3:12 – Nya skatteförslaget kan missgynna små företag

Ebba Arnborg

Uppdaterades: 18 november, 2024
Publicerades: 4 november, 2024
Foto av: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen vill förändra 3:12-reglerna som styr skatten för delägare av fåmansföretag. Förslaget har väckt starka reaktioner i den avslutade remissrundan. Se här vad som oroar experterna.

Regeringens utredning föreslår flera förändringar av 3:12-reglerna. Planen är att de ska träda i kraft den 1 januari 2026. Förslaget innebär bland annat:

  • Ny modell för gränsbelopp: Dagens förenklingsregel och huvudregel föreslås slås ihop till en gemensam regel för alla delägare.
  • Höjt schablonbelopp: Schablonbeloppet föreslås höjas från 2,75 till 4 gånger inkomstbasbeloppet. Detta innebär att det skulle gå att ta utdelning med upp till cirka 300 000 kronor (beroende på inkomstbasbeloppets nivå) med 20 procents skatt, i stället för de cirka 200 000 kronor som gäller som schablonbelopp idag.
  • Slopade krav: Både löneuttagskravet och kapitalandelskravet föreslås tas bort, och ersättas av ett schablonmässigt löneavdrag.
  • Bredare tillgång till löneunderlag: Alla delägare i fåmansföretag som anställer föreslås få möjlighet att tillgodoräkna sig löneunderlag i företaget.

Läs mer här: GUIDE: Kraftigt sänkt skatt för företagare – så påverkas du

Nya 3:12-förslaget – så tycker remissinstanserna:

Nu har 42 aktörer, från myndigheter till branschorganisationer, lämnat sina synpunkter på förslaget, med blandade reaktioner. Företagarna har sammanställt samtliga remisser. Här är några åsikter:

1) Bra – men borde gjorts mer

Många remissinstanser ser positivt på förslaget eftersom det förenklar administrativa processer och gynnar fåmansföretag som anställer. Samtidigt hade såväl Företagarförbunden som Lantbrukarnas Riksförbund gärna sett en höjning av grundbeloppet till fem inkomstbasbelopp. Företagarna anser att även en högre nivå kunde övervägas, medan Småföretagarnas riksförbund hade velat se fler åtgärder som gynnar företagande.

2) Kan bli sämre än nu

Srf Konsulterna framhåller att enskilda delägare kan uppleva att de föreslagna reglerna i vissa situationer inte är lika förmånliga som de nuvarande. Bland annat att grundbeloppet ska fördelas proportionerligt mellan andelarna i de företag som delägare äger och att löneavdraget medför att delägaren inte får räkna in den egna lönen i löneunderlaget.

3) Personaloptioner – positivt men också risker

Såväl Tillväxtverket som Tillväxtanalys välkomnar att förslaget gör personaloptioner mer attraktivt. Samtidigt ser Småföretagarnas riksförbund risker med att det uppstår gränsdragningsproblem kopplat till detta och Näringslivets skattedelegation efterlyser ytterligare analyser som gör att de kvalificerade personaloptionerna kan fullgöra sitt syfte.

4) Oro att större företag gynnas mer

Juridiska institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg påpekar att avskaffandet av löneuttagskravet och införandet av ett schablonmässigt löneavdrag kan leda till att delägare i vinststarka företag gynnas mer än de i mindre företag. Detta beror på att delägare i företag med stora löneunderlag kan tillgodoräkna sig betydande lönebaserade utrymmen utan att behöva ta ut motsvarande lön själva, vilket ökar risken för inkomstomvandling. Institutionen föreslår därför att takregeln förstärks, för att motverka dessa snedvridningar.

5) Kan bli administrativ börda

Tillväxtverket anser att förslagen minskar företagens administrativa börda men Näringslivets regelnämnd menar snarare det innebär en påtagligt ökad administrativ börda för den enskilde delägaren. IFAU anser att det antagligen inte kommer bli avsevärt lättare för företagare att deklarera. Skatteverket betonar vikten av tydliga regler kring vem som är skyldig att lämna kontrolluppgifter och vad dessa ska innehålla.

Läs mer om vad remissinstanserna tycker hos Företagarna.