Inspiration
Coworkingens framtid är nu
Redaktionen
16 oktober,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Allt fler coworking-aktörer etablerar sig på den svenska fastighetsmarknaden. Frågan är om utbudet är mättat eller om det bara är början på en större revolution av vårt sätt att arbeta.
Enligt JLL:s globala undersökning av flexibla kontorslösningar så utgör renodlade coworkingytor idag cirka 0,8 procent av stocken i Stockholm. Det kan jämföras med 4,5 procent i Amsterdam. I slutet av 2018 beräknar man att den totala volymen kommer uppgå till cirka 3,5 miljoner kvadratmeter i de topp 20 marknader som man följer. Undersökningen visar också att det här året kommer vara det starkaste hittills sett till volymen av nya coworkingaktörer som öppnar. Jämfört med 2017 är det en ökning med 30 procent.
Om Stockholm och Sverige följer den internationella trenden finns det med andra ord utrymme för ännu fler coworkingytor. Under ett seminarium på Business arena samlades aktörer och representanter från fastighetsbranschen för att diskutera konceptets utmaningar och möjligheter i framtiden.
– Vi tror på en fortsatt expansion. Det finns många fördelar med coworking-konceptet. Du får en flexibilitet i ditt hyresavtal och en dynamik som gör att du kan ta snabba beslut. Våra avtal löper på fyra månader och du kan snabbt uppgradera eller nedgradera din kontorsyta, säger Paul Linderoth, CCO, på Convendum som var en av talarna under seminariet.
Den som hyr in sig i ett coworkingkontor köper sig fri från all administration av lokalerna. Hela infrastrukturen finns redan på plats och syftet är att skapa en problemfri och kreativ arbetsplats.
– Du ska inte behöva tänka på det där tråkiga. Det kan handla om triviala saker som att byta en lampa eller fylla på tonern i en skrivare. Dessutom får du en socialkontext. Du kan enkelt nätverka och skapa nya samarbeten med andra som delar är medlemmar i samma kontor, fortsätter Paul Linderoth.
En av dem som hyrt in sig hos en coworkingaktör är Nils Berglund som är grundare och CEO för Vyer Technologies. I deras fall har det varit en fördel att kunna utöka kontorsytan och antalet platser när de expanderat.
– Vi ar vuxit hela tiden och vi får enkelt in en ny person när det behövs. Det är en bra stöttepelare när du startar din verksamhet. Det är som en stor fritidsgård, säger han.
Cecilia Gunnarsson, som är Head of Research på JLL, lyfte under seminariet fram att det inte bara är mindre bolag och startups som lockas av coworkingkonceptet.
– Tittar man på globalnivå är det faktiskt medelstora och stora bolag som söker sig till de här aktörerna. Det kan exempelvis handla om att man hyr in sig på en coworkingyta på en central adress för att ha en hubb för personal och kundmöten samtidigt som huvudkontoret ligger på en plats där kvadratmeterpriset är lägre, säger hon
Henrik Lundmark som är fastighetschef på Diös lyfte fram samarbetet med andra operatörer som står för kontorens innehåll som en viktig faktor.
– Det är helt avgörande att vi jobbar med duktiga aktörer som kan skapa ett relevant innehåll på platsen över tid. För hyresgästen är inte kontor bara en facilitet av arbetsplatsen utan också ett HR-verktyg. Idag efterfrågar många något mer än bara ett skrivbord där de kan gå och sätta sig. Vi vill vara del av ett socialt sammanhang. Den som hyr in sig på en coworkingyta tittar ofta mer på människors behov än antalet kvadratmeter, säger han.
Det verkar som konceptet är här för att stanna men vad händer då i framtiden?
– De mjuka värdena blir allt viktigare. Vi är sociala varelser och det handlar om att kunna erbjuda det bästa innehållet för att locka hyresgästerna. Jag tror att trenden med coworkingytor bara har börjat, säger Henrik Lundmark.
Han får medhåll från Paul Linderoth som även ha ser ett behov av att utveckla konceptet.
– Vi märker en ökad efterfrågan på det vi kallar för longstay. Arbetet är en mötesplats där man odlar sociala relationer. Då är det ett naturligt steg att man ska kunna vistas längre på sin arbetsplats om man till exempel flyger in från en annan ort, säger han.
Text: Samuel Karlsson
Enligt JLL:s globala undersökning av flexibla kontorslösningar så utgör renodlade coworkingytor idag cirka 0,8 procent av stocken i Stockholm. Det kan jämföras med 4,5 procent i Amsterdam. I slutet av 2018 beräknar man att den totala volymen kommer uppgå till cirka 3,5 miljoner kvadratmeter i de topp 20 marknader som man följer. Undersökningen visar också att det här året kommer vara det starkaste hittills sett till volymen av nya coworkingaktörer som öppnar. Jämfört med 2017 är det en ökning med 30 procent.
Om Stockholm och Sverige följer den internationella trenden finns det med andra ord utrymme för ännu fler coworkingytor. Under ett seminarium på Business arena samlades aktörer och representanter från fastighetsbranschen för att diskutera konceptets utmaningar och möjligheter i framtiden.
– Vi tror på en fortsatt expansion. Det finns många fördelar med coworking-konceptet. Du får en flexibilitet i ditt hyresavtal och en dynamik som gör att du kan ta snabba beslut. Våra avtal löper på fyra månader och du kan snabbt uppgradera eller nedgradera din kontorsyta, säger Paul Linderoth, CCO, på Convendum som var en av talarna under seminariet.
Frihet med coworking
Den som hyr in sig i ett coworkingkontor köper sig fri från all administration av lokalerna. Hela infrastrukturen finns redan på plats och syftet är att skapa en problemfri och kreativ arbetsplats.
– Du ska inte behöva tänka på det där tråkiga. Det kan handla om triviala saker som att byta en lampa eller fylla på tonern i en skrivare. Dessutom får du en socialkontext. Du kan enkelt nätverka och skapa nya samarbeten med andra som delar är medlemmar i samma kontor, fortsätter Paul Linderoth.
En av dem som hyrt in sig hos en coworkingaktör är Nils Berglund som är grundare och CEO för Vyer Technologies. I deras fall har det varit en fördel att kunna utöka kontorsytan och antalet platser när de expanderat.
– Vi ar vuxit hela tiden och vi får enkelt in en ny person när det behövs. Det är en bra stöttepelare när du startar din verksamhet. Det är som en stor fritidsgård, säger han.
Inte bara för mindre aktörer
Cecilia Gunnarsson, som är Head of Research på JLL, lyfte under seminariet fram att det inte bara är mindre bolag och startups som lockas av coworkingkonceptet.
– Tittar man på globalnivå är det faktiskt medelstora och stora bolag som söker sig till de här aktörerna. Det kan exempelvis handla om att man hyr in sig på en coworkingyta på en central adress för att ha en hubb för personal och kundmöten samtidigt som huvudkontoret ligger på en plats där kvadratmeterpriset är lägre, säger hon
Henrik Lundmark som är fastighetschef på Diös lyfte fram samarbetet med andra operatörer som står för kontorens innehåll som en viktig faktor.
– Det är helt avgörande att vi jobbar med duktiga aktörer som kan skapa ett relevant innehåll på platsen över tid. För hyresgästen är inte kontor bara en facilitet av arbetsplatsen utan också ett HR-verktyg. Idag efterfrågar många något mer än bara ett skrivbord där de kan gå och sätta sig. Vi vill vara del av ett socialt sammanhang. Den som hyr in sig på en coworkingyta tittar ofta mer på människors behov än antalet kvadratmeter, säger han.
Det verkar som konceptet är här för att stanna men vad händer då i framtiden?
– De mjuka värdena blir allt viktigare. Vi är sociala varelser och det handlar om att kunna erbjuda det bästa innehållet för att locka hyresgästerna. Jag tror att trenden med coworkingytor bara har börjat, säger Henrik Lundmark.
Han får medhåll från Paul Linderoth som även ha ser ett behov av att utveckla konceptet.
– Vi märker en ökad efterfrågan på det vi kallar för longstay. Arbetet är en mötesplats där man odlar sociala relationer. Då är det ett naturligt steg att man ska kunna vistas längre på sin arbetsplats om man till exempel flyger in från en annan ort, säger han.
Text: Samuel Karlsson
