Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Dagen då Lars webbtjänst Egrannar slog igenom i Stockholm

19 september, 2014 Uppdaterades 18 december, 2024 3 minuters läsning
Småföretagaren Lars Wallgren drömde om att hans webbtjänst Egrannar skulle bli omskriven i tidningen Södermalmsnytt, som läses av många tänkbara kunder.– Och visst kom jag med i Södermalmsnytt. Plus i fem tidningar till. Jag är nöjd, säger han.  På en och samma dag kunde 230 000 stockholmare läsa om Lars webbtjänst.
PR är ett viktigt verktyg när Lars Wallgren marknadsför sin webbtjänst Egrannar.Lars Wallgren marknadsför webbtjänsten Egrannar med hjälp av PR. ”Jag är nöjd”, säger han.PR för Egrannar i Södermalmsnytt. Webbtjänsten Egrannar fick fin PR på en helsida i lokala Stockholms-tidningen Södermalmsnytt.
Egrannar på  Södermalmsnytt webb 23 aug 2014Här är artikeln på Södermalmsnytts webb…Egrannar på Östermalmsnytt, Vårt Kungsholmen, ÅrstaEnskede, LiljeholmenÄlvsjö, Vi i Vastastan, webb, 23 aug 2014…och lika stor exponering blev det i alla de här tidningarna, både på papper och webb. Samtliga är gratisutdelade i Stockholm och har en sammanlagd upplaga på 230 000 exemplar (gäller papperstidningarna).
  • Hur gjorde du?

– PR-arbete är något som tar mycket längre tid än man tror. Det handlar om uthållighet. Jag har inte riktigt tid att hålla fokus på PR-arbetet, så därför har jag tagit hjälp med det av en PR-byrå. Det som gjorde att Egrannar blev omskriven i alla de här tidningarna var en pressrelease som vår PR-byrå skickade ut, säger Lars.

De sex tidningarna görs av samma redaktion. En del artiklar kommer med i en av tidningarna, medan andra kommer med i flera. I fallet med Egrannar gjorde redaktionen tydligen bedömningen att artikeln – en helsida med bild – var intressant för många.
  • Vad stod det i den?

– Hur Egrannar gör det möjligt för människor att samarbeta bättre och enklare inom sin bostadsrättsförening. Och att grannar som man känner umgås man med på ett mycket trevligare sätt än grannar man inte känner.
  • Varför jobbar ni med just PR? Det finns ju flera sätt att synas.

– Annonsering ger förhållandevis lite för oss. När vi lyckas få en bra artikel i en tidning som läses av våra målgrupper så märker vi att vi får en bra efterfrågan på Egrannar.

Han tror att det beror på att man är mer mottaglig för innehållet i en artikel än i en annons.

– I normalfallet är det artiklar man är ute efter, inte annonser, säger Lars.

Ändå använder Lars Wallgren viss annonsering som ett sätt att berätta om Egrannar:

– Vi annonserar i en branschtidning där vi vet att målgruppen finns.

Andra sätt att marknadsföra Egrannar är via ett nyhetsbrev som Lars och hans medarbetare med jämna mellanrum skickar ut till kunder och andra intresserade.

– Vi har också sökmotoroptimerat sajten. Det är viktigt. Det gäller det att hamna högt upp bland sökresultaten när folk googlar.
  • Vad är nästa mål med PR-arbetet?

– Att komma in i dels i lokaltidningar i andra städer, och dels i rikspress, som Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och affärspress, som Dagens Industri, säger Lars Wallgren.

 

Egrannars townhousesFAKTA /EgrannarEgrannar är en webbtjänst för bostadsrättsföreningar. Tjänsten, som är gratis, underlättar kommunikationen i huset och gör att grannar lättare kan lära känna varandra och förenklar arbetet för styrelsen.

FAKTA /Tidningarna

Den sammanlagda upplagan för de sex gratisutdelade tidningarna Södermalmsnytt, Östermalmsnytt, Vårt Kungsholmen, tidningen Årsta/Enskede, tidningen Liljeholmen/Älvsjö och Vi i Vasastan, är strax över 230 000. Till detta ska läggas tidningarnas webbsidor. Hur många som läst artikeln om Egrannar på internet har vi inte lyckats ta fram siffror på.

Lokaltidningens ställning är stark – många läser nyheter som handlar om närområdet med stort intresse.

Källa: Tidningsstatistik

(Denna text publiceras också på prkiosken.se)

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skaffa Peppol innan det blir standardkrav överallt – är ditt företag redo?

Skickligheten och entreprenörsandan hos svenska småföretag är omtalad, men i ett konkret avseende kommer många till korta. Kännedomen om Peppol. Kunskapen är fortfarande inte så stor som den borde vara – är ditt företag redo för omställningen?

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Nya eu-regler Peppol och e-faktura
Inexchange

Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det:
Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet:
Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige:
Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg:
En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.



Finansieringsskolan

7 vanligaste sätten att finansiera ett mindre företag

När mindre företag behöver pengar tänker många på banklån. Men i verkligheten finns flera olika sätt att finansiera ett företag – och de fungerar väldigt olika. Låt oss gå igenom de sju vanligaste sätten.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 19 mars, 2026 Uppdaterades 1 september, 2026 5 minuters läsning
Olika sa¨tt att finansiera sma° fo¨retag – la°n, a¨garkapital och alternativ
Montage/Canva

I vissa situationer är banklån rätt väg att gå. I andra kan ägarkapital, leasing eller Alm-lån vara betydligt smartare. Låt oss gå igenom de vanligaste finansieringsformerna för små företag, hur de fungerar i praktiken – och när de brukar passa bäst. Let´s do it!

Tips från Almi: Här kan du ladda ned kostnadsfria mallar för:
– Affärsplan
– Budget
– Lean Canvas
– Sustainable Business Model Canvas

1. Banklån – den klassiska finansieringen

Banklån är den mest traditionella formen av företagsfinansiering. Du lånar pengar från banken och betalar tillbaka dem över tid med ränta.

Banker tittar framför allt på tre saker:

  • Företagets ekonomi och kassaflöde
  • Hur stabil verksamheten är
  • Vilka säkerheter som finns

I många små företag kräver banken också personlig borgen, vilket innebär att du som företagare ansvarar för lånet privat om företaget inte kan betala.

Banklån passar ofta bäst när:

  • Företaget har funnits ett tag
  • Intäkterna är relativt stabila
  • Pengarna ska användas till en tydlig investering

2. Almi-lån – när banken inte räcker hela vägen

Almi erbjuder lån till företag som har potential men som kan ha svårt att få fullt banklån. Ofta fungerar Almi som ett komplement till banken. Det kan till exempel handla om att banken lånar ut en del av kapitalet och Almi en annan del – men Almi kan också vara ensam finansiär.

Skillnader mellan Almi-lån och banklån:

  • Räntan är ofta högre
  • Kraven på säkerheter kan vara lägre
  • Fokus ligger mer på affärsidé och potential

Almi-lån används ofta för:

  • uppstart och utveckling av nya företag
  • investeringar och satsningar i växande företag
  • finansiering där flera parter samverkar för att möjliggöra satsningen

Tips från Almi: Vilka typer av företagslån finns hos Almi? Läs mer här.

3. Riskkapital – när investerare går in i bolaget

Istället för att låna pengar kan du ta in kapital genom att göra en nyemission. Det kallas riskkapital och kan komma från 'Family and Friends', affärsänglar eller riskkapitalbolag.

Fördelar med riskkapital:

  • Ditt företag behöver inte betala tillbaka pengarna
  • Företaget får ofta bra kompetens och nätverk

Nackdelar med riskkapital:

  • Du delar ägandet
  • Investerare vill ofta påverka beslut
  • Förväntningarna på tillväxt ökar

Den här typen av finansiering är vanligast i snabbväxande bolag (s k startups), inte i vanliga småföretag. För det flesta är riskkapital helt fel väg att gå.

Tips från Almi: Är lån eller riskkapital bäst? Det lär du dig här.

4. Leasing – finansiera utrustning istället för att köpa

Om företaget behöver maskiner, fordon eller teknisk utrustning kan leasing vara ett alternativ. Istället för att köpa utrustningen betalar ditt företag en månadskostnad för att använda den.

Fördelar med leasing:

  • Mindre kapital behövs från start
  • Kassaflödet påverkas mindre
  • Utrustningen kan ibland uppdateras enklare

Leasing används ofta i branscher där investeringar i utrustning är stora, till exempel:

  • transport
  • bygg
  • industri
  • restaurang

5. Factoring – få betalt snabbare

Factoring innebär att du säljer eller belånar dina fakturor. Det gör att du kan få pengar direkt istället för att vänta 30–60 dagar på betalning.

Leasing fungerar så här:

  1. Du skickar en faktura till kunden
  2. Ett finansbolag betalar ut större delen av beloppet direkt (till ditt företag alltså)
  3. När kunden betalar fakturan får du resten minus avgifter (här behöver du vara noga med att avgifterna är så låga som möjligt = jämför alternativ!)

Factoring används ofta av företag som växer snabbt och där kassaflödet annars kan bli en flaskhals.

6. Checkkredit – en ekonomisk buffert

En checkkredit (kallas också kontokredit) fungerar ungefär som en kredit kopplad till företagskontot. Du får möjlighet att använda pengar upp till en viss gräns – när det behövs.

Fördelar med checkkredit:

  • Flexibel finansiering
  • Du betalar bara ränta på det du använder (ibland också en lägre, fast ränta för att ha möjligheten)
  • Kan lösa kortsiktiga kassaflödesproblem

Checkkrediter används ofta som säkerhetsmarginal i företag med varierande intäkter och för att brygga tillfälliga likviditetsdippar.

Tips från Almi: Det finns kapital! Här berättar vi var och hur.

7. Ägarnas egna pengar

Många företag finansieras i början med ägarnas egna pengar. Som ägare kan du tillföra kapital antingen som ett lån eller som aktieägartillskot (villkorat eller ovillkorat).

Fördelar med att finansiera själv:

  • inga externa krav
  • inga räntor till banken
  • full kontroll över bolaget

Nackdelen är förstås att risken ligger helt på dig själv (och att du behöver använda egna surt förvärvade pengar). För de allra flesta mindre företag är detta vanligaste vägen att gå – generellt brukar många företagare finansiera företaget genom att ta ut lägre lön under en period.

Vilken finansiering passar ditt företag?

Det finns inget universellt svar. Men olika typer av finansiering passar ofta i olika situationer.

  • Banklån passar när företaget är stabilt och investeringen tydlig.
  • Almi-lån kan användas i både tidiga skeden och i etablerade företag, ofta tillsammans med bank, för att möjliggöra satsningar och skapa en hållbar finansieringslösning.
  • Riskkapital används främst i snabbväxande bolag.
  • Leasing passar vid utrustningsinvesteringar.
  • Factoring och checkkredit används ofta för at förbättra kassaflöde.

I praktiken använder många företag en kombination av flera lösningar. Men återigen – det absolut vanligaste är egna pengar och att 'finansiera med egen tid'.

Vilken väg som är bäst beror på företagets mognad, risk och vad pengarna ska användas till. Ju bättre du förstår alternativen, desto större chans att du väljer rätt finansiering för ditt företag. Lycka till!

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.