Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Det går verkligen att göra skillnad

19 april, 2015 Uppdaterades 18 december, 2024 5 minuters läsning
Förra veckan målade jag en kanske väl dyster bild av fyra nyföretagarprojekt som åtminstone hittills inte lett någon vart. Jag tänkte det kunde vara idé att nyansera bilden genom att avsluta min Kamerun-genomgång för den här vändan och berätta om andra projekt som jag varit del i och som varit mer framgångsrika. Det finns ju trots allt goda anledningar till att jag fortsätter att engagera mig i landet där jag har lämnat kvar en del av mitt hjärta.

PC Village har hela tiden varit och är fortfarande mitt huvudprojekt i Kamerun. Det var t ex här vi kom i kontakt med de fyra nya entreprenörerna, men det är också här som hundratals kamerunier sedan 2009 fått sin första kontakt med en dator. Det här var det första cyber-caféet någonsin i Buea, en stad med 50000 invånare. Nu finns det nästan ett cyber-café i varje gathörn, ett bevis så gott som något för att vi startade en väldigt positiv trend. Ett gott tecken är också att personalomsättningen på PC Village har varit svindlande hög. Våra anställda har helt enkelt lärt sig så mycket att de snabbt har blivit väldigt attraktiva på arbetsmarknaden. Det gäller givetvis också studenterna på våra kurser: de går ofta raka vägen till ett bra jobb.

Idag är PC Village inte längre ett cyber-café, eftersom konkurrensen på det området idag är väldigt hög och lönsamheten därför dålig. Istället är det ett utbildningscentrum som både ger nybörjarkurser för den som aldrig sett en dator och avancerade kurser för den som vill lära sig att laga datorer eller bygga hemsidor. Just nu pågår också en helårs-kurs för blivande sekreterare och assistenter, där datorkunskap samsas med franska-undervisning och lektioner om hur man beter sig på ett kontor och hur man sköter en reception. När jag träffade deltagarna nyligen var de mycket nöjda med kursen och fulla av tillförsikt att den skulle leda till bra jobb efter examen.

Förutom ett mindre startkapital från min sida år 2009 och ett ett-årigt SIDA-bidrag för ett särskilt projekt under 2011, står PC Village på egna ben och betalar rimliga löner till personalen.

Under några år arbetade jag deltid med att arrangera konferenser inom marknadsundersökningar och tröttnade efter ett tag på att ge talarna blommor eller andra presenter som de "glömde" kvar när de åkte hem. Vi gav istället bidrag till välgörande ändamål, något som blev enormt uppskattat av alla som slapp få en fysisk present. Ett sådant bidrag gick till en ung marknadsundersökare i Douala, Kamerun, som fick möjlighet att åka på sin första världskongress för marknadsundersökare (ESOMAR). Med hjälp av talang, hårt arbete och kontakter han fick på denna resa till Athen, är han idag självständig, med ett bra kontrakt med ett stort amerikanskt företag. Han lever ett gott liv i ett stort hus i Douala, kör en modern bil och använder dessutom sina pengar till att hjälpa många andra som inte lyckats lika bra som han, inklusive åtta personer som bor i hans hem, utan att ens vara släkt med honom.

För min del har det här bidraget hjälpt mig inte bara att hålla kontakten med Armand, utan också med den undersökningsbyrå, Cible, där han jobbade tidigare och där mina kontakter med Kamerun startade under en spännande vecka 2006.

I en by utan elektricitet några mil utanför Buea, står en bakugn som drivs enbart av solen och som ger arbete åt fem personer när den är igång. När jag såg ugnen första gången år 2010, stod den i malpåse i väntan på bidrag till de sista inköpen. Jag övertalade min syster (det var inte svårt) att satsa pengarna som krävdes för att få igång den och året efter var kommersen i full gång. Tyvärr gjorde korruption och politiska bekymmer att verksamheten fick stänga under en tid, men nu verkar det som att den ska kunna komma igång igen.

Acohof är en imponerande lokal biståndsorganisation i landets nord-västra del. Den är uppbyggd med lokala medel och lokal drivkraft och åstadkommer fantastiska resultat med såväl upplysningsprojekt som med konkreta bidrag för att få fattiga och handikappade barn att gå i skolan. Det senaste projektet är en skola för barn till självägande bönder, som får lära sig hur de ska göra familjegården mer lönsam: The Family Farm School. En del av bidragen till skolan kommer från Europa och jag har via en konferens donerat pengar som gav dem möjlighet att starta ett cyber-café och därmed introducera internet till sin stad, men i övrigt finansieras allt lokalt. Vi är en liten grupp svenskar som finns till hands för att ge råd, förmedla kontakter, ge någon liten slant ibland och som gläds åt utvecklingen och kreativiteten. Det känns väldigt skönt att kunna ge bidrag till en organisation där inget, absolut inget, försvinner i administration på vägen!

Vid min senaste resa, i mars i år, lyckades jag förverkliga en gammal amatör-musiker-dröm. Som 50-årspresent gav jag mig själv möjligheten att träffa lokala musiker och spela in några egna sånger. Trots höga förväntningar blev det några fantastiska dagar. Mina låtar kommer kanske inte att toppa världens hitlistor, men det var en enastående upplevelse och det är inte otroligt att den får spin-off-effekter på helt oväntade områden.

Som ni kanske förstått vid det här laget är det väldigt lätt att komma i kontakt med kamerunier och att få igång projekt som kan göra stor skillnad i människors liv. Tack vare de märkliga trick som valutakurserna spelar, har det heller inte kostat mig särskilt mycket pengar och jag känner att jag fått tillbaka varenda krona med råge tack vare de upplevelser och de vänskaper som jag fått.

Ändå kan jag inte jaga bort en frustrerande känsla av att stå och stampa; av att alla våra insatser inte får den effekt de borde få. Som en våt filt över alla goda initiativ i Kamerun, ligger nämligen ett föråldrat regelverk för företagande och en regim som inte klarar att prioritera det som vore bäst för den egna befolkningen. När jag vistas i Kamerun och träffar mina vänner där, kan jag inte för mitt liv begripa att detta ska behöva vara ett fattigt land, men det är det. BNP per capita är några få procent av den i Sverige. Halva befolkningen lever under den officiella, internationella fattigdomsgränsen. Och då pratar vi inte om det relativa fattigdomsbegreppet som ibland syns i debatten i Sverige - vi pratar om svårt att få mat för dagen till sina barn!

Om detta är frustrerande för mig, hur frustrerande är det då inte för alla intelligenta människor i Kamerun, som sliter och jobbar hårdare än de flesta svenskar?

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 Uppdaterades 1 augusti, 2026 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n
Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.