Ekonomi & Skatt
Få mest nytta av din redovisningskonsult
Yasemin Bayramoglu
11 december,
2018
•
5 minuters läsning
Foto: En redovisningskonsult kan hjälpa till med betydligt mer än bara mata in siffror på rätt ställe. FOTO GETTY IMAGES
Det gäller att ställa relevanta frågor när du väljer redovisningsbyrå. Annars är risken stor att du fastnar i timträsket – och inte får den hjälp som faktiskt kan göra skillnad.
[caption id="attachment_29046" align="alignright" width="174"]
Jan Söderqvist.[/caption]
För ett par år sedan gjorde Driva Eget en granskning av redovisningsbyråers kostnader. Genom att lägga ut en offertfråga om ett fiktivt bolag på nätet kunde vi visa hur väldigt olika redovisningsbyråer kan uppskatta kostnaden för samma uppdrag. (Läs mer på driva-eget.se/bokforing).
Men det räcker inte med att bara kolla priset, menar Jan Söderqvist, konsult som på uppdrag av bland annat Visma hjälper redovisningsbyråer att i sin tur hjälpa sina kunder. Han menar att hela tim-tänket är förlegat.
LÄS OCKSÅ: Hitta glöden – gör en omstart
Tja, ganska mycket är förlegat, om man ska tro Jan. För medan vi i Sverige gärna ståtar med hur långt vi kommit i digitaliseringen, så lämnar redovisningsbranschen en del att önska, menar han. Det räcker med att ta sig över Östersjön för att upptäcka att finska byråer i betydligt högre grad jobbar med så kallad automatisk och molnbaserad bokföring.
– De flesta byråer i Sverige jobbar väldigt traditionellt med att stansa in historiska data. När själva bokföringen är avklarad finns det inte mycket tid kvar åt rådgivning, säger Jan.
Där kan det också uppstå konflikter, för kunden kan ha uppfattat att hen ska få mer rådgivning för pengarna, medan byrån kan klaga på att kunden slarvat med kvitton, som sedan gjort att man inte hinner med några samtal.
Resultatet blir en bristfällig kommunikation och att företagaren inte får den hjälp man kanske hoppats på när det gäller att driva företaget framåt. Många företag träffar bara sin redovisningskonsult i samband med årsbokslutet, en gång om året.
Så varför är det så stor skillnad mellan Sverige och Finland? Jan tror att det delvis kan bero på en föråldrad bokföringslag i Sverige. Men också på en rädsla för att digitaliseringen ska bli en jobbdödare för redovisningskonsulter.
Men det är här man måste våga tänka om, menar han. Det är bara en tidsfråga innan redovisningsprogrammen är gratis på nätet, så vad ska byrån göra då? Nej, det handlar om att verkligen ta rådgivningsbiten på allvar och hjälpa sina kunder driva sina företag framåt, för att på det viset bli oumbärlig.
– En redovisningskonsult måste ju börja med att fråga kunden vart hon eller han vill komma med sitt företag. Vad är målet? Det är i kommunikationen som frågorna uppstår. Det betyder att man måste komma närmare sina kunder.
Ett sätt att lösa det är att helt enkelt öppna dörren för samtal och se över sättet att ta betalt. Skippa tim-tänket.
– Det kan handla om så enkla saker som att förklara siffrorna på ett bra sätt. Men i dag finns möjlighet att ge realtidsrådgivning och då skulle redovisningsbyrån till exempel kunna berätta att ”om två månader kommer du att få likviditetsbrist”. Men jobbar man traditionellt kan det gå en och en halv månad innan materialet är inknappat och sex månader tills man får ett bokslut och då är rådgivningen för sen.
Det ska vara proaktivt – inte reaktivt. För den enskilde småföretagaren är det rimligtvis mer intressant att diskutera framtid än dåtid. Dåtiden kan man ju ändå inte påverka.
Handlar det om att stansa verifikat eller om att få rådgivning för hur du ska driva din verksamhet framåt?
2. Vad får det kosta?
Sätt en budget!
3. Ska jag anställa i stället?
Har du personal kan det vara läge att jämföra konsultkostnaden med vad det skulle kosta att ha någon anställd på deltid för att ta hand om ekonomin.
4. Får jag förtroende?
Stämmer kemin mellan dig och redovisningskonsulten? Kan ni kommunicera på ett bra sätt? Det är A och O.
Byrån bör vara auktoriserad hos FAR eller SRF.
6. Kan ni min bransch?
Att en redovisningskonsult är auktoriserad är bra, men lika viktigt är att den som håller i din ekonomi också förstår din bransch.
7. Är ni molnbaserade?
Är byrån inte det kommer du inte få någon annan rådgivning än kring historiska data. Målet är att få realtidsbaserad information. Du ska som kund också ha fullständig
access till din bokföring online. Transparensen är viktig.
8. Hur ofta har vi kontakt?
Har byrån tid att svara på dina frågor när du behöver det? Och hur ofta kan ni ses? Att ha kontakt månadsvis är bra – även ansikte mot ansikte. Här kan det vara bra med en lokal kontakt.
9. Kan jag få fast pris?
Begär ett fast månadspris. Då är det upp till redovisningskonsulten att acceptera det eller inte. En erfaren konsult kan uppskatta tiden på ett bra sätt. Och i det fasta priset ska det ingå att du kan rådgöra per mejl och telefon utan extra kostnad. Gör alltid upp om priset i förväg.
10. Vad ingår?
Se till att få allt på pränt och i detalj – det blir garanterat missuppfattningar annars.
11. Vem kommer jag ha kontakt med?
Det är viktigt att få en utvald person som kontakt. På större byråer kan personalomsättningen vara hög. Vad händer då? Och vad händer om någon blir sjuk?
12. Vilka krav ställer ni på mig?
Lika viktigt som det är att du ställer krav på byrån är det omvända. Redovisningsbyrån ska kunna berätta om sina rutiner och vad de förväntar sig av dig som kund. Samtidigt ska de kunna säga att efter att vi fått kvitton från dig ska det ta max XX dagar innan de är bokförda till exempel. Fasta rutiner tyder på professionalism.
13. Kan jag få referenser?
Din redovisningskonsult kommer kanske att veta mer om din privatekonomi – och kanske påverka den också – än din äkta hälft. Självklart kollar man upp då.
[caption id="attachment_29046" align="alignright" width="174"]
Jan Söderqvist.[/caption]För ett par år sedan gjorde Driva Eget en granskning av redovisningsbyråers kostnader. Genom att lägga ut en offertfråga om ett fiktivt bolag på nätet kunde vi visa hur väldigt olika redovisningsbyråer kan uppskatta kostnaden för samma uppdrag. (Läs mer på driva-eget.se/bokforing).
Men det räcker inte med att bara kolla priset, menar Jan Söderqvist, konsult som på uppdrag av bland annat Visma hjälper redovisningsbyråer att i sin tur hjälpa sina kunder. Han menar att hela tim-tänket är förlegat.
LÄS OCKSÅ: Hitta glöden – gör en omstart
Tja, ganska mycket är förlegat, om man ska tro Jan. För medan vi i Sverige gärna ståtar med hur långt vi kommit i digitaliseringen, så lämnar redovisningsbranschen en del att önska, menar han. Det räcker med att ta sig över Östersjön för att upptäcka att finska byråer i betydligt högre grad jobbar med så kallad automatisk och molnbaserad bokföring.
– De flesta byråer i Sverige jobbar väldigt traditionellt med att stansa in historiska data. När själva bokföringen är avklarad finns det inte mycket tid kvar åt rådgivning, säger Jan.
Ligger efter digitalt
Där kan det också uppstå konflikter, för kunden kan ha uppfattat att hen ska få mer rådgivning för pengarna, medan byrån kan klaga på att kunden slarvat med kvitton, som sedan gjort att man inte hinner med några samtal.
Resultatet blir en bristfällig kommunikation och att företagaren inte får den hjälp man kanske hoppats på när det gäller att driva företaget framåt. Många företag träffar bara sin redovisningskonsult i samband med årsbokslutet, en gång om året.
Så varför är det så stor skillnad mellan Sverige och Finland? Jan tror att det delvis kan bero på en föråldrad bokföringslag i Sverige. Men också på en rädsla för att digitaliseringen ska bli en jobbdödare för redovisningskonsulter.
Men det är här man måste våga tänka om, menar han. Det är bara en tidsfråga innan redovisningsprogrammen är gratis på nätet, så vad ska byrån göra då? Nej, det handlar om att verkligen ta rådgivningsbiten på allvar och hjälpa sina kunder driva sina företag framåt, för att på det viset bli oumbärlig.
– En redovisningskonsult måste ju börja med att fråga kunden vart hon eller han vill komma med sitt företag. Vad är målet? Det är i kommunikationen som frågorna uppstår. Det betyder att man måste komma närmare sina kunder.
Ett sätt att lösa det är att helt enkelt öppna dörren för samtal och se över sättet att ta betalt. Skippa tim-tänket.
– Det kan handla om så enkla saker som att förklara siffrorna på ett bra sätt. Men i dag finns möjlighet att ge realtidsrådgivning och då skulle redovisningsbyrån till exempel kunna berätta att ”om två månader kommer du att få likviditetsbrist”. Men jobbar man traditionellt kan det gå en och en halv månad innan materialet är inknappat och sex månader tills man får ett bokslut och då är rådgivningen för sen.
Det ska vara proaktivt – inte reaktivt. För den enskilde småföretagaren är det rimligtvis mer intressant att diskutera framtid än dåtid. Dåtiden kan man ju ändå inte påverka.
13 frågor att ställa till dig själv
1. Vad ska jag ha byrån till?Handlar det om att stansa verifikat eller om att få rådgivning för hur du ska driva din verksamhet framåt?
2. Vad får det kosta?
Sätt en budget!
3. Ska jag anställa i stället?
Har du personal kan det vara läge att jämföra konsultkostnaden med vad det skulle kosta att ha någon anställd på deltid för att ta hand om ekonomin.
4. Får jag förtroende?
Stämmer kemin mellan dig och redovisningskonsulten? Kan ni kommunicera på ett bra sätt? Det är A och O.
… och till redovisningsbyrån
5. Är ni auktoriserade?Byrån bör vara auktoriserad hos FAR eller SRF.
6. Kan ni min bransch?
Att en redovisningskonsult är auktoriserad är bra, men lika viktigt är att den som håller i din ekonomi också förstår din bransch.
7. Är ni molnbaserade?
Är byrån inte det kommer du inte få någon annan rådgivning än kring historiska data. Målet är att få realtidsbaserad information. Du ska som kund också ha fullständig
access till din bokföring online. Transparensen är viktig.
8. Hur ofta har vi kontakt?
Har byrån tid att svara på dina frågor när du behöver det? Och hur ofta kan ni ses? Att ha kontakt månadsvis är bra – även ansikte mot ansikte. Här kan det vara bra med en lokal kontakt.
9. Kan jag få fast pris?
Begär ett fast månadspris. Då är det upp till redovisningskonsulten att acceptera det eller inte. En erfaren konsult kan uppskatta tiden på ett bra sätt. Och i det fasta priset ska det ingå att du kan rådgöra per mejl och telefon utan extra kostnad. Gör alltid upp om priset i förväg.
10. Vad ingår?
Se till att få allt på pränt och i detalj – det blir garanterat missuppfattningar annars.
11. Vem kommer jag ha kontakt med?
Det är viktigt att få en utvald person som kontakt. På större byråer kan personalomsättningen vara hög. Vad händer då? Och vad händer om någon blir sjuk?
12. Vilka krav ställer ni på mig?
Lika viktigt som det är att du ställer krav på byrån är det omvända. Redovisningsbyrån ska kunna berätta om sina rutiner och vad de förväntar sig av dig som kund. Samtidigt ska de kunna säga att efter att vi fått kvitton från dig ska det ta max XX dagar innan de är bokförda till exempel. Fasta rutiner tyder på professionalism.
13. Kan jag få referenser?
Din redovisningskonsult kommer kanske att veta mer om din privatekonomi – och kanske påverka den också – än din äkta hälft. Självklart kollar man upp då.
