Peppol BIS Billing 3 är i princip det enda fakturaformat svenska myndigheter, kommuner och regioner tar emot. Mejlar du en PDF till en kommun blir den avvisad. En PDF är helt enkelt ingen e-faktura.

Peppol-arkitekturen har länge varit byggd som en fyrhörnig modell: säljare, säljarens accesspunkt, köparens accesspunkt samt köpare.

Men nu lägger land efter land till ett femte hörn. Ett hörn som inkluderar den nationella skattemyndigheten. Belgien, som varit Peppoltroget hela vägen, gjorde B2B-e-faktura obligatoriskt i januari i år och inför e-rapportering enligt femhörnsmodellen den 1 januari 2028. 

Fakturadatan kommer då nästan gå iväg i realtid till skattemyndigheten och ersätter den årliga kundlistan. Slovakien planerar samma sak från 2027, Ungern rör sig i samma riktning och Norge har kört Peppol i stor skala i åratal och lagstadgar om e-faktura B2B från årsskiftet.

Det viktigaste för dig är dock detta: infrastrukturen är densamma. Det femte hörnet kopplas till befintligt nätverk utan att ändra hur du skickar fakturor.RUTA: Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Sverige: viljan finns, beslutet dröjer

Den 23 juni 2026 bekräftade brittiska regeringen att Peppol blir kärnnätverket när e-faktura blir obligatoriskt i april 2029. Britterna startar med en ren fyrhörnsmodell utan realtidsrapportering; färdplanen väntas i höstbudgeten. När ett land utanför EU väljer samma infrastruktur som EU-länderna blir Peppol standarden snarare än ett alternativ.

Sverige då? Skatteverket har tillsammans med Digg och Bolagsverket hemställt om obligatorisk e-faktura och förordar Peppol. I februari i år tillsatte regeringen en utredning som ska redovisas senast 30 november 2027. Parallellt kräver EU:s ViDA- paket e-faktura och digital rapportering för gränsöverskridande B2B-handel från juli 2030 med standardformatet EN 16931 som gemensam datamodell i hela unionen.

Att Sverige landar på Peppol är det rimliga utfallet även om formellt beslut saknas ännu så länge.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Vad kan du och ditt företag göra redan nu

Har du ännu inte agerat är rådet enkelt. Vänta inte på lagen. Anslutning till Peppol sker alltid via en accesspunkt, alltså en operatör som är godkänd i nätverket och som sköter registrering och överföring. Inexchange är en av de svenska operatörerna. 

En praktisk poäng med att gå via en operatör är att ID-hanteringen inte blir din uppgift: ditt företag äger förvisso sin Peppoladress (organisationsnumret med prefixet 0007), men operatören registrerar den i adressregistret, håller den uppdaterad och flyttar den rätt om du byter system.

Utöver det räcker två saker långt: Kontrollera ditt program. Många bokförings- och faktureringstjänster har redan en operatör i bakgrunden. Ta reda på vilken.

Städa kunddatan. E-fakturor valideras maskinellt. Fel organisationsnummer eller saknad referens gör att fakturan stoppas – och betalningen dröjer. 

Att ansluta sig är smidigt och snabbt i dag. Blir det obligatoriskt vill alla ha hjälp samtidigt.

Faktaruta: Peppol i korthet
Vad det är: Peppol (Pan-European Public Procurement OnLine) är ett nätverk med gemensamma standarder för att skicka affärsdokument – främst fakturor – maskinläsbart mellan företag och myndigheter.

Så fungerar det: Ungefär som e-post: en adress (Peppol-ID, 0007 + organisationsnummer) och en accesspunkt, alltså din operatör.

Formatet: Peppol BIS Billing 3, en XML-faktura (UBL 2.1) som bygger på den europeiska standarden EN 16931.

I Sverige: Sedan 1 juli 2026 är Upphandlingsmyndigheten svensk Peppolmyndighet. Rollen låg tidigare hos Digg. SFTI rekommenderar Peppol BIS Billing 3, och enligt lagen (2018:1277) ska offentliga inköp faktureras elektroniskt enligt den europeiska standarden sedan 1 april 2019.

Kom ihåg: En pdf är inte en e-faktura. Bara strukturerad data räknas.

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?