Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Finns det någon rättvis eller rimlig ersättning?

27 september, 2012 Uppdaterades 18 december, 2024 3 minuters läsning
- Va? Kostar det såååå mycket att anlita dig? Det är alldeles för dyrt, säger en potentiell kund förskräckt. – Nämen, oj, det var billigt, säger en annan kund förvånat inför samma prisuppgift.



Jag antar att du känner igen dig, om du också driver företag. Vi företagare får alltid olika reaktioner på våra priser och det tycks vara ett omöjligt projekt att ha en prissättningsnivå som alla tycker är okej.



Kan man ta lagom, rättvist eller rimligt mycket betalt? Nja, inte om vi ska tro marknadsföringsgurun Seth Godin, som tar supermodeller som ett exempel för sitt resonemang. Bland modeller finns det väldigt många vanliga, bra eller jätteduktiga modeller – och så finns det supermodeller. Mellan dessa två grupper finns ett stort gap, både prismässigt och uppmärksamhetsmässigt, som vi aldrig kan komma ifrån enligt Seth Godin. Supermodellerna får kanske tio gånger bättre betalt än alla andra modeller (inklusive de modeller som är riktigt duktiga) även om de kanske inte är tio gånger bättre.



Seth Godin menar att modellernas konkurrenssituation väldigt mycket liknar det som gäller för alla konsultbranscher. Och jag tror han har rätt. Att det liksom inte spelar någon roll om du är ganska duktig eller jätteduktig på det du gör, det är inte förrän du tar klivet upp till ”supernivå” som du kan få rejält med ersättning för det du säljer.



Så går det ens att ta betalt efter kvalitet?



Personligen vet jag att jag är dyrare att anlita än en del andra som erbjuder liknande tjänster (framför allt inom utbildning och coachning), och jag står för det eftersom jag vet att jag kan leverera en högklassig tjänst som är ett resultat av många års erfarenhet, kompetens och massor av egen fortbildning. Men jag vet också att jag samtidigt ligger mycket lägre i pris än till exempel kollegor i storstäderna, eller inom teknikbranschen - så vem ska man jämföra sig med?



Ska vi ta betalt efter effekt?



Vad är din och min insats värd för kunden i slutändan? Ibland är det betydligt mindre än det faktiskt skulle kosta i timtid, men ofta är det också betydligt mer – om man ser till den effekt det får i kundens verksamhet.



Ska vi ta olika betalt i olika sammanhang?



Borde vi inte ställa upp för dem som har det riktigt dåligt ställt? Kanske till och med jobba gratis, för att hjälpa andra/få synas/stödja en behjärtansvärd sak? Jag får själv många gånger förfrågningar om att föreläsa (gratis) om böckerna jag skrivit, eller coacha/handleda människor som har stort behov av stöd men dålig ekonomi, och ibland är det svårare än vanligt att hålla en rimlig timtaxa. Å andra sidan känns det lätt att ta betalt från en stor kund med god ekonomi... En annan aspekt på diffrentierade priser är att ta betalt efter volym - där mer jobb och längre uppdrag oftast ger mindre betalt per timme - eller att ta betalt efter en beräkning av de egna kostnaderna inför varje uppdrag.



Men tillbaka till ursprungsfrågan: går det att ta lagom, rimligt, mycket betalt för det vi gör? Eller får vi finna oss i att det finns två olika ekonomiska ligor (en för oss vanliga där vi fortsätter testa oss fram, och en annan för superstjärnorna)? Jag har inga färdiga svar men är nyfiken på hur du vill ha det - och hur du tänker när du tar betalt i ditt företag?

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Spiris

Partner

Hur mycket ska jag fakturera för att få den lön jag vill ha?

Hur mycket behöver du fakturera varje månad för att få samma inkomst som om du hade en viss månadslön som anställd? Den här kalkylen ger dig svaret och tar hänsyn till faktorer som åldersbaserade sociala avgifter, semester, tjänstepension och andra företagskostnader.

spiris-de
Spiris 16 juni, 2025 Uppdaterades 27 juni, 2025 1 minuts läsning
Körv

Foto: Spiris

Se ditt resultat nu

Ange din e‑postadress för att få tillgång till resultatet

Vänligen ange en giltig e‑postadress

Dela artikeln

Rekrytering, Personal & Anställda

Den Bisarra Delegerings-Hetsen!

Sedan jag fick min första kollega för sådär 8 år sedan så får jag någon gång i veckan en variant på meningen "Du tänker väl på att delegera?".

Joel Löwenberg
Joel Löwenberg 18 juli, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 3 minuters läsning
Joel Lo¨wenberg Delegerings hets

Foto: Unsplash/Författaren

Jag förstår att det är sprunget ur kärlek, men rätt ofta tror jag man delegerar utan att tänka på varför man gör det, eller vad det ska leda till. Man känner sig helt enkelt överbelamrad med saker, och då skyfflar man över lite på någon stackars kollega som i värsta fall åker på en uppgift där de ändå behöver ditt godkännande/din feedback dag efter dag, och ni blockerar bara varandras flow.

Rent krasst anser jag att folk verkar delegera saker de inte är redo att delegera, antingen för att de saknar kollegor de verkligen litar på, eller för att deras system inte är redo.

Om jag nu delegerar ansvaret för lagret till just lagret då vill jag inte spendera varje vecka med uppföljande möten och ständiga kontroller, för då har jag dels inte släppt ansvaret, dels tar det massor av tid, dels försenas beslut, och dels kommer folk känna sig kontrollerade.

Jag älskar att lämna bort områden, men min filosofi är att jag i princip bara lämnar bort områden som folk kan hantera helt utan min inblandning. Jag behöver inte vara delaktig i att lägga upp nya produkter för vi har ett system kring hur vi prissätter, lägger in bilder, skriver, etc. Och behöver det ändras så är det inte jag som ändrar det.

Jag behöver inte lägga mig i kundtjänstens öppettider, chattar, reklamationssystem, etc. För de som hanterar kundtjänsten har utvecklat det själva - precis som lagret har utvecklat sina mottagningsrutiner, packrutiner, etc.

Och genom att i princip inte lägga någon tid alls på kontroller, möten och uppföljningar så kan jag rodda en hela 'ledningsgruppen' själv. Vilket dels gör beslutsvägen extremt kort, men det är givetvis också en trevlig besparing ekonomiskt. 

Det kan säkert låta stressigt att hantera inköp, kontakt med Marknadsföring/IT-konsulter, leverantörer, produktutveckling, VD-jox, strategi-tjafs, förhandlingar, ingående och utgående fakturering, etc på en person, men det handlar snarare om att bygga enkla kommunikationsformer så att information flödar smidigt. Och med det på plats är det faktiskt inte så farligt.

Det finns massor av invändningar här som är fullt rimliga:

  • Bolaget blir givetvis personberoende av mig
  • Det blir begränsat av min kunskap och mina visioner
  • Vi saknar senior kompetens
  • Vad händer om jag ska sälja
  • Tänk om någon missköter sig inom de områden som är frigående, etc etc...

Rimliga invändningar, men så som jag vill bygga Gymkompaniet så är det egentligen inga större problem.

Och i slutändan bygger vi ju bolagen på vårt sätt. Varför ska vi annars ha dom?

Om Joel Löwenberg
Joel Löwenberg är vd på Gymkompaniet, som säljer gymutrustning och omsätter cirka 100 miljoner kronor. Joel är en av LinkedIns mest populära skribenter om e-handel, företagande och digitalisering – och med jämna mellanrum publicerar vi på Driva Eget hans texter (eftersom vi tycker att de är magiskt bra och insiktsfulla, helt enkelt). Följ Joel på LinkedIn här.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.