Hej alla härliga frilansare! Hoppas ni mår underbart en fredag som denna.

Jag tänkte prata lite om det här med tid. Det är nämligen väldigt lätt att överarbeta och lägga ner alldeles för mycket tid på en artikel. Eftersom tid är pengar blir det i längden jäkligt olönsamt. Omvänt kan du dra in mycket, mycket mer pengar om du lär dig effektivisera och speeda upp tempot på skrivandet.

Låt mig förklara:

I början när man frilansar är det självklart jätteviktigt att lägga ner mycket tid på det man skriver. Det är bra träning att göra alldeles för långa intervjuer, välja ut vad som ska vara med, skriva om 40 gånger, hålla på och fila på en text i veckor... Ja, träna helt enkelt. När jag började jobba som frilans hände det att jag satt minst en vecka men en artikel som gav typ 2 000 spänn. Eller ännu värre: jag skrev en resguide för Aftonbladet som jag höll på med i, håll i er, flera månader! Inte på heltid men ta mig sjutton om jag inte la ner minst två dagar i veckan på den där guiden. Men det var det värt för oj, vad mycket jag lärde mig.

Men efter ett tag funkar det inte att hålla på så. Tyvärr kommer inte uppdragsgivaren att säga "jaha, tar det dig en vecka att hålla på med det här, då får du 35 000 spänn".Det är därför upp till dig att, förutom att förhandla upp ditt arvode, effektivisera din arbetstid så att du inte lägger ner fler timmar på att skriva än vad du får betalt för. Jag har själv funderat mycket på det här eftersom jag är en typisk långsam featureskribent, men det var inte förrän jag intervjuade journalisten Martin Kreuger (läs mer om det i tidigare blogginlägg här nedan) för någon månad sedan som jag på riktigt insåg hur otroligt viktigt det här är. Och vad det har inneburit för mig att bli mer effektiv.

Därför kommer här en liten skola i hur du kan effektivisera ditt jobb och därmed bli mycket mer lönsam.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Börja med att bestämma dig för följande tre saker:

1. Ditt timarvode är 1 000 kr + moms i timmen. Får du ett uppdrag som ger 3 000 kr + moms ska du alltså kunna skriva det på tre timmar. Obs! Detta är målet, men det kan krävas lite träning innan du är i hamn.

2. Ställ dig därför frågan innan du tackar ja till ett jobb: Även om jag är snabb, är det överhuvudtaget möjligt att göra uppdraget på så kort tid? Att vara snabb betyder inte att man ska stressa sig igenom sina artiklar. Om ja, gör det! Om nej, försök förhandla upp arvodet eller fundera över om du har råd att (på ett trevligt sätt) tacka nej till det. Det är mer värdefullt att lägga de timmarna på att sälja in andra artiklar.

3. Om du inte redan är jäkligt snabb kan du träna upp detta. Se nedan.

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Hur blir man då mer effektiv? Jag passade på att fråga Martin Kreuger detta när vi sågs och fick en hel del bra tips som jag själv använt den senaste tiden. Här kommer de:

1. Håll dig till vinkeln. Det är superviktigt. Fråga inte en massa kringfrågor som inte har med saken att göra. Bestäm dig redan innan intervjun (om du ska göra en intervju) exakt vad du vill få fram. Ring inte upp och prata för att du hoppas få fram någon sorts vinkel. Det är du som är journalisten och du som ska komma med vinkeln, intervjupersonen kommer inte göra det. (tillägg: Det här är något jag märkt att intervjupersonerna uppskattar också: att de från början vet vilken vinkel artikeln ska ha, annars kan de känna att de inte riktigt vet vad som förväntas av dem när de ska svara på frågor – här blir det tydligt direkt)

2. Gör telefonintervjuer (i den mån det går). Många gånger är det bättre att ses, framförallt när det gäller långa intervjuporträtt såklart. Tyvärr är det få redaktörer som vill betala för den tid det tar att åka ut och sätta sig ner med någon i en timme för att sedan åka hem igen och sätta sig på sin kammare och skriva. Går det att göra intervjun på telefon (vilket många gånger fungerar jättebra, framförallt om du inte ska beskriva personens omgivning, liv eller liknande utan t ex be om deras bästa råd), gör det.

3. Insistera inte att personen i fråga ska läsa igenom artikeln. De lär fråga ändå, men det är inte din uppgift att påminna. Vill de läsa, säg att de har en halvdag på sig, sedan måste du skicka in artikeln då tidningen går till tryck. (Camillas kommentar: Jag brukar dock alltid skicka artikeln, dels för att jag vill att de ska gilla artikeln och ha chans att komma med ändringar, dels för att det blir ett par extra ögon som kollar att allt är okej. Men okej, det är mer tidseffektivt att inte göra som jag här...).

4. Skriv artikeln direkt efter att du gjort intervjun, då har du allt färskt i minnet och det kommer att gå mycket snabbare. Läs sedan igenom den en eller två gånger – och skicka in. Sitt inte och håll på artikeln och ”låt den vila”, det gör bara att du kommer att vilja ändra en massa saker som säkert redan är bra.

5. Återanvänd case och intervjupersoner. Ett citat från en expert i en artikel kan du använda i en annan. Du äger dina texter, därför får du använda dem som du vill. Skriver du en artikel för Affärsvärlden på frilansbasis är det alltså upp till dig om du vill sälja den vidare fem gånger efteråt till andra tidningar. Kolla bara med intervjupersonerna.

6. Praoa på en nyhetsdesk. Då tvingas du skriva fort som attan och hinner inte fundera så mycket. Om du inte har möjlighet till det, sätt upp tidsmål för dig själv och träna på att hålla dem. Typ: "Okej, en halvtimmes intervju, en timmes skrivtid – klart".

…och ett extratips från mig:

7. Effektivisera intervjuprocesserna. Ring aldrig upp en intervjuperson och säg i långsam ton ”Heeej! Jag skriver en artikel om det här och det här, skulle du ha tid att boka in en intervju då jag kommer och intervjuar dig? Jag kan skicka lite frågor på mejlen…” osv osv. Herregud, NEJ! Ring upp och säg: ”Hej, jag skriver en artikel om det här och det här. Vinkeln är xxxxx. Har du tid att svara på några frågor just nu? Det är ingen lång artikel, det går snabbt.” (Sen om det tar en halvtimme är en annan fråga, knepet är att man inte ger dem känslan att detta är ett sex-sidors reportage som de måste förbereda sig för i en vecka, då blir de dessutom besvikna när de ser att artikeln bara är på en sida eller en halv...).

Vad säger ni om det här? Lämna gärna en kommentar i kommentarsfältet, eller frågor för den delen. Här kommer också tre vanliga frågor om det här ämnet:

Q: ”Men jag vill sitta i lugn och ro och skriva och filosofera – ska jag verkligen behöva stressa fram en artikel?!”A: Nej, du ska inte stressa fram den, men vill inte din kund betala mer ska du heller inte jobba gratis. Ingen annan bransch kräver av konsulter att de ska jobba många fler timmar än de får betalt för. Därför ska inte heller du göra det. En kund som tycker annorlunda ska du inte jobba med.

Q: Blir det inte sämre kvalitet på artiklarna om jag skriver dem snabbare?A: Absolut inte! Herregud, jag vet inte hur många artiklar jag gjort där jag fått en solklar vinkel men ändå har jag gått in på en massa annat kringtjafs för att jag tror att det är bättre ju mer aspekter jag levererar. Kunden vill ha en välskriven artikel som handlar om den vinkel man valt och dessutom i den längd man beställt. INTE 5 000 tecken extra om något som inte har med saken att göra.

Q: Jag KAN inte skriva snabbt!A: Det trodde jag också, men efter att ha tränat ett tag gick det som en dans. Och jag tycker att jag aldrig skrivit så bra artiklar som jag gör nu, om jag får säga’t själv :)

LYCKA TILL!!!

Istockphotos.

PS: Vill du ha ett mejl när jag lagt ut en ny frilansskola? Skicka ett mejl till camilla@driva-eget.se.