Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Frilansskolan del 20: Så lyckas du som reseskribent

9 juni, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 6 minuters läsning
Inför semestrar tycker jag att det här blogginlägget passar rätt bra. Det är ju en fördel med att kunna skriva: Att har man inte pengar till semesterresan kan man, i vissa fall, tjäna in åtminstone en del av den genom att sälja en artikel om resmålet i fråga.

Men innan jag berättar hur man gör, några good-to-knows:

1. Ingenting är omöjligt men jag har aldrig träffat någon som kan försörja sig helt och hållet på att åka runt i världen och skriva researtiklar. Det är nämligen sällan man kan ta bra betalt så att man både kan betala alla resor OCH ha pengar över till hyran och allt annat det kostar att leva. Säg att du får 5-10 000 kr + moms för en researtikel med bilder…Även om du lyckas sälja in tre artiklar om samma resmål måste du göra en jäkla massa resor för att det ska gå ihop. Det vore superkul om det finns någon där ute som kunde motbevisa mig dock!

2. Snabb info för nya frilansare: Du betalar nästan alltid din egen resa, boende, omkostnader (spara alla kvitton för dessa kan du självklart dra av, du kan även dra av traktamente för varje dag du är borta). Detta sköter alltså inte tidningen - de vill bara ha artikeln och bilderna levererade på mailen. Kan du tar du egna foton, annars kan du ta hjälp av en lokal fotograf men då är det bra att redan från början sälja in det så till redaktören. Typ: ”Jag skriver artikeln och xxx fotar, vi fakturerar separat”. Gör inte misstaget som jag gjorde i London och anlita en egen fotograf som jag betalade. Han tog inga bra bilder och redaktören blev missnöjd. Bättre om ni sköter det där separat. Allra bäst om du är så bra på att fota att du kan ta egna bilder = mer pengar.

Nu skippar jag biten hur man skriver bra researtiklar för det tror jag att ni redan kan + det tar hundra år att skriva. Det svåraste är att sälja in dem. Resejournalistik är nämligen väldigt tufft att syssla med, eftersom det är så många konkurrenter.

Vad är det då som gör att just din artikelidé kommer att plockas av redaktören (för du MÅSTE komma med en artikelidé, du kan inte bara säga ”hej, jag vill skriva och resa, har ni nåt för mig" - läs mer om varför HÄR och HÄR)?

Jo, en enda sak - men den är megaviktig:

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

ATT DU HAR EN SYLVASS VINKEL PÅ DIN ARTIKELIDÉ!

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Vad är en bra vinkel på en researtikel? Här är några du absolut kan glömma:

1. En artikel om Paris.
2. En artikel om New York.
3. En artikel om Koh Pangan.
4. En resguide till Barcelona.
5. En resguide till London.
6. En resguide till Shanghai.
7. Ett reportage om Kina.
8. Ett reportage om Danmark.

Ja, ni fattar.

Självklart har tidningarna sådana artiklar hela tiden, t ex en resguide till Barcelona. Men då är chansen enormt mycket större att de säger typ ”Okej, dags för en Barcelonaguide igen, vi ringer Lelle som ju bott där i tio år och skrivit massor för oss” snarare än att de, när de får syn på ett mejl från dig om Barcelona, säger: ”Åh, en artikel om Barcelona! Vad nyskapande! Vad hett!” :)

Så hur gör du för att ta fram en bra vinkel? Här är mina bästa råd:

1. Ska du pitcha en artikelidé om en stad, ett område eller liknande, se till att det verkligen är något hett och aktuellt. Ett knep är att kolla Ving och Fritidsresors hemsidor efter nyheter. Då kan du pitcha det som att ”xxxx-området är Thailands nya charternyhet 2012”. Har du en kompis som bor utomlands kan du fråga henne/honom. Även utländska resetidningar ger bra inspiration.

2. Ännu bättre är att gå smalare. Finns det någon up-and-coming stadsdel dit du ska? Ett nytt område som är extra hett? T ex som den HÄR artikeln jag visat förut. Redaktörer ÄLSKAR att höra om nya, heta saker. Skriv det redan i ditt mejl: ”Det här är det absolut hetaste området/stranden/stadsdelen just nu!”

3. Du kan med fördel gå ÄNNU smalare. Skriv om en enskild strand som bara lokalbefolkningen använder och dit inte turisterna hittat, en restaurang som är speciell, ett café som inte liknar något annat. T ex som DENNA artikel som är min absoluta favorit – så himla rolig och smart (inte jag som skrivit den).

4. Skriv om ett område utan att det är en reseguide. Flyttar fler svenskar till Barcelona just nu (kolla statistik)? Har grekerna fått nog av svenska turister och vägrar släppa in dem på restaurangerna? Har en driftig kvinna startat en egen vingård? T ex som DENNA artikel som jag skrev i Shanghai och som jag visat förut.

5. Självklart ska du även passa på om något händer på resan. Är det upplopp på flygplatsen? Får flygvärdinnan spel på planet? Fota och ring upp en tidning på stört – vänta inte!

6. Överlag är det bra att gå så smalt du bara kan. Dels är chansen större att du får till en bra vinkel, dels behöver du inte ägna hela resan åt att skriva. T ex ska du aldrig pitcha en artikelidé om ett helt land. Det gjorde jag, om Vietnamn, och det tog mig ta mig sjutton hela den tre veckor långa semestern att skriva (jag var visserligen nybörjade, men ändå). Jag hade ett timarvode på typ 5 spänn – och en mycket sur f.d. pojkvän.

7. Sälj in både text och bild. Om du inte är proffs, ta MASSOR av bilder så att du kan välja. Det vanligaste misstaget är att man tar en massa bilder av byggnader och sevärdheter, och ingenting av befolkningen, människorna. Studera noga resetidningar så ser du vilka typer av foton de tar.

8. Lägg ner mycket tid på att studera tidningarna och googla områden, ställen osv för att verkligen få till en sylvass vinkel. Jag har lagt ner sjukt mycket tid på denna research. Känner du att det inte är värt det, ja då är det bättre att satsa på annan sorts journalistik tror jag.

EDIT: 9. Självklart finns det massor av platser, ständer osv som inte skulle anses "heta" eller trendiga. Men då bör de i alla fall vara lite annorlunda, något tidningen inte skrivit särskilt mycket om. Idag läggs många artiklar upp på nätet så det är enkelt att googla sig till om de redan skrivit om ett visst resmål.

Nu blev det mycket Aftonbladetartiklar, men jag har även skrivit researtiklar till andra resemagasin, som dock inte lagts upp på nätet. Trots det skulle jag vilja ge tipset att INTE gå på de största tidningarna först, eftersom de får hur många förslag som helst och framförallt har mycket egna skribenter. Bättre att satsa på de mindre resetidningar, sajter, och även tidningar vars nisch inte är resor men där de ändå har sådana reportage. T ex har jag skrivit en del researtiklar för Cosmopolitan. Sedan kan du ta jättarna, när du har något att visa upp - och när du har övat dig.

Här nedan är min favoritreseartikel. Jag och killen hade haft otur med semesterresan i Italien och jag sa: "Vi drar till det här vinslottet - jag är säker på att jag kan sälja in det!". Vi åkte dit och det var underbart, helt fantastiskt. Aftonbladet köpte knäcket och artikeln skrev jag på en kväll. Den enda resa jag tjänat på....



Vilka är era bästa tips på hur man skriver/säljer in resejournalistik?

Vill du ha ett mail när jag uppdaterat bloggen? Maila mig på camilla@driva-eget.se.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Eget företag? Tänk på detta innan du skickar fakturor

Att driva eget handlar om mer än att få betalt för jobbet du gör. Redan innan du skickar din första faktura bör du veta hur fakturering fungerar – och hur du kan slippa vanliga misstag som kan kosta tid, pengar och kunder. Här är guiden för dig som vill fakturera smart från dag ett – förslagsvis med e-faktura.

inexchange
Inexchange 13 augusti, 2025 Uppdaterades 8 september, 2026 4 minuters läsning
fakturera smart
Inexchange-Artikel-2

Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

  • Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
  • Kundens namn och adress
  • Fakturanummer (i löpande serie)
  • Fakturadatum
  • Förfallet datum (betalningsvillkor)
  • Beskrivning av varan/tjänsten
  • Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Och är du nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Då kan du här läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

  • Du behöver inget affärssystem.
  • Du kommer i gång på ett par minuter.
  • Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

  • Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
  • Du får inget kvitto på att fakturan levererats
  • Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
  • Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

  • Spara papperskopior
  • Sortera och arkivera i fysiska permar
  • Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
  • Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange. Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.



Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 september, 2026 6 minuters läsning
Vilka regeringsalternativ är möjliga valet 2026
AI-Montage

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.