Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Frilansskolan del 24: Knepet som gör ditt säljmail till något alldeles extra

14 augusti, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 5 minuters läsning
Nu ska jag ge ett tips som jag personligen tycker är extremt effektivt när det gäller att skriva säljmail.

Men först lite bakgrund: Jag är lite av ett CV-skrivarfreak och brukar hjälpa mina kompisar med att skriva sina jobbansökningar. Ett väldigt vanligt misstag (i mina ögon) folk gör när de skriver sina personliga brev är att de missar att skriva varför de söker jobb hos just det här företaget och vad de kan göra för dem. 

Arbetsgivaren vill nämligen inte bara höra vad man är bra på. Han/hon vill veta varför man vill jobba hos just dem och hur ens kvalifikationer/erfarenheter kan användas på det nya företaget.

Exakt det här kan du dra nytta av som frilansare.

Låt mig förklara hur: Alla som skickar pitchmail till tidningar vet att det kan hända att man inte får svar eller får ett ”nej tack” tillbaka. I de flesta fall beror det på att idéerna inte är tillräckligt anpassade efter tidningen – tyvärr! Men det kan också bero på att mottagaren får typ tio mail i veckan med i snitt tre idéer i varje – så han/hon orkar liksom inte reagera och engagera sig i en ny frilansare. Det blir lättare att använda sig av de frilansare man redan har en väletablerad kontakt med. De vet hur tidningen skriver (=man behöver knappt redigera texterna som kommer in) och man känner sig trygg med dem.

Hur gör du då för att redaktören ska reagera på just ditt mail? Och inte bara slentrianmässigt säga ”nej tack”? Jo, mitt råd lyder så här:

Du ska berätta exakt varför du gillar tidningen i fråga och samtidigt ge en komplimang till chefredaktören/redaktionschefen som du kontaktar.

Detta är effektivt av följande två anledningar:

1. Det visar att du har läst tidningen. En redaktör kan få mail med jättebra artikelidéer men det är inte alla gånger de är anpassade efter tidningens stil. Det kan till exempel vara att man säljer in ett personporträtt när tidningen inte har några personporträtt överhuvudtaget. Men ska du berätta för redaktören på vilket sätt du gillar tidningen (dvs inte bara skriva ”grattis till en härlig tidning!” utan mer i stil med nedanstående) tvingas du åtminstone bläddra i den.

2. Alla gillar smicker. Som chefredaktör eller redaktionschef för en tidning brinner man antagligen väldigt mycket för den. Man jobbar hårt och sliter varje dag för att den ska bli så bra som möjligt. Kommer det då ett mail där någon verkligen uppmärksammat ens jobb blir man väldigt glad. Man kan inte bara svara med ”nej tack” – man måste åtminstone läsa mailet. Äger man tidningen själv är man självklart ännu mer känslig för sådant. Tänk dig själv att du jobbar dag och ut och dag in med en tidning och så en dag får du två olika mail:

  • Mail 1) Frilansaren presenterar sig själv och sedan sina idéer (så här gör de flesta). Det är det tionde mailet i samma stil den veckan.
  • Mail 2) Frilansaren börjar med att gratulera till en fantastisk tidning, i synnerhet senaste artikelserien om xxxxxxxx och chefredaktörens senaste krönika om xxxxxxx, och sedan presenterar sina idéer.
Visst skulle du välja mail nr 2? Även om idéerna inte är jättespännande blir det ändå så att man lägger ner lite extra tid på det mailet, och bara ”hm…kanske kan man tweaka den idéen och göra den så eller så…”. Man anstränger sig för frilansaren.

Medan med mail nr 1 räcker det med om man säger ”nej tack”. Jag skulle till och med gå så långt som att säga att får jag ett mail från en person som inte säger ett ord om min tidning utan direkt kör på med sin pitch, så skulle jag känna mig lite stött. Typ: "Har du ens läst min tidning?". Och tro mig, man vill inte lägga ut jobb på någon man har blivit stött på. Sen är jag extremt känslig för sådant, men jag tror nog att många kan känna igen sig åtminstone litegrann.

Rent konkret betyder detta att du ska:
1. Skippa den långa presentationen (det räcker med en mening om vem du är och vad du t ex skrivit/skriver för) och lägg två-tre meningar på att uppmärksamma tidningen.
2. Skriva exakt vad du gillar med tidningen, alternativt en viss avdelning av den (om du t ex kontaktar DN Ekonomi).
3. Googla mottagarens namn och kolla om det finns någon intressant du kan ha med om denne. T ex kanske han/hon skrivit en bok. Då kan du skriva att du gillade boken (du får se till att skumläsa den fort som tusan om du får till ett möte). Eller så har han/hon en blogg som du kan berätta att du läser. Hittar du ingenting som du kan ta upp på ett naturligt sätt - det verkar smått psyko att skriva att du sett snygga kort på Stureplan.se eller hittat ett intressant inlägg personen skrivit på Flashback - skulle du till exempel kunna säga att du gillar tidningens slagkraftiga rubriker och ingresser. Detta eftersom det ofta är redaktionschefen/chefredaktören som skriver dem så du ger dem indirekt en komplimang.

Tycker du att det verkar tidsödande? Läser du bara tidningen du kontaktar så lovar jag att det kommer naturligt vad du ska skriva i mailet. Kanske tar det 3 minuter extra - men i jämförelse med den tid det tar att få ett nej och kontakta nya tidningar är det definitivt värt det - tycker jag!

Vad säger ni om det här? Hur brukar ni göra? Lämna gärna en kommentar!

Bilden har inget med inlägget att göra, tyckte det var fint bara:)

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Eget företag? Tänk på detta innan du skickar fakturor

Att driva eget handlar om mer än att få betalt för jobbet du gör. Redan innan du skickar din första faktura bör du veta hur fakturering fungerar – och hur du kan slippa vanliga misstag som kan kosta tid, pengar och kunder. Här är guiden för dig som vill fakturera smart från dag ett – förslagsvis med e-faktura.

inexchange
Inexchange 13 augusti, 2025 Uppdaterades 8 september, 2026 4 minuters läsning
fakturera smart
Inexchange-Artikel-2

Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

  • Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
  • Kundens namn och adress
  • Fakturanummer (i löpande serie)
  • Fakturadatum
  • Förfallet datum (betalningsvillkor)
  • Beskrivning av varan/tjänsten
  • Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Och är du nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Då kan du här läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

  • Du behöver inget affärssystem.
  • Du kommer i gång på ett par minuter.
  • Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

  • Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
  • Du får inget kvitto på att fakturan levererats
  • Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
  • Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

  • Spara papperskopior
  • Sortera och arkivera i fysiska permar
  • Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
  • Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange. Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.



Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 september, 2026 6 minuters läsning
Vilka regeringsalternativ är möjliga valet 2026
AI-Montage

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.