Till huvudinnehållet

Frilansskolan del 27: Varför du ska bli en sensationsjournalist

22 september, 2011 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 5 minuters läsning
Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har tyvärr haft mycket att göra, bland annat skickat min tidning till tryck och skrivit klart en bok tillsammans med min kompis Ulrika Ek (den kommer ut på Norstedts i början av nästa år, återkommer med info!). Mitt höstlöfte är att jobba mindre… I alla fall har jag saknat er och bloggen! Önskar att jag kunde lägga mer tid på den.

MEN nu är det dags att ge ett viktigt råd som man inte får lära sig på journalistutbildningen, men som är ett mycket effektivt vapen när man vill kränga artiklar.

Rådet är detta: Fråga dig själv om din artikelidé kommer att sälja fler tidningar. Eller om den kommer att generera många klick.

VA?! Nu sätter journalistikens fanbärare kaffet i halsen. Inte ska vi journalister tänka på försäljningssiffror?! Tja, det är såklart upp till var och en. Men vill man hitta ett effektivt sätt att sälja artiklar till uppdragsgivare är svaret: Jo, det ska man.

Det är nämligen som så att artiklar som säljer tidningar eller ger mycket klick, är artiklar som redaktörerna vill köpa. Rätt logiskt egentligen.

Självklart är det inte alltid redaktören kan gissa sig till vilka artikelidéer som leder till en massa sålda tidningar. Men för det mesta är redaktörer duktiga på att se vilka artikelidéer som är vinnare. De läser dina synopsis och får som ett litet rus inombords när de ser den där guldartikelidén. Den som de kan sätta på framsidan och locka till köp.

Vilka dessa idéer är skiljer sig helt åt mellan tidningarna. I DN och Filter är det kanske en undersökande grej om vården eller köttindustrin, i Cosmopolitan en ny sexstil (nya sexstilar funkar alltid). I Privata Affärer är det 10 fyndaktier vid börskraschen, i Aftonbladet en person som tappat 25 kilo i vikt och blivit en muskelknutte.

Det viktiga är att de är artiklar som lockar till köp. Som kittlar läsarna redan på omslaget och som får dem att sträcka ut handen och plocka upp tidningen på Pressbyrån. DET är artiklar redaktörerna älskar.

Hur hittar man då dessa artikelidéer som är guldstorys? Det man alltid ska hålla utkik efter är detta: 

1. Real-life storys. Alla kvällstidningar och glossiga magasin älskar dem. Helt enkelt en person som har varit med om något extraordinärt, något sorgligt, fruktansvärt, underbart eller övernaturligt – och som vill tala ut om det med namn och bild. Här är min favorit – Kurt-Ove som hittade en monsterfisk.2. Undersökande journalistik som berör läsarna. Politiker som fuskat, stora svenneföretag som behandlar sina anställda som skit, rika personer som skattefuskar – allt sådant som gör att läsarna känner sig drabbade och blir förbannade. Det här är såklart inte lätt att ro ihop på en dag och personligen pysslar jag inte med denna typ av journalistik - än. Men ett inspirerande exempel på Driva Egets sajt är Anders Nyman som skriver om blufföretagen som lurar småföretagare.

3. Människor som gjort det där ”alla” drömmer om. Det är ingen slump att Tim Ferriss bok 4-hour work week sålt så galet mycket. Alla vill väl jobba fyra timmar i veckan? Det är så sjukt mycket roligare att läsa om än en artikel typ ”Lisa brände ut sig och det är vårdens fel” (sorry men så är det). Andra sådana storys är människor som sålde huset och flyttade utomlands och nu driver en liten vingård, eller att de satsade allt och startade ett pensionat på landet.4. Allt man kan tjäna pengar på. Skriver du om ekonomi eller företagande är det här klart det bästa tipset. Helt enkelt artiklar som på olika sätt visar hur du kan dra in mer cash. Som den här artikeln.

5. Allt om människor som har gått ner mycket i vikt eller blivit extremt vältränade. Kvällstidningarna kastar sig över sådana artikelidéer. Som artikeln längst ner här i blogginlägget som jag skrev förra året. Den sålde flest Plusabonnemang på Aftonbladet (ni vet sådana där man måste logga in och betala för) under hela 2010. Med andra ord en bra affär för Aftonbladet, och en bra affär för mig eftersom de minns succén och därmed köpt fler liknande artiklar av mig. Nu tror jag i och för sig att det berodde extremt mycket på bilderna som ju inte jag tagit, men ändå....


Här är fyra saker som du kan göra redan idag för att knäcka sådana artikelidéer:
  • Studera omslaget på tidningen du vill skriva för. Vilka artiklar har de satt här? Kan du komma på liknande idéer?
  • Leta efter "mest lästa". Många tidningar och sajter listar sina mest lästa artiklar på sajten. Här är t ex SvDs och här är Shortcuts. Bara att läsa dem sätter kanske igång de kreativa juicerna men fråga dig själv om du kan komma på artiklar som liknar dem. Googla även ”mest lästa artiklar 2010” så ser du flera exempel. Detta kan du använda som försäljningsargument när du säljer in din idé. T ex genom att skriva: "Jag såg att en av era mest lästa artiklar handlar om yadayadayada och jag har en liknande idé, nämligen...".
  • Lek rubriksättare. Om du har en bra artikelidé, ge den en omslagsrubrik! Det är ett bra sätt att få till en skarp vinkel och även en bra grej att skriva överst i ditt synopsis, så att uppdragsgivaren direkt ser vad det är du säljer in.
  • Analysera. Fråga dig själv: Är den här idén så grym att den skulle kunna hamna på omslaget av tidningen jag vill sälja den till? Okej, om den inte är det, HUR kan jag göra den så grym? Kan jag svänga till rubriken? Vinkla den smalare? Göra den lite mer sensationell?

Bonustips! Man ska alltid spela på att ens artikelidé kommer att sälja mycket tidningar. Ett bra sätt att göra det på är att säga "Just nu är det väldigt många som undrar det här/upplever det här/längtar efter det här så den här idén kommer verkligen att locka dem att köpa tidningen, det är jag övertygad om!" Så brukar jag säga till Anders Andersson på Driva Eget och det är väldigt effektivt, han köper nästan alltid då :) Dock ska man göra det på telefon eller i ett möte eftersom det tar udden av orden lite. Skriver man det i ett mail kan redaktören uppleva att man knäpper dem på näsan, typ "jag vet mer än du vad som säljer".

Är det här självklarheter eller lärde ni er något nytt? Lämna gärna en kommentar! Om ni vill få ett mail när jag lägger ut en ny frilansskola, maila mig camilla@driva-eget.se.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Almi

Köpa ett företag? 7 saker du måste veta innan

Att köpa ett annat företag kan hjälpa dig att växa snabbare. Du kan få nya kunder, kompetens, produkter eller en helt ny marknad på köpet – istället för att bygga allt själv. Men hur vet du om företaget är värt priset, hur mycket du faktiskt har råd att köpa för och hur affären ska finansieras? Det går vi igenom här.

Almi 16 september, 2026 • Uppdaterades 4 november, 2026 • 6 minuters läsning
Köpa företag
Almi

Innan vi startar, här kan du se om just ditt företag kan få finansiering via Almi (till exempel vid köp av ett annat företag).

Och du, här kan du ladda ned Almis kostnadsfria mallar för budget, affärsplan och Lean Canvas. Bra va! 

Okej, dags att köra igång. Här är sju saker du bör göra (och ha koll på) innan du köper ett annat företag.

1. Börja med VARFÖR du vill köpa ett företag

Har du hittat ett spännande företag som är till salu? Börja ändå inte med företaget. Börja med ditt eget mål. Vad vill du åstadkomma?

Kanske vill du nå en ny kundgrupp, etablera dig på en ny marknad, bredda erbjudandet eller få tillgång till kompetens, teknik eller produktionskapacitet. Ett förvärv kan göra det möjligt att ta ett sådant steg betydligt snabbare än om du ska bygga upp allt själv. Samtidigt kräver ett förvärv mer kapital och innebär andra risker.

Jämför därför alternativen. Vad skulle det kosta – i pengar, tid och resurser – att bygga själv? Och vad skulle du vinna på att köpa?

Tips! Här kan du läsa om hur Almi kan finansiera ett företagsförvärv

2. Räkna på hela affären – inte bara priset

Säg att företaget du tittar på kostar fem miljoner kronor. Då är det lätt att tänka att finansieringsbehovet också är fem miljoner. Men köpeskillingen är bara en del av kalkylen.

Du kan också behöva pengar till juridisk och ekonomisk rådgivning, nya system, investeringar, integration av verksamheterna och rörelsekapital. Kanske behöver en maskin snart bytas ut eller nya medarbetare rekryteras.

Räkna därför på vad hela förvärvet kommer att kräva – även efter att säljaren har fått sina pengar. Och glöm inte ditt befintliga företag. Ett förvärv ska skapa nya möjligheter, inte tömma kassan så mycket att den verksamhet du redan har blir sårbar.

Läs också: Så räknar du ut företagets kapitalbehov.

3. Skilj på pris och värde

Vad är företaget egentligen värt?

Det finns sällan ett exakt svar. Priset bestäms till slut av vad köpare och säljare kommer överens om, men som köpare behöver du göra din egen värdering.

Titta bland annat på:

  • Omsättning, resultat och marginaler över flera år
  • Hur stabila och återkommande intäkterna är
  • Tillgångar och skulder
  • Kundrelationer och avtal
  • Varumärke, teknik och andra konkurrensfördelar
  • Beroendet av enskilda kunder eller nyckelpersoner
  • Kommande investeringsbehov
  • Företagets framtida intjäningsförmåga

Och tänk ett steg längre än historiken. Du köper trots allt inte gårdagens resultat – du köper möjligheten till framtida resultat.

Det finns också en särskilt viktig fälla att undvika: betala inte för mycket för värden som du själv ska skapa efter köpet.

Om du exempelvis tror att du kan öka försäljningen kraftigt genom att sälja det förvärvade företagets produkter till dina egna kunder är det en potentiell synergi. Men den uppstår tack vare det arbete du gör efter förvärvet – och är inte nödvändigtvis ett värde som säljaren ska få fullt betalt för.

4. Granska vad du faktiskt köper

När du kommit längre i processen är det dags att gå från kalkyl till verklighet. Inför företagsförvärv görs därför vanligtvis en due diligence – en strukturerad genomgång av bland annat företagets ekonomi, juridik, avtal och verksamhet. Här kan du upptäcka sådant som inte syns i en snygg presentation av företaget.

  • Hur beroende är verksamheten av den största kunden? 
  • Vad händer om en nyckelperson lämnar? 
  • Finns avtal som snart löper ut? 
  • Vilka investeringar väntar runt hörnet?

Såna upptäckter behöver inte betyda att du ska avstå från köpet. Men de kan förändra både vad du är beredd att betala och hur affären ska finansieras.

Tips! Här lär vi dig hur en Due Diligence fungerar.

5. Så kan ditt företagsköp finansieras

De flesta företagare har inte hela köpeskillingen liggande på företagskontot (om du har, grattis!). Och det behöver inte heller vara utgångspunkten. Ett företagsförvärv kan finansieras genom en kombination av flera olika finansieringskällor, exempelvis:

  • Eget kapital
  • Banklån
  • Lån från Almi
  • Finansiering från säljaren, exempelvis genom en säljarrevers

Almi kan komplettera bankens finansiering. Beroende på företagets situation och förvärvets förutsättningar kan både Almis Företagslån och Tillväxtlån vara aktuella. Det är också klokt att ta kontakt med finansiärerna tidigt. Ju tidigare dialogen börjar, desto bättre möjlighet har du att diskutera olika upplägg och ta reda på vilka underlag som behövs.

Planerar du ett företagsförvärv? Hos Almi kan du diskutera både företagets kapitalbehov och hur affären kan finansieras. Här kan du läsa om hur Almi kan finansiera ett företagsförvärv.

6. Stresstesta kalkylen

En förvärvskalkyl kan se fantastisk ut i Excel. Problemet är att verkligheten sällan följer Excel. Räkna därför inte bara på ditt huvudscenario.

Fråga dig också:

  • Vad händer om försäljningen blir lägre än väntat?
  • Vad händer om en viktig kund försvinner?
  • Vad händer om integrationen tar längre tid och kostar mer?
  • Klarar kassaflödet fortfarande räntor och amorteringar?
  • Finns det pengar kvar till nödvändiga investeringar?
  • Hur påverkas ditt befintliga företag?

Det här är en av de viktigaste principerna i hela förvärvskalkylen: en affär som bara fungerar om allt går enligt plan är sällan rätt.

Det finns också en skillnad mellan hur mycket du kan finansiera och hur mycket du bör investera. Att någon är beredd att låna ut pengarna betyder inte automatiskt att företaget bör ta på sig skulden.

7. Planera för dagen efter köpet

Till sist är avtalet signerat och affären genomförd. Då börjar det riktiga jobbet.

Kunder behöver känna sig trygga, medarbetare behöver veta vad som händer och den löpande verksamheten måste fortsätta fungera. Samtidigt ska de värden som fick dig att köpa företaget från början börja förverkligas. Planera därför tiden efter förvärvet redan innan du skriver på.

  • Bestäm vad som behöver hända direkt och vad som kan vänta. 
  • Identifiera viktiga kunder och nyckelpersoner. 
  • Bestäm vem som ansvarar för integrationen och följ kassaflödet minst lika noggrant som resultatet.

Och förändra inte saker bara för förändringens skull. Två företag behöver inte bli ett över en natt. Vissa funktioner kanske tjänar på att integreras snabbt, medan andra fungerar bättre om de får fortsätta självständigt.

Efter ungefär 100 dagar kan det vara läge för en första större avstämning: 

  • Har försäljningen utvecklats som planerat? 
  • Är kunder och nyckelpersoner kvar? 
  • Hur ser kassaflödet ut? 
  • Och börjar de synergier ni räknade med faktiskt synas?

Funderar du på att köpa ett företag?

Ett företagsförvärv kan vara ett kraftfullt sätt att ta nästa steg. Men det är kombinationen av rätt företag, rätt pris, en hållbar finansiering och en bra plan efter köpet som avgör om affären skapar den tillväxt du räknat med.

Almi kan hjälpa dig både med affärsutvecklingen kring satsningen och med finansieringen. Almis lån kan komplettera exempelvis bankfinansiering och eget kapital när ditt företag ska investera och växa.

Prata med Almi om ditt företags nästa steg och hur ett företagsförvärv kan finansieras. Här kan du läsa om hur Almi kan finansiera ett företagsförvärv.

Om Almi
Almi AB investerar i hållbar tillväxt. Vi erbjuder finansiering och affärsutveckling till företag som vill utvecklas och växa hållbart. Det omfattar såväl idéer med tillväxtpotential i tidiga faser, som etablerade företag i en expansionsfas. Almi ägs av staten tillsammans med regionala ägare och finns nära företagen med 40 kontor över hela landet.



Vilket bokföringsprogram ska jag välja 2026?

I dag använder nästan alla företag någon form av bokföringsprogram. Programmen gör bokföringen enklare, automatiserar mycket av arbetet och hjälper dig att hålla koll på företagets ekonomi. Men vilket ska jag välja?

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 7 juni, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 3 minuters läsning
Vilket bokfo¨ringsprogram ska man va¨lja
Montage/Canva

Det finns onekligen många alternativ på marknaden – och de kan skilja sig ganska mycket i funktioner och pris. 

Istället för att fastna i specifika varumärken kan det vara smart att utgå från vilka funktioner programmet faktiskt har. Här är en checklista med tio saker ett bra bokföringsprogram bör klara av.

Tips från Spiris: Bokför gratis – i 6 månader! För dig som startat företag de senaste 12 månaderna.

10 saker ett bra bokföringsprogram ska kunna

1. Automatisk koppling till bankkonto

Ett modernt bokföringsprogram ska kunna kopplas direkt till företagets bankkonto. Då importeras transaktioner automatiskt och kan matchas mot fakturor eller kvitton. Det sparar mycket tid och minskar risken för manuella fel.

2. Enkel fakturering

Ditt företag behöver kunna skapa och skicka fakturor direkt i bokföringsprogrammet. Programmet bör därför ha en enkel faktureringsfunktion. Det är också en fördel om programmet kan:

  • skicka fakturor digitalt (även e-faktura)
  • hantera påminnelser
  • registrera betalningar automatiskt

3. Automatisk momsberäkning

Momsredovisning är en central del av bokföringen. Ett bra bokföringsprogram räknar automatiskt ut moms och kan skapa en momsrapport som ligger till grund för momsdeklarationen. Det minskar risken för fel i redovisningen.

Tips från Spiris: Sköt det mesta av din löpande bokföring automatiskt. Prova gratis här!

4. Digital kvittohantering

I dag arbetar många företag helt digitalt. Ett bra bokföringsprogram bör därför ha en funktion där du kan fotografera kvitton med mobilen och ladda upp dem direkt i systemet. Det gör att underlagen sparas automatiskt och blir lätta att hitta.

5. Integrationer med andra system

Många företag använder fler system än bara bokföringsprogrammet, till exempel:

  • e-handelssystem
  • kassasystem
  • CRM-system
  • betalningslösningar

Ett bra bokföringsprogram ska kunna integreras med andra verktyg så att informationen automatiskt förs över till bokföringen.

6. Automatisering av bokföringen

Moderna bokföringsprogram kan automatisera mycket av bokföringen. Till exempel kan systemet:

  • föreslå bokföringskonto
  • matcha banktransaktioner
  • bokföra återkommande kostnader automatiskt

Det gör arbetet betydligt snabbare.

Tips från Spiris: Följ Spiris nyhetsbrev här. Få tips, inspiration och aktualiteter för företagare.

7. Rapporter som är lätta att förstå

Ett bra bokföringsprogram ska inte bara registrera siffror – det ska också hjälpa dig att förstå ekonomin. Programmet ska därför kunna ge dig tydliga rapporter, till exempel:

  • resultatrapport
  • balansrapport
  • kassaflödesrapport

Helst ska de vara enkla att läsa även för den som inte är ekonom.

8. Samarbete med redovisningskonsult

Många företag väljer att anlita en redovisningskonsult när de växer. Då är det viktigt att programmet gör det enkelt att dela bokföringen. Många system låter både företagaren och redovisningskonsulten arbeta i samma system samtidigt. 

9. Möjlighet att växa med företaget

Det bokföringsprogram du väljer i början bör fungera även när företaget växer. Det är därför bra om programmet även kan hantera saker som:

  • löner
  • projektredovisning
  • lager
  • fler användare

Då slipper du byta system när företaget utvecklas.

10. Support och hjälp när något går fel

Ekonomi är ett område där det är viktigt att det blir rätt. Därför är det en stor fördel om bokföringsprogrammet erbjuder bra support. Det kan till exempel vara:

  • chatt eller telefon
  • guider och utbildningar
  • hjälpcenter online

När frågor uppstår är det skönt att kunna få hjälp snabbt.

Välj funktioner, inte bara pris!

När du ska välja bokföringsprogram är det lätt att fastna i priset. Men ofta är det viktigare att programmet faktiskt passar hur ditt företag arbetar – det är värt någon hundralapp extra att välja kvalitet.

Ett bra bokföringsprogram ska göra ekonomin enklare – inte krångligare.

Om programmet har funktionerna i checklistan ovan, brukar det vara ett bra tecken på att det fungerar även när ditt företag växer.

Tips från Spiris: Ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning här

Tips! Här hittar du alla delar i Ekonomiskolan – som lär dig allt om bokföring, skatter och företagsekonomi. Bokmärk och kom tillbaka!



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.