Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Frilansskolan del 27: Varför du ska bli en sensationsjournalist

22 september, 2011 Uppdaterades 18 december, 2024 5 minuters läsning
Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har tyvärr haft mycket att göra, bland annat skickat min tidning till tryck och skrivit klart en bok tillsammans med min kompis Ulrika Ek (den kommer ut på Norstedts i början av nästa år, återkommer med info!). Mitt höstlöfte är att jobba mindre… I alla fall har jag saknat er och bloggen! Önskar att jag kunde lägga mer tid på den.

MEN nu är det dags att ge ett viktigt råd som man inte får lära sig på journalistutbildningen, men som är ett mycket effektivt vapen när man vill kränga artiklar.

Rådet är detta: Fråga dig själv om din artikelidé kommer att sälja fler tidningar. Eller om den kommer att generera många klick.

VA?! Nu sätter journalistikens fanbärare kaffet i halsen. Inte ska vi journalister tänka på försäljningssiffror?! Tja, det är såklart upp till var och en. Men vill man hitta ett effektivt sätt att sälja artiklar till uppdragsgivare är svaret: Jo, det ska man.

Det är nämligen som så att artiklar som säljer tidningar eller ger mycket klick, är artiklar som redaktörerna vill köpa. Rätt logiskt egentligen.

Självklart är det inte alltid redaktören kan gissa sig till vilka artikelidéer som leder till en massa sålda tidningar. Men för det mesta är redaktörer duktiga på att se vilka artikelidéer som är vinnare. De läser dina synopsis och får som ett litet rus inombords när de ser den där guldartikelidén. Den som de kan sätta på framsidan och locka till köp.

Vilka dessa idéer är skiljer sig helt åt mellan tidningarna. I DN och Filter är det kanske en undersökande grej om vården eller köttindustrin, i Cosmopolitan en ny sexstil (nya sexstilar funkar alltid). I Privata Affärer är det 10 fyndaktier vid börskraschen, i Aftonbladet en person som tappat 25 kilo i vikt och blivit en muskelknutte.

Det viktiga är att de är artiklar som lockar till köp. Som kittlar läsarna redan på omslaget och som får dem att sträcka ut handen och plocka upp tidningen på Pressbyrån. DET är artiklar redaktörerna älskar.

Hur hittar man då dessa artikelidéer som är guldstorys? Det man alltid ska hålla utkik efter är detta: 

1. Real-life storys. Alla kvällstidningar och glossiga magasin älskar dem. Helt enkelt en person som har varit med om något extraordinärt, något sorgligt, fruktansvärt, underbart eller övernaturligt – och som vill tala ut om det med namn och bild. Här är min favorit – Kurt-Ove som hittade en monsterfisk.2. Undersökande journalistik som berör läsarna. Politiker som fuskat, stora svenneföretag som behandlar sina anställda som skit, rika personer som skattefuskar – allt sådant som gör att läsarna känner sig drabbade och blir förbannade. Det här är såklart inte lätt att ro ihop på en dag och personligen pysslar jag inte med denna typ av journalistik - än. Men ett inspirerande exempel på Driva Egets sajt är Anders Nyman som skriver om blufföretagen som lurar småföretagare.

3. Människor som gjort det där ”alla” drömmer om. Det är ingen slump att Tim Ferriss bok 4-hour work week sålt så galet mycket. Alla vill väl jobba fyra timmar i veckan? Det är så sjukt mycket roligare att läsa om än en artikel typ ”Lisa brände ut sig och det är vårdens fel” (sorry men så är det). Andra sådana storys är människor som sålde huset och flyttade utomlands och nu driver en liten vingård, eller att de satsade allt och startade ett pensionat på landet.4. Allt man kan tjäna pengar på. Skriver du om ekonomi eller företagande är det här klart det bästa tipset. Helt enkelt artiklar som på olika sätt visar hur du kan dra in mer cash. Som den här artikeln.

5. Allt om människor som har gått ner mycket i vikt eller blivit extremt vältränade. Kvällstidningarna kastar sig över sådana artikelidéer. Som artikeln längst ner här i blogginlägget som jag skrev förra året. Den sålde flest Plusabonnemang på Aftonbladet (ni vet sådana där man måste logga in och betala för) under hela 2010. Med andra ord en bra affär för Aftonbladet, och en bra affär för mig eftersom de minns succén och därmed köpt fler liknande artiklar av mig. Nu tror jag i och för sig att det berodde extremt mycket på bilderna som ju inte jag tagit, men ändå....


Här är fyra saker som du kan göra redan idag för att knäcka sådana artikelidéer:
  • Studera omslaget på tidningen du vill skriva för. Vilka artiklar har de satt här? Kan du komma på liknande idéer?
  • Leta efter "mest lästa". Många tidningar och sajter listar sina mest lästa artiklar på sajten. Här är t ex SvDs och här är Shortcuts. Bara att läsa dem sätter kanske igång de kreativa juicerna men fråga dig själv om du kan komma på artiklar som liknar dem. Googla även ”mest lästa artiklar 2010” så ser du flera exempel. Detta kan du använda som försäljningsargument när du säljer in din idé. T ex genom att skriva: "Jag såg att en av era mest lästa artiklar handlar om yadayadayada och jag har en liknande idé, nämligen...".
  • Lek rubriksättare. Om du har en bra artikelidé, ge den en omslagsrubrik! Det är ett bra sätt att få till en skarp vinkel och även en bra grej att skriva överst i ditt synopsis, så att uppdragsgivaren direkt ser vad det är du säljer in.
  • Analysera. Fråga dig själv: Är den här idén så grym att den skulle kunna hamna på omslaget av tidningen jag vill sälja den till? Okej, om den inte är det, HUR kan jag göra den så grym? Kan jag svänga till rubriken? Vinkla den smalare? Göra den lite mer sensationell?

Bonustips! Man ska alltid spela på att ens artikelidé kommer att sälja mycket tidningar. Ett bra sätt att göra det på är att säga "Just nu är det väldigt många som undrar det här/upplever det här/längtar efter det här så den här idén kommer verkligen att locka dem att köpa tidningen, det är jag övertygad om!" Så brukar jag säga till Anders Andersson på Driva Eget och det är väldigt effektivt, han köper nästan alltid då :) Dock ska man göra det på telefon eller i ett möte eftersom det tar udden av orden lite. Skriver man det i ett mail kan redaktören uppleva att man knäpper dem på näsan, typ "jag vet mer än du vad som säljer".

Är det här självklarheter eller lärde ni er något nytt? Lämna gärna en kommentar! Om ni vill få ett mail när jag lägger ut en ny frilansskola, maila mig camilla@driva-eget.se.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Talenom

Partner

Nya krav på lönehantering – detta måste alla företagare veta

Lönehantering är något som bara ska fungera. Men snart förändras spelplanen för löner – och nu måste du som företagare ha stenkoll på EU:s nya krav på lönetransparens. Vi lär dig här!

Talenom 14 april, 2026 5 minuters läsning
EU Direktiv Lönetransparens 2026

Foto: Talenom

Nya krav på transparens, dokumentation och kontroll gör att lönehantering inte längre bara handlar om att betala ut rätt lön i tid – utan om att undvika risker, kostnader och i vissa fall även sanktioner.

Har du stenkoll på de nya reglerna och EU:s krav på lönetransparens? Om inte, ladda ned Talenoms kostnadsfria guide om Lönehantering 2026 – med alla nya regler. Ett måste om du har anställda!

Tips! Visst har du sett att vi har fler kostnadsfria guider?

1. Här finns en kostnadsfri, nedladdningsbar guide om skatteplanering för ägarledda företag 2026.

2. Här kan du kostnadsfritt ladda hem K10-guiden 2026, där du får alla tips och finesser som hjälper dig att maximera utdelning till lägre skatt. Rekommenderas!

3. Och här hittar du en kostnadsfri guide om de nya 3:12-reglerna. Ett måste om du vill få stenkoll på läget och få konkreta exempel.

EU:s nya krav på lönetransperens

Flera saker händer just nu samtidigt. EU:s nya krav på lönetransparens ökar insynen och ditt företag behöver kunna motivera och dokumentera löner tydligare. Kraven på struktur och uppföljning blir högre, samtidigt som digitalisering driver på nya arbetssätt.

Det här gör att lönehantering går från att vara en intern funktion till något som i praktiken kan granskas utifrån. Och det ställer helt nya krav på hur du jobbar.

Nya krav du som företagare behöver ha koll på

Förändringarna märks framför allt i fyra områden.

Ökad transparens
Du behöver kunna förklara varför olika medarbetare har olika lön och visa att det finns en tydlig struktur bakom.

Högre krav på dokumentation
Beslut kring löner behöver dokumenteras och kunna följas upp i efterhand.

Mer datadrivna beslut
Det räcker inte längre att något känns rimligt. Du behöver kunna visa underlag.

Spårbarhet i löneprocessen
Vem har gjort vad, när och varför. Och det ska gå att följa.

Vanliga lönemisstag som blir dyrare

Det som tidigare varit lite slarvigt kan nu bli ett riktigt problem. Här är några risker du enkelt kan undvika med rätt hjälp och kompetens.

Misstag 1: Personberoende lönehantering
Att all kunskap sitter hos en person. Om den försvinner, försvinner kontrollen. Ett bra alternativ är att ta hjälp med lönerna hos någon som kan (och har tid) – exempelvis Talenom.

Misstag 2: Manuella processer
Excel och manuella steg ökar risken för fel. Välj en partner som har processer och vet hur lagarna ska följas.

Misstag 3: Otydliga lönekriterier
Löner sätts utan tydlig struktur eller dokumentation.

Misstag 4: Brist på uppföljning
Ingen har helhetsbilden eller ansvar för att processen faktiskt håller.

Resultatet kan bli felaktiga löner, missnöje internt och i värsta fall kostsamma korrigeringar. 

Så framtidssäkrar du företagets lönehantering
Lönehantering behöver inte vara komplicerat, men det kräver struktur och kompetens. Och att du har löpande koll på alla nya regler och lagändringar.

Börja så här:

  • Säkerställ att alla löneprocesser är dokumenterade
  • Definiera tydliga kriterier för lönesättning
  • Minska manuella moment där det går
  • Se över vem som ansvarar för vad
  • Säkerställ att du kan följa upp och analysera löner

Ett enkelt test är att fråga dig själv:
Om någon utifrån skulle granska din lönehantering, skulle du känna dig trygg? Om svaret är kanske är det dags att agera och ta hjälp.

Vill du få full koll på lönehanteringen 2026? Ladda hem gratis guide

Kraven ökar, men med rätt struktur blir det också enklare att göra rätt från början.

I den här guiden får du:

  • En tydlig genomgång av vad som förändras och de nya reglerna
  • Konkreta råd för hur du anpassar din lönehantering
  • Vanliga misstag och hur du undviker dem

Ladda ner guiden: Så får du kontroll på lönehanteringen 2026

Talenom – en trygg partner för små och medelstora företag
När du väljer redovisningsbyrå handlar det inte bara om att hantera årets siffror — det handlar om att bygga för framtiden. Talenom är en partner som står vid företagets sida även när regler, behov och mål förändras.

Vad säger andra företagare om Talenom?

Talenom får höga betyg från sina kunder – och det märks i omdömena.

⭐⭐ ⭐ ⭐ ⭐  4,6 av 5 baserat på omdömen från över 500 företagare i hela Sverige.

Några röster från våra kunder:

“En redovisningsbyrå som verkligen förstår småföretagare. Vi får både stöd och strategiska råd”
– Johan S.

“Proffsiga och tillgängliga. Rekommenderar varmt till andra företagare.”
– Maria K.

“Tydliga, kunniga och personliga – precis det vi sökte.”
– Daniel A.

Läs fler omdömen här.


Gedigen erfarenhet och expertis
Talenom grundades 1972 och är idag en av Nordens ledande aktörer inom digital redovisning. Med fokus på små och medelstora företag har de utvecklat effektiva lösningar som kombinerar teknik, kunskap och trygg rådgivning.

Rådgivning som utgår från ditt företag
Hos Talenom står den personliga servicen i centrum. Du får tillgång till rådgivare som lär känna ditt företag – oavsett om det gäller löpande bokföring, skatteplanering, lönehantering eller affärsutveckling.

Fokus på långsiktiga relationer
Talenom jobbar inte bara med siffror – de jobbar för att ditt företag ska växa hållbart. Med kontinuerlig uppföljning och rådgivning anpassad till din bransch, hjälper de dig att fatta rätt beslut i rätt tid.

Läs mer om Talenoms tjänster här.


Vill du veta mer?
Nyfiken på hur vi kan hjälpa just ditt företag? Boka ett kostnadsfritt möte med oss på Talenom

Boka möte här.



Starta Eget-skolan

Ditt företag kan göra vinst och ändå gå i konkurs – här är varför!

Ett företag kan gå med vinst och ändå gå i konkurs. Det låter märkligt, men det händer hela tiden. Orsaken är nästan alltid densamma: brist på likviditet.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 19 mars, 2026 Uppdaterades 22 april, 2026 5 minuters läsning
Kassaflo¨de och likviditet – da¨rfo¨r a¨r det avgo¨rande fo¨r nya fo¨retag

Foto: Montage/Canva

Det finns många sätt att hamna i en likviditetsbrist (med enklare ord, cashen är slut). Du kan ha sålt för mycket, fakturerat för lite, gett för långa betalningsvillkor – eller glömt att momsen inte är dina pengar. 

I den här guiden går vi igenom vad likviditet och kassaflöde egentligen betyder, varför det är viktigare än resultatet i början – och hur du undviker klassiska nybörjarmisstag. Läs igenom hela, för detta är extremt viktigt att förstå för nya företagare!

Tips från Nordea: Här lär vi dig hur likviditetshantering kan skapa större trygghet i ditt nya företag.

Vad är skillnaden mellan resultat och kassaflöde?

Resultat = Intäkter minus kostnader.

Kassaflöde = Pengar in minus pengar ut.

Exempel: Du fakturerar 100 000 kr i januari.
Kostnaderna är 60 000 kr.
Resultatet är alltså 40 000 kr i vinst.

Men om kunden betalar först om 30 dagar – och leverantörerna vill ha betalt i förskott – kan du ändå stå utan pengar på kontot. Du är lönsam på pappret.
Men du kan inte betala räkningarna. Det är ett likviditetsproblem.

Förklaring av begreppen: Kassaflöde är rörelsen av in- och utbetalningar över tid, medan likviditet är den faktiska mängden kontanta medel (pengar i kassan/banken) som finns tillgänglig vid ett specifikt tillfälle för att betala räkningar. Kassaflöde visar förändringen ('flödet'), medan likviditet visar statusen ('mängden'). 

Tips från Spiris: Låt inte ekonomin komma emellan. Här är ekonomiplattformen för dig som vill få stenkoll på företagets kassaflöde.

Ett konkret exempel – hur ett lönsamt bolag kan krascha

Okej, du startar ett konsultbolag.

  • Du fakturerar 150 000 kr i månaden.
  • Du har 60 dagars betalningsvillkor.
  • Dina fasta kostnader är 80 000 kr per månad.

Månad 1:
Du fakturerar 150 000 kr – men får 0 kr in.

Månad 2:
Du fakturerar 150 000 kr – men får fortfarande 0 kr in.

Samtidigt ska du betala:

  • Lön
  • Hyra
  • Programlicenser
  • Skatt

Du har alltså 160 000 kr i kostnader innan första fakturan ens är betald. Det är så företag går omkull – trots att de är lönsamma på pappret.

Tips från Nordea: Så här kan du jämna ut företagets kassaflöde och förbättra likviditeten med några enkla tips. Läs mer här!

De största likviditetsriskerna för nya företag

1. För långa betalningsvillkor

30 dagar är standard i många branscher.
Men som nystartad kan 10 dagar vara rimligare. Eller förskottsbetalning.

2. Moms som “äter upp” pengarna

Du fakturerar 100 000 kr + 25 % moms.
Det betyder att 25 000 kr av beloppet inte är dina pengar. Om du använder dem i verksamheten – eller privat – kan det bli 'obehagligt' när momsdeklarationen ska betalas.

3. För tidiga löneuttag

Du ser pengar på kontot och tänker:
“Nu kan jag ta ut lön.” Men pengarna kanske behövs till:

  • Skatt
  • Moms
  • Leverantörsskulder

Ta inte ut pengar som egentligen tillhör framtida kostnader. Läs igen: Ta ALDRIG ut pengar som ska gå till framtida kostnader.

4. För snabb tillväxt

Ja, det kanske låter bakvänt. Men om du växer snabbt behöver du ofta:

  • Köpa in mer varor
  • Anställa
  • Investera

Om intäkterna kommer senare än kostnaderna kan tillväxt skapa likviditetsbrist.

Tips från Nordea: Behöver mitt företag ha en buffert? Det går vi igenom här. Eller är det smartare med kontokredit? (läs om hur kontokredit fungerar här)

Så skapar du bättre kassaflöde från start

Här är några enkla men effektiva strategier:

  • Ta förskottsbetalning i projekt
  • Ha kortare betalningsvillkor
  • Dela upp större fakturor så att du åtminstone får delbetalt tidigt
  • Fakturera direkt när arbetet är klart
  • Förhandla längre betalningsvillkor med leverantörer
  • Bygg upp en buffert i företaget

Det handlar inte om att vara hård.
Det handlar om att överleva.

Hur mycket likviditet behöver mitt företag?

Det beror på bransch. Men en rimlig tumregel är att ha minst 1–3 månaders fasta kostnader på kontot. Om dina fasta kostnader är 50 000 kr per månad bör du alltså sträva efter 50 000–150 000 kr i buffert. Det ger andrum om något händer.

Ett smart alternativ kan vara en checkkredit hos din bank, som du bara använder vid tillfälliga likviditetsbrister (där du vet att pengarna kommer senare.) Ett annat alternativ är factoring, där du säljer dina fakturor till ett factoringbolag – för att få betalt snabbare (mot en avgift).

Tips från Nordea: Blir det vinst i år? Så här väljer andra företagare att placera företagets överskott.

Sambandet mellan kassaflöde och privat ekonomi

Det här är viktigt. Om företagets kassaflöde är svagt påverkar det:

  • Hur mycket lön du kan ta ut
  • Din pension
  • Din privata trygghet

Likviditet är därför inte bara en företagsekonomisk fråga – det är en privat fråga. Vill du förstå hur detta hänger ihop kan du läsa vår guide om privatekonomi för företagare.

Vanliga misstag nya företag gör med likviditeten

  • Tror att fakturerat = betalt
  • Tänker inte på momsens påverkan
  • Har för långa betalningsvillkor
  • Saknar likviditetsbudget
  • Tar ut pengar för tidigt

Det är inte okunskap som fäller företag.
Det är underskattning av kassaflödet.
Här kan du ladda hem en gratis mall för likviditetsbudget.

Tips från Nordea: Vad gör jag om kunden inte betalar i tid? Här får du tipsen som får kunderna att betala snabbare.

Sammanfattning – kassaflöde är viktigare än resultat i början

  • Lönsamhet är viktigt – men likviditet är avgörande.
  • Pengar på kontot är viktigare än siffror i resultaträkningen.
  • Kortare betalningsvillkor minskar risken.
  • Moms är aldrig din vinst.
  • Bygg buffert i företaget – inte bara privat.

Får du kontroll på kassaflödet ökar chanserna dramatiskt att ditt företag överlever de första åren.

Vanliga frågor om kassaflöde och likviditet

Vad är skillnaden mellan likviditet och lönsamhet?

Lönsamhet handlar om resultat. Likviditet handlar om pengar på kontot.

Hur vet jag om mitt kassaflöde är för svagt?

Om du regelbundet oroar dig för att kunna betala räkningar trots att du går med vinst.

Hur ofta ska jag följa upp kassaflödet?

Som nystartad: varje månad. I känsliga perioder: varje vecka.

Är 30 dagars betalningsvillkor alltid fel?

Nej, men det kräver att du har tillräcklig likviditet för att klara väntetiden.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.