Till huvudinnehållet

Frilansskolan del 27: Varför du ska bli en sensationsjournalist

22 september, 2011 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 5 minuters läsning
Nu var det ett tag sedan jag skrev. Jag har tyvärr haft mycket att göra, bland annat skickat min tidning till tryck och skrivit klart en bok tillsammans med min kompis Ulrika Ek (den kommer ut på Norstedts i början av nästa år, återkommer med info!). Mitt höstlöfte är att jobba mindre… I alla fall har jag saknat er och bloggen! Önskar att jag kunde lägga mer tid på den.

MEN nu är det dags att ge ett viktigt råd som man inte får lära sig på journalistutbildningen, men som är ett mycket effektivt vapen när man vill kränga artiklar.

Rådet är detta: Fråga dig själv om din artikelidé kommer att sälja fler tidningar. Eller om den kommer att generera många klick.

VA?! Nu sätter journalistikens fanbärare kaffet i halsen. Inte ska vi journalister tänka på försäljningssiffror?! Tja, det är såklart upp till var och en. Men vill man hitta ett effektivt sätt att sälja artiklar till uppdragsgivare är svaret: Jo, det ska man.

Det är nämligen som så att artiklar som säljer tidningar eller ger mycket klick, är artiklar som redaktörerna vill köpa. Rätt logiskt egentligen.

Självklart är det inte alltid redaktören kan gissa sig till vilka artikelidéer som leder till en massa sålda tidningar. Men för det mesta är redaktörer duktiga på att se vilka artikelidéer som är vinnare. De läser dina synopsis och får som ett litet rus inombords när de ser den där guldartikelidén. Den som de kan sätta på framsidan och locka till köp.

Vilka dessa idéer är skiljer sig helt åt mellan tidningarna. I DN och Filter är det kanske en undersökande grej om vården eller köttindustrin, i Cosmopolitan en ny sexstil (nya sexstilar funkar alltid). I Privata Affärer är det 10 fyndaktier vid börskraschen, i Aftonbladet en person som tappat 25 kilo i vikt och blivit en muskelknutte.

Det viktiga är att de är artiklar som lockar till köp. Som kittlar läsarna redan på omslaget och som får dem att sträcka ut handen och plocka upp tidningen på Pressbyrån. DET är artiklar redaktörerna älskar.

Hur hittar man då dessa artikelidéer som är guldstorys? Det man alltid ska hålla utkik efter är detta: 

1. Real-life storys. Alla kvällstidningar och glossiga magasin älskar dem. Helt enkelt en person som har varit med om något extraordinärt, något sorgligt, fruktansvärt, underbart eller övernaturligt – och som vill tala ut om det med namn och bild. Här är min favorit – Kurt-Ove som hittade en monsterfisk.2. Undersökande journalistik som berör läsarna. Politiker som fuskat, stora svenneföretag som behandlar sina anställda som skit, rika personer som skattefuskar – allt sådant som gör att läsarna känner sig drabbade och blir förbannade. Det här är såklart inte lätt att ro ihop på en dag och personligen pysslar jag inte med denna typ av journalistik - än. Men ett inspirerande exempel på Driva Egets sajt är Anders Nyman som skriver om blufföretagen som lurar småföretagare.

3. Människor som gjort det där ”alla” drömmer om. Det är ingen slump att Tim Ferriss bok 4-hour work week sålt så galet mycket. Alla vill väl jobba fyra timmar i veckan? Det är så sjukt mycket roligare att läsa om än en artikel typ ”Lisa brände ut sig och det är vårdens fel” (sorry men så är det). Andra sådana storys är människor som sålde huset och flyttade utomlands och nu driver en liten vingård, eller att de satsade allt och startade ett pensionat på landet.4. Allt man kan tjäna pengar på. Skriver du om ekonomi eller företagande är det här klart det bästa tipset. Helt enkelt artiklar som på olika sätt visar hur du kan dra in mer cash. Som den här artikeln.

5. Allt om människor som har gått ner mycket i vikt eller blivit extremt vältränade. Kvällstidningarna kastar sig över sådana artikelidéer. Som artikeln längst ner här i blogginlägget som jag skrev förra året. Den sålde flest Plusabonnemang på Aftonbladet (ni vet sådana där man måste logga in och betala för) under hela 2010. Med andra ord en bra affär för Aftonbladet, och en bra affär för mig eftersom de minns succén och därmed köpt fler liknande artiklar av mig. Nu tror jag i och för sig att det berodde extremt mycket på bilderna som ju inte jag tagit, men ändå....


Här är fyra saker som du kan göra redan idag för att knäcka sådana artikelidéer:
  • Studera omslaget på tidningen du vill skriva för. Vilka artiklar har de satt här? Kan du komma på liknande idéer?
  • Leta efter "mest lästa". Många tidningar och sajter listar sina mest lästa artiklar på sajten. Här är t ex SvDs och här är Shortcuts. Bara att läsa dem sätter kanske igång de kreativa juicerna men fråga dig själv om du kan komma på artiklar som liknar dem. Googla även ”mest lästa artiklar 2010” så ser du flera exempel. Detta kan du använda som försäljningsargument när du säljer in din idé. T ex genom att skriva: "Jag såg att en av era mest lästa artiklar handlar om yadayadayada och jag har en liknande idé, nämligen...".
  • Lek rubriksättare. Om du har en bra artikelidé, ge den en omslagsrubrik! Det är ett bra sätt att få till en skarp vinkel och även en bra grej att skriva överst i ditt synopsis, så att uppdragsgivaren direkt ser vad det är du säljer in.
  • Analysera. Fråga dig själv: Är den här idén så grym att den skulle kunna hamna på omslaget av tidningen jag vill sälja den till? Okej, om den inte är det, HUR kan jag göra den så grym? Kan jag svänga till rubriken? Vinkla den smalare? Göra den lite mer sensationell?

Bonustips! Man ska alltid spela på att ens artikelidé kommer att sälja mycket tidningar. Ett bra sätt att göra det på är att säga "Just nu är det väldigt många som undrar det här/upplever det här/längtar efter det här så den här idén kommer verkligen att locka dem att köpa tidningen, det är jag övertygad om!" Så brukar jag säga till Anders Andersson på Driva Eget och det är väldigt effektivt, han köper nästan alltid då :) Dock ska man göra det på telefon eller i ett möte eftersom det tar udden av orden lite. Skriver man det i ett mail kan redaktören uppleva att man knäpper dem på näsan, typ "jag vet mer än du vad som säljer".

Är det här självklarheter eller lärde ni er något nytt? Lämna gärna en kommentar! Om ni vill få ett mail när jag lägger ut en ny frilansskola, maila mig camilla@driva-eget.se.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från HLR Experten

Vilken HLR-utbildning och brandskydd behöver ett företag ha?

Säkerhetsfrågor hamnar ofta långt ner på företagares att göra-listor. Men vad händer om du eller en kollega plötsligt skadas eller blir sjuk? Och vilka säkerhetsregler måste ett företag följa? Det ska vi lära dig nu.

hlr-experten
HLR Experten 12 oktober, 2026 • Uppdaterades 4 november, 2026 • 11 minuters läsning
HLR Utbildning
HLR Experten

Läget på en arbetsplats kan förändras på några sekunder. En kollega faller ihop vid skrivbordet. Någon sätter maten i halsen under lunchen. Det börjar ryka från en laddare, en maskin eller en fritös. I ett sådant ögonblick finns det sällan tid att fundera på vem som ska göra vad utan kunskapen behöver redan finnas på arbetsplatsen.

I den här artikeln går vi igenom hur du som driver företag kan stärka beredskapen med hjälp av en HLR utbildning (kunskap i första hjälpen och brandskydd) utan att säkerhetsarbetet behöver bli komplicerat eller tidskrävande.

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten.

Utrustning räcker inte – personalen behöver veta hur den används

Många arbetsplatser har redan en hjärtstartare på väggen, en brandsläckare i korridoren och en första hjälpen-låda i personalrummet. Det är bra, men utrustningen behöver kombineras med kunskap om hur och när den ska användas.

När något händer behövs någon som vågar ta initiativ. Någon måste ringa 112, någon måste starta hjärt- och lungräddning, någon måste hämta hjärtstartaren och någon måste möta ambulansen. Om medarbetarna aldrig har tränat på detta kan värdefull tid gå förlorad.

Det är här utbildning gör skillnad. Genom att öva under kontrollerade former får medarbetarna möjlighet att träna både handgrepp och beslutsfattande innan de ställs inför en verklig nödsituation. Det är också därför HLR, första hjälpen och brandskydd med fördel kan ses som delar av samma säkerhetsarbete.

Hjärt- och lungräddning: minuterna avgör

Hjärtstopp kan drabba vem som helst och var som helst, även på en arbetsplats. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod, och hjärnan får inte den syretillförsel den behöver. Redan efter några minuter kan hjärnan skadas, och för varje minut utan HLR minskar överlevnadschansen. Hjärt- och lungräddning hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i väntan på ambulansen. Att starta HLR snabbt är därför avgörande.

Grundprinciperna är enkla att komma ihåg:

  1. Kontrollera om personen reagerar och andas normalt.
  2. Ring 112 och be någon hämta hjärtstartare.
  3. Börja med bröstkompressioner mitt på bröstkorgen, ungefär 5 till 6 centimeter djupt, 100 till 120 tryck per minut.
  4. Ge två inblåsningar efter 30 kompressioner, eller fortsätt enbart med kompressioner om du känner dig osäker.
  5. Sätt på hjärtstartaren så snart den finns på plats och följ dess instruktioner.

Att läsa dessa steg är en sak. Att omsätta kunskapen i praktiken under en stressig situation är betydligt svårare. En praktisk HLR utbildning för företag ger deltagarna möjlighet att träna på övningsdockor, få feedback på djup och takt och bli tryggare i att använda en hjärtstartare. 

Syftet är inte att göra alla till sjukvårdare. Det handlar om att ge fler på arbetsplatsen kunskap och trygghet att agera under de första avgörande minuterna.

HLR utbildning för företag: vad bör ingå?

Om du söker en HLR utbildning i Stockholm eller på någon annan ort är det lätt att jämföra pris och längd och stanna där. Men innehållet och möjligheten till praktisk träning är minst lika viktigt. Ställ gärna följande frågor:

  • Hur stor del av tiden är praktisk träning?
  • Hur stora är grupperna? Små grupper ger mer övningstid per person.
  • Vilken bakgrund har instruktörerna? Erfarenhet från vården eller räddningstjänsten kan bidra med verklighetsnära exempel och erfarenheter.
  • Kan innehållet anpassas efter vår lokal, vår bransch och våra risker?
  • Följer utbildningen gällande riktlinjer, framför allt från Svenska Rådet för Hjärt-Lungräddning?

En bra utbildning går också igenom hela förloppet: vem larmar, vem hämtar hjärtstartaren, vem möter ambulansen och hur deltagarna hjälps åt med kompressionerna och inblåsningarna.

Första hjälpen handlar om mer än hjärtstopp

Hjärtstopp är en av de allvarligaste situationerna, men långt ifrån den enda. På en arbetsplats kan det handla om skärsår och kraftiga blödningar, fallolyckor, brännskador, allergiska reaktioner, kvävning eller medvetslöshet. I många sådana situationer kan de första åtgärderna på plats ha stor betydelse innan professionell hjälp anländer.

Därför kombinerar många företag HLR med en bredare första hjälpen kurs. Där lär sig deltagarna bland annat att:

  • bedöma en olycksplats och skydda både sig själva och den skadade
  • stoppa blödningar
  • hantera kvävning
  • känna igen tecken på stroke och hjärtinfarkt
  • ta hand om brännskador och frakturer
  • lägga en medvetslös person som andas i stabilt sidoläge
  • stötta en person i chock tills hjälpen kommer

Första hjälpen handlar i grunden om att göra rätt saker i rätt ordning innan sjukvården tar över. Praktisk träning blir särskilt värdefull eftersom verkliga olyckor sällan är lugna och välorganiserade. Någon är skadad, andra är stressade och informationen är ofullständig. Den som har tränat på liknande scenarier är därför ofta bättre förberedd på att agera.

För arbetsgivare finns dessutom en formell sida. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på att det finns beredskap för olyckor och akuta situationer på arbetsplatsen, vilket inkluderar tillgång till personal med kunskap i första hjälpen. Utbildning är alltså inte bara klokt, den är en del av ansvaret som arbetsgivare.

När barn finns i verksamheten

Barn är inte små vuxna, och det gäller även vid livsfara. Hos barn börjar ett hjärtstopp oftare med ett andningsproblem, till exempel vid kvävning, drunkning eller en svår luftvägsinfektion. Därför får inblåsningarna större betydelse, och tekniken anpassas efter barnets ålder och storlek.

För förskolor, skolor och fritidsverksamheter är detta en särskild beredskapsfråga. En Barn HLR utbildning tar upp skillnaderna mellan spädbarn, mindre barn och äldre barn, och deltagarna får öva på dockor som är anpassade för olika åldrar. Utbildningen behandlar också hur man agerar vid luftvägsstopp och hur man kan arbeta förebyggande för att minska risken för olyckor.

För den som arbetar med barn handlar det inte bara om teknik. En stor del av värdet ligger i att redan ha tränat på olika situationer i förväg och därmed vara bättre förberedd om något allvarligt inträffar.

Brandskydd: mer än en släckare på väggen

De flesta arbetsplatser har någon form av brandskydd, som brandlarm, släckare, utrymningsvägar och skyltning. Men hur många av medarbetarna vet vilken släckare som ska användas till vad? Hur nära branden bör man stå? När är det rätt att försöka släcka, och när ska man i stället lämna lokalen?

Det är sådana frågor en praktisk utbildning i brandskydd kan ge svar på. Deltagarna lär sig hur bränder uppstår och sprids, hur olika typer av släckutrustning fungerar och hur man larmar och utrymmer på ett säkert sätt.

Praktiska släckövningar är särskilt värdefulla. Genom att prova utrustningen under kontrollerade former får deltagarna erfarenhet av hur en brandsläckare används och vilka möjligheter och begränsningar den har.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att den som driver en verksamhet arbetar förebyggande med brandskyddet. Personalens kunskap om hur man agerar vid brand är en viktig del av det arbetet. Ett systematiskt brandskyddsarbete blir också mer konkret när rutinerna kompletteras med praktisk kunskap och övning.

Förebygg först, släck sedan

Det bästa brandskyddet är att branden aldrig uppstår. En bra brandutbildning handlar därför också om att identifiera riskerna i den egna verksamheten. På kontoret kan det vara laddare, förlängningssladdar och köksutrustning. I verkstaden eller på lagret kan det vara maskiner, heta ytor och brännbart material. En medarbetare som lär sig upptäcka blockerade utrymningsvägar eller felaktigt placerat brännbart material bidrar till ett bättre förebyggande brandskydd i det dagliga arbetet.

Brandfarliga arbeten kräver särskild kunskap

Vissa arbetsmoment innebär en klart förhöjd brandrisk. Svetsning, skärning med vinkelslip och arbete med öppen låga skapar gnistor och värme som kan orsaka brand även efter att själva arbetsmomentet har avslutats.

Därför finns särskilda säkerhetsregler vid brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats. För berörda roller kan det också finnas krav på rätt kunskap och giltigt personcertifikat.

En sådan utbildning fokuserar bland annat på riskbedömning: hur en brand kan uppstå, hur omgivningen påverkar risken och vilka säkerhetsrutiner som behöver följas under och efter arbetet. För företag inom bygg, installation, industri och underhåll kan den kunskapen vara en viktig del av det förebyggande brandskyddet.

Anpassa utbildningen efter era verkliga risker

Alla företag behöver inte samma utbildningar. Ett litet kontor har andra risker än en byggarbetsplats, en restaurang har andra förutsättningar än ett lager, och en förskola behöver fokusera på helt andra scenarier än ett tillverkande företag.

Utgå därför från den egna verksamheten och ställ några frågor:

  • Vilka olyckor skulle realistiskt kunna inträffa hos oss?
  • Vilka personer vistas i lokalerna, och finns det grupper som kräver särskild hänsyn, som barn eller äldre?
  • Vilken utrustning finns redan, och vet personalen hur den används?
  • Hur snabbt kan ambulans eller räddningstjänst vara på plats?
  • Finns det arbetsmoment med förhöjd risk?

Svaren ger en bra utgångspunkt för att bedöma vilka kunskaper personalen behöver. För många arbetsplatser är HLR, första hjälpen och grundläggande brandskydd en naturlig bas. För verksamheter med barn kan barn-HLR vara särskilt relevant, och för företag där brandfarliga arbeten förekommer behövs särskild kompetens för dessa arbetsmoment.

Träna tillsammans på den egna arbetsplatsen

Att genomföra utbildningen på plats, med den ordinarie arbetsgruppen, har en extra fördel: kursen kopplas direkt till verkligheten. Medarbetarna kan diskutera var hjärtstartaren sitter, vilken som är närmaste utrymningsväg och var personalen ska samlas efter en utrymning.

Utbildningen kan samtidigt synliggöra brister som annars lätt förbises. Ibland är det flera medarbetare som inte vet var hjärtstartaren finns. Kanske är första hjälpen-materialet svårt att hitta, eller så finns det en utrymningsrutin som få känner till. Det är värdefulla upptäckter, eftersom bristerna då kan åtgärdas innan en verklig händelse inträffar.

Utbildning är en färskvara

Ett vanligt misstag är att se säkerhetsutbildning som något man bockar av en gång. Kunskap glöms, och verksamheter förändras. Nya medarbetare börjar, andra slutar, lokaler byggs om och utrustning flyttas.

Därför behöver säkerhetsarbetet hållas levande. Det behöver inte betyda att man utbildar all personal varje år. Korta repetitionstillfällen, interna genomgångar, utrymningsövningar och regelbundna kontroller av utrustningen kan bidra till att kunskaper och rutiner hålls aktuella. Poängen är att säkerhet ska vara något som diskuteras och övas, inte något som enbart finns i en mapp.

Skapa tydliga rutiner innan något händer

Utbildning ger kunskap, men tydliga rutiner gör det enklare att omsätta kunskapen i praktiken. Fundera ut svaren på dessa frågor i förväg och se till att alla känner till dem:

  • Var finns hjärtstartaren och första hjälpen-materialet?
  • Vem ringer 112, och vilken adress anger ni till SOS Alarm?
  • Vem möter ambulansen eller räddningstjänsten utanför?
  • Vilka utrymningsvägar finns, och var är återsamlingsplatsen?
  • Hur kontrollerar ni att alla har lämnat byggnaden?

Håll rutinerna enkla. En avancerad handlingsplan som ingen kommer ihåg är av begränsat värde när stressen stiger.

Fem frågor varje företagare bör kunna svara på

Ett snabbt sätt att se över företagets beredskap är att ställa fem konkreta frågor:

  1. Vad händer om en medarbetare får hjärtstopp idag? Vet personalen hur man gör hjärt- och lungräddning och var hjärtstartaren finns?
  2. Vad händer om någon skadas allvarligt? Finns utrustning och personer som känner sig trygga med första hjälpen?
  3. Vad händer om det börjar brinna? Vet alla hur man larmar, agerar vid brand och utrymmer?
  4. Vet alla var de ska samlas efter en utrymning?
  5. När tränade personalen senast? Om ingen kommer ihåg svaret kan det vara dags att se över utbildningsplanen.

Frågorna är enkla, men svaren säger mycket om hur väl förberedd verksamheten faktiskt är.

Säkerhetskultur byggs innan olyckan inträffar

Den kanske viktigaste effekten av utbildning är inte ett enskilt handgrepp den säkerhetskultur som skapas på arbetsplatsen. På en arbetsplats där säkerhet diskuteras öppet blir det naturligt att uppmärksamma risker, kontrollera utrustning och fråga när man är osäker. Den som tidigare har fått öva under kontrollerade former har dessutom en erfarenhet att falla tillbaka på när något händer på riktigt.

Målet är inte att kunna hantera varje tänkbar olycka. Det är orealistiskt. Målet är att skapa tillräckligt med kunskap och trygghet för att människor ska kunna påbörja rätt åtgärder, larma professionell hjälp och agera så säkert och effektivt som situationen tillåter.

Sammanfattning: en tryggare arbetsplats börjar idag

Ingen företagare kan eliminera risken för olyckor, men du kan påverka hur väl förberedd organisationen är. Genom utbildning i hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd får fler medarbetare kunskap och möjlighet att träna på hur de ska agera. Genom tydliga rutiner minskar osäkerheten, och genom regelbunden repetition hålls kunskaperna levande.

Börja med att kartlägga era största risker, kontrollera att utrustningen finns och fungerar och välj de utbildningar som passar verksamheten. Det kräver en insats, men kan få stor betydelse den dag då en verklig situation uppstår och någon behöver veta: Vad gör vi nu?

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten. 

Om HLR Experten
Hos HLR-Experten hittar du praktiska HLR-kurser som gör dig trygg i akuta situationer, både på jobbet och hemma. Våra certifierade instruktörer använder moderna träningsdockor och fokuserar på verklighetsnära övningar så att du vet exakt hur du ska agera när varje sekund räknas.Vill du ha direktkontakt är du varmt välkommen att kontakta utbildningskoordinator Wasim Hentati på 08-420 023 34 eller info@hlr-experten.se.




Finansieringsskolan: Så hittar du pengar till ditt företag 2026

Dags att ta in kapital till ditt företag? Då har du hittat rätt. I Finansieringsskolans 13 delar går vi igenom allt från Almi-lån till riskkapital, från borgensåtaganden till Bootstrapping. 

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 25 mars, 2026 • Uppdaterades 4 november, 2026 • 2 minuters läsning
Finansieringsskolan
Montage/Canva

Varje år gör Driva Eget en stor Företagarundersökning, och en av de viktigast frågorna hos er företagare är: hur hittar jag rätt finansiering av mitt företag?

Därför har vi skapat Finansieringsskolan, som i 13 steg tar vi dig från diffusa behov till stenkoll på hur du kan hitta kapital. Lite längre ner kan du se alla delar i Finansieringsskolan.

Vi är stolta över att Almi är partner till skolan. Vi har jobbat med Almi i många år och vet hur duktiga de är på att hjälpa oss företagare – både med sin populära rådgivning och sina finansieringslösningar. Låt oss introducera Almi som partner och ta del av några vassa tips direkt.

Almi tipsar:

✔️ Här kan du ladda ned kostnadsfria mallar för Affärsplan, Budget, Lean Canvas och Sustainable Business Model Canvas
✔️ Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån
✔️ Det finns kapital! Här berättar vi var och hur.
✔️ Ladda ned finansieringsguiden som lär dig allt om finansiering – helt kostnadsfritt.
✔️ Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Genom hela Finansieringsskolan kommer vi att få smarta tips från Almi. Enjoy!

Här är stegen i Finansieringsskolan

Nu skam vi gå igenom alla delarna i Finansieringsskolan. Bäst resultat får du om du läser alla – men du kan också handplocka dina favoriter. Glöm inta att bokmärka den här sidan och komma tillbaka senare!

✔️ Är ditt företag verkligen redo för extern finansiering? Läs detta först...
✔️ 7 vanligaste sätten att finansiera ett mindre företag
✔️ Så får du extra pengar till ditt företag – här är bidrag att söka 2026!
✔️ Företagslån för små företag – hur fungerar det i praktiken?
✔️ Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?
✔️ Är riskkapital rätt för ditt företag? Med största sannolikhet inte...
✔️ Säkerheter, företagsinteckning och personlig borgen – hur fungerar det?
✔️ Därför vill ingen investera i (eller låna ut till) ditt företag – 10 vanliga orsaker
✔️ Bootstrapping – så bygger du företag utan extern finansiering
✔️ Då ska ditt företag absolut INTE ta in kapital
✔️ Därför bryr sig långivare mer om kassaflöde än om resultatet
✔️ Hur mycket kapital behövs? Så räknar du fram företagets finansieringsbehov
✔️ Vågar jag anställa? Vad kostar det och vilka är riskerna?



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.