Till huvudinnehållet

» Starta Eget 2027 – från idé till startklart bolag på 45 min. Kolla in!

Frilansskolan del 43: Så skapar du en hållbar frilansekonomi

1 november, 2012 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 6 minuters läsning
De flesta frågor jag får om frilansande handlar om en sak: pengar. Därför tänkte jag skriva lite om hur jag tror att man ska tänka för att skapa en hållbar ekonomi kring sitt frilansande. En som gör att man kan ta ut en lön varje månad och känna sig trygg med att intäkter kommer in. Jag säger inte att mitt sätt är det rätta och det finns ju hur många frilansar som helst som har mycket mer erfarenhet än vad jag har. Jag skriver bara hur jag har tänkt och gjort.


Så... I början av min frilanskarriär tänkte jag inte särskilt långsiktigt. Jag slog på alla bollar, mejlade artikelidéer hit och dit och skrev för vitt skilda tidningar. Det tror jag var toppen – jag fick erfarenhet av olika tidningar, skrivsätt, redaktörer och deras betalningsvilja. Dessutom var det grymt kul! Idag kan jag längta tillbaka till den här tiden – det är så himla roligt med nya idéer och nya kunder. Alltså: nya frilansar - pitcha på!



Men ju längre tid man jobbar som frilans, desto viktigare blir det att ha någon sorts strategi för sitt jobb och sin ekonomi. Det funkar inte att kränga nya artikelidéer från månad till månad – det tar alldeles för mycket tid. Och tid är som vi vet pengar. Varje ny tidning har nämligen var jag kallar för ”uppstartskostnad”. Precis som en taxibil kostar att köra fram (och blir billigare per mil ju fler mil du åker, typ det enda jag minns från matematiken i gymnasiet), kostar det dig att skriva för nya tidningar. Först ska du kanske ägna en halv till en dag att ens få idén såld, sen ska du lära känna tidningen och deras sätt att skriva och slutligen lära känna din nya kund med allt vad det innebär. Och det ska till väldigt höga arvoden för att allt detta merarbete ska löna sig.



Det här tänkte jag inte direkt på när jag sa upp mig, men idag ser jag att det nog var min räddning för att kunna överleva som frilans. I samma veva som jag sa upp mig som redaktör från Cosmopolitan (som för övrigt var ett jobb jag fick på grund av att jag började skicka in artikelidéer till dem, läs mer om det här) bokade jag in ett möte med min dåvarande chef där jag sa att jag gärna ville fortsätta skriva för dem, fast som frilans. Det ledde till att jag hade ett gäng uppdrag varje månad från det att jag startade eget. I efterhand var det kanske en av de viktigaste nycklarna till att jag snabbt kunde komma igång.



Nästa fasta kund blev Driva Eget (läs mer om det här), vilket också började med egna artikelidéer men som sedan utvecklades till att jag skrev flera artiklar i varje nummer, plus varje tema i tidningen. Dessutom blev jag webbredaktör på frilansbasis, ett uppdrag jag nu tar en paus pga ett projekt jag håller på med. Och nu gör jag även webbklipp till Driva Eget Play (här är jag in action!).



Utöver det hade/har jag några stycken tidningar som jag skrivit för regelbundet. Aftonbladet och Veterinärmagazinet är några av dem. Elle har jag också skrivit för även om det inte är en lika stor kund.



Tillsammans har de bildat en bra bas där två kunder stått för en stor del av mina intäkter, och resten har täckts upp av ett fåtal andra tidningar. Det är ingen slump att jag i princip haft samma uppdragsgivare – och skrivit om samma ämnen – under flera år. Dels älskar jag ju tidningarna jag skriver för, dels skulle det kosta för mycket att byta ut dem.



En sak jag har lärt mig är att sluta sälja in grejer ”här och där”. Som journalist springer man ofta intressanta case och storys, men såvida de inte kan appliceras på tidningarna jag skriver för så skickar jag dem vidare till andra frilansar i mitt nätverk. Alternativkostnaden är för stor för att slå på alla bollar. Dels ska du sälja in jobbet till en helt ny kund (där en stor del av de jag kontaktar kommer att tacka nej), lära känna en ny redaktör, lära dig tidningens stil osv osv. Det kostar mer än det smakar. Än en gång, detta gäller alltså när man har varit i branschen ett tag.Är du helt ny: skjut brett!En annan sak som varit avgörande för mig har varit: stenkoll på timpenningen. Numera har jag ett excelark där jag skriver upp varje uppdrag, arvode och tid som uppdraget får ta för att det ska ge en bra timpenning. Varje minut som jag drar över tiden är ett smärre nederlag – jag blir lika lack på mig själv de få gånger det händer! På så sätt håller jag mig till en bra timpenning. MEN då krävs det också att alla uppdrag gäller ämnen som jag kan och är intresserad av, så att jag slipper uppstartskostnaden.



För mig har det varit absolut nödvändigt att jobba så här, eftersom jag har en irriterande ovana att dra igång en massa projekt vid sidan om frilansandet som inte ger några intäkter (i början i alla fall, men i mina högtflygande planer ska de alltid dra in miljoner). Jag skulle gissa att en tredjedel, minst, av min tid går åt till detta – och då gäller det att man har koll på intäkterna på annat håll. Men framförallt blir man så mycket mer lugn i sinnet, och det är guld värt som företagare.



Om jag ska försöka sammanfatta detta i några sorts tips så är de följande:1. Sälj hellre in fler artiklar till de kunder du redan har/har skrivit för. Det är alltid mycket lättare än att få en helt ny kund att nappa och du spar en jäkla massa tid. Tid är pengar! De flesta som jobbat i branschen ett tag har ju ändå några kunder på sitt CV. Fråga dig själv: hur kan du sälja mer till dem? Jobba strukturerat för att varje tidning du skriver/har skrivit för ska bli din fasta kund.

2. Skriv om saker du kan och är intresserad av. Då spar du tid, vilket i sin tur ger en betydligt bättre timpenning.



3. Jobba strukturerat. Sikta in dig på fem tidningar som du verkligen vill skriva för på lång sikt, studera tidningarna noggrant och ta fram konkreta artikelidéer. Eller boka in ett möte med dem.



4. Tänk aldrig någonsin att du bara ska sälja in en artikel till en tidning, bara för att du har ett bra case eller en bra idé. Varje artikelidé du säljer in till en ny tidning ska vara början till ett långt samarbete er emellan. Har du en bra artikelidé och vill kontakta en tidning, fråga dig själv: Kan jag fortsätta komma på bra artikelidéer till den här tidningen? Är det en tidning jag vill skriva för på sikt? Är de en bra uppdragsgivare?



5. Ha stenkoll på dina intäkter och på din timpenning. Skriv upp i Excel vad varje uppdrag ger och hur lång tid det får ta, sätt upp mål för varje månad och gör allt du bara kan för att hålla dig till detta!!!Och så ett tilläggstips efter en kommentar från min vapendragare Bengt i FB-gruppen Frilansjournalisterna: Se till att ha flera olika fasta uppdragsgivare (alltså inte bara en) så att inte intäkterna bara upphör om du förlorar en kund. Viktigt!



Nu kommer det att dröja lite innan jag uppdaterar bloggen, för jag är nämligen i slutspurten med en grej som jag snart kommer att avslöja här på bloggen. Jag hoppas (och tror) att ni kommer att bli glada över nyheten! :)



KRAM från er kära frilansvän

Camilla




PS: Vill du ha ett mejl nästa gång jag uppdaterar bloggen? Skicka ett mejl till camilla@driva-eget.se.

Dela artikeln

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n
Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.