Hitta rätt i momsdjungeln – annars riskerar du mer skatt
Redaktionen
16 januari,
2017
•
7 minuters läsning
Foto: FOTO GETTY IMAGES
Momsen är superviktig för staten, eftersom den står för 40 procent av inkomsterna. Men för dig som driver företag är det också viktigt att ha koll – annars riskerar du kännbara skattetillägg.Det finns få områden som är så dynamiska och spännande som momsområdet. Här händer massor. Varje år! Momsen styrs av EU-direktiv och vår svenska moms-lag (som inte alltid lirar i samma takt) samt av rättspraxis från EU-domstolen och från Högsta förvaltningsdomstolen. Utifrån lagar och praxis lämnar sedan Skatteverket massor av ställningstaganden kring olika momsfrågor. Oftast har man rätt i sina ställningstaganden, ibland är det tveksamt, och i vissa fall visar domstolarna att Skatteverkets uppfattning inte var korrekt.
LÄS OCKSÅ: Snabbaste sättet att räkna ut momsenSom sagt – spännande – och det tror jag många av oss som aktivt arbetar med momsfrågor känner inför ämnet. Men frågan är om man som företagare inte upplever momsområdet som lite för ”spännande” och frågar sig varför det ska vara så himla svårt att göra rätt?
Varför ska varor och tjänster ha olika momssatser, och ibland ingen moms alls? Oftast ska momsen till svenska staten, men ibland ska man inte lägga på någon moms när man fakturerar eftersom varan/tjänsten anses omsatt i ett annat land. Oftast ska säljaren redovisa momsen, men ibland är det köparen. Och hur kan momsen inom exempelvis kulturområdet vara omgärdad av så många regler – är det för att just konstnärer är kända för att gilla svåra skatteregler?
Ja, för att förstå varför, måste man ha en viss kunskap. Om just moms.
Som EU-land ska man ha en normal momsnivå och dessutom får man ha två andra momsnivåer. Dessutom kan (och ska) vissa varor och tjänster vara helt undantagna från moms. Sveriges normala nivå är 25 % och sedan har vi två lägre momsnivåer, 12 % och 6 %. Inom EU får den generella momsnivån vara lägst 15 % och högst 25 %. Den lägsta momsnivån får som lägst vara 5 %.
Om man vill gynna konsumtion av vissa varor och tjänster så ges de en lägre momsnivå. Då blir det billigare för dem som är momskänsliga, det vill säga alla som konsumerar i egenskap av privatpersoner samt föreningar och företag med momsfri verksamhet. För företag som får lyfta ingående moms, är moms ingen kostnad.
Livsmedel är ett bra exempel. På mat är det 12 % moms. Det gynnar grupper (läs barnfamiljer) som handlar mycket mat. Om undantaget för mat skulle slopas skulle det i stället innebära 25 % moms. För en familj där matkontot ligger på 10 000 kronor per månad, skulle det matkontot i stället hamna på 11 300 kronor per månad. En fördyring med 15 600 årligen.
På personbefordran (exempelvis buss och tåg) är det 6 % moms, vilket gör att det blir billigare att åka kollektivt. Andra gynnade områden är kultur, restaurang, idrott, tidningar, böcker och hotell. Bostäder är alltid momsfria.
Sverige får dock inte bestämma helt själv vilka områden som vi vill gynna med en lägre momssats. Det finns områden som man får gynna enligt EU-reglerna, och det finns andra som man inte får gynna. Ibland kan man fundera på om alla våra politiker känner till detta, när man föreslår att Sverige ska sänka momsen på vissa varor/tjänster där det enligt EU-rätten inte är möjligt med en lägre momssats än landets generella nivå.
Det har funnits utredningar som har lämnat förslag om att vi i stället för att ha olika momsnivåer bara skulle ha en enda generell momsnivå på alla varor och tjänster. Mervärdesskattesatsutredningen (snacka om Alfapet-ord!) föreslog 2005 en nivå på 21,7 %. Det skulle bli helt kostnadsneutralt för Sverige, hade man räknat ut.
2007 kom slutbetänkandet, och då hade man backat från förslaget om 21,7 %. I stället föreslog man att livsmedel inte skulle gynnas med 12 % moms, och det skulle innebära att den generella momssatsen skulle kunna sänkas från 25 % till 22,9 %. Man föreslog även förändringar inom kulturområdet (som berörs av samtliga momsnivåer och där en stor del är momsfri).
Och visst skulle det bli lättare – speciellt om det blev en enda momssats! Men, det är ju mycket tveksamt att förslag i denna riktning skulle kunna bli verklighet. Det skulle i så fall innebära att de varor/tjänster som gynnats genom en lägre moms plötsligt skulle bli markant dyrare.
Det finns många områden som är extra svåra när det gäller moms, till exempel fastighetsområdet och internationella transaktioner. Men jag tänkte vi kunde titta lite på kulturområdet för att visa att det inte alltid är så lätt att hålla tungan rätt i mun när det handlar om moms.
Frågan är ofta vad det är det man egentligen tillhandahåller – vad är det man tar betalt för? Och är det en tjänst man tillhandahåller eller flera? Hur den bedömningen ska göras har ofta domstolarna hjälpt oss med. Några exempel:
Vad var det som Lasse Berghagen fick betalt för när han var programledare för Allsång på Skansen? Jo, det visades sig vara en tredelad prestation. Närmare hälften av prestationen bedömdes som momsfri (utövande konstnär). En mindre del handlade om överlåtelse/upplåtelse av upphovsrätt (6 % moms) och resterande del var ett 25-procentigt tillhandahållande (programledare).
Andra som domstolen har bedömt vad de har tillhandahållit, är Christer Ulfbåge, Katarina Hultling och Kattis Ahlström. Deras tjänster var inte momsfria (utövande konstnärer) utan var till största delen 25-procentiga tillhandahållanden (programledare) och en mindre del handlade om upplåtelse/överlåtelse av upphovsrätt och manusförfattande, det vill säga 6 % moms.
Rätt så nyligen fick Högsta förvaltningsdomstolen avgöra frågan om en känd discjockey-duos framträdande var utövande konstnärers framträdande av ett upphovsrättsligt skyddat verk, och om inträdet när de framträder är att jämställa med ”finkultur” (se ovan). Och domstolen undersökte verkligen vad framträdandet innebar:
”Förutom att de spelar upp färdiginspelad musik och mixar låtar, så erbjuder även duon en show. Denna show består i att rökmaskiner och ljusanläggning används, att filmsekvenser projiceras på en duk på scenen, samt att duon delar ut föremål som uppblåsbara bananer och champagneflaskor till publiken, kommunicerar med publiken via högtalarsystemet, vevar med händerna och rör sig i takt med musiken.”
Man konstaterade också att: ”Publiken rör sig visserligen i takt med musiken men uppträder inte som på ett dansgolv utan har i stället sin uppmärksamhet riktad mot scenen och duons musikaliska och sceniska framträdande.”
Vad domstolen kom fram till? Jo, att det handlade om att lyfta fram musiken och levandegöra den på ett sådant sätt att det är fråga om utövande konstnärers framförande av konstnärliga verk. Det vill säga ett momsfritt framträdande och att dessa framträdanden handlade om konserter eller därmed jämförliga föreställningar, alltså med 6 % moms på entréavgiften.
Av Thomas Norrman, i samarbete med Björn Lundén Information
LÄS OCKSÅ: Snabbaste sättet att räkna ut momsenSom sagt – spännande – och det tror jag många av oss som aktivt arbetar med momsfrågor känner inför ämnet. Men frågan är om man som företagare inte upplever momsområdet som lite för ”spännande” och frågar sig varför det ska vara så himla svårt att göra rätt?
Varför ska varor och tjänster ha olika momssatser, och ibland ingen moms alls? Oftast ska momsen till svenska staten, men ibland ska man inte lägga på någon moms när man fakturerar eftersom varan/tjänsten anses omsatt i ett annat land. Oftast ska säljaren redovisa momsen, men ibland är det köparen. Och hur kan momsen inom exempelvis kulturområdet vara omgärdad av så många regler – är det för att just konstnärer är kända för att gilla svåra skatteregler?
Ja, för att förstå varför, måste man ha en viss kunskap. Om just moms.
Därför finns det olika momssatser
Som EU-land ska man ha en normal momsnivå och dessutom får man ha två andra momsnivåer. Dessutom kan (och ska) vissa varor och tjänster vara helt undantagna från moms. Sveriges normala nivå är 25 % och sedan har vi två lägre momsnivåer, 12 % och 6 %. Inom EU får den generella momsnivån vara lägst 15 % och högst 25 %. Den lägsta momsnivån får som lägst vara 5 %.
Om man vill gynna konsumtion av vissa varor och tjänster så ges de en lägre momsnivå. Då blir det billigare för dem som är momskänsliga, det vill säga alla som konsumerar i egenskap av privatpersoner samt föreningar och företag med momsfri verksamhet. För företag som får lyfta ingående moms, är moms ingen kostnad.
Livsmedel är ett bra exempel. På mat är det 12 % moms. Det gynnar grupper (läs barnfamiljer) som handlar mycket mat. Om undantaget för mat skulle slopas skulle det i stället innebära 25 % moms. För en familj där matkontot ligger på 10 000 kronor per månad, skulle det matkontot i stället hamna på 11 300 kronor per månad. En fördyring med 15 600 årligen.
På personbefordran (exempelvis buss och tåg) är det 6 % moms, vilket gör att det blir billigare att åka kollektivt. Andra gynnade områden är kultur, restaurang, idrott, tidningar, böcker och hotell. Bostäder är alltid momsfria.
Sverige får dock inte bestämma helt själv vilka områden som vi vill gynna med en lägre momssats. Det finns områden som man får gynna enligt EU-reglerna, och det finns andra som man inte får gynna. Ibland kan man fundera på om alla våra politiker känner till detta, när man föreslår att Sverige ska sänka momsen på vissa varor/tjänster där det enligt EU-rätten inte är möjligt med en lägre momssats än landets generella nivå.
Momsutredningen
Det har funnits utredningar som har lämnat förslag om att vi i stället för att ha olika momsnivåer bara skulle ha en enda generell momsnivå på alla varor och tjänster. Mervärdesskattesatsutredningen (snacka om Alfapet-ord!) föreslog 2005 en nivå på 21,7 %. Det skulle bli helt kostnadsneutralt för Sverige, hade man räknat ut.
2007 kom slutbetänkandet, och då hade man backat från förslaget om 21,7 %. I stället föreslog man att livsmedel inte skulle gynnas med 12 % moms, och det skulle innebära att den generella momssatsen skulle kunna sänkas från 25 % till 22,9 %. Man föreslog även förändringar inom kulturområdet (som berörs av samtliga momsnivåer och där en stor del är momsfri).
Och visst skulle det bli lättare – speciellt om det blev en enda momssats! Men, det är ju mycket tveksamt att förslag i denna riktning skulle kunna bli verklighet. Det skulle i så fall innebära att de varor/tjänster som gynnats genom en lägre moms plötsligt skulle bli markant dyrare.
Kultur – en högrisk
Det finns många områden som är extra svåra när det gäller moms, till exempel fastighetsområdet och internationella transaktioner. Men jag tänkte vi kunde titta lite på kulturområdet för att visa att det inte alltid är så lätt att hålla tungan rätt i mun när det handlar om moms.
- Momsfri kultur: Här återfinner man till exempel försäljning av konstverk (kan också vara 12 % eller 25 %) och utövande konstnärers framförande av litterära och konstnärliga verk (till exempel artister, musiker och skådespelare).
- 6 % moms: Entréavgifter till ”finkultur” (som konserter, musikaler, opera, balett, bio, cirkus, teater och djurparker), försäljning av böcker och tidningar, upplåtelser/överlåtelser till litterära och konstnärliga verk (royalty till författare, översättningar av litteratur, upphovsrätt till musikaliska verk, rättigheter till bild- och ljudupptagningar av framförandet av konstnärliga verk med mera). Bio föreslås få lämna finkulturområdet och beläggs från 2017 med 25 % moms.
- 12 % moms: Import av konstverk och viss försäljning av konstverk som görs av upphovsmannen.
- 25 % moms: Upphovsrätt till fotografier, informationsfilm, datorprogram. Byggnadskonst och brukskonst. Rättigheter till reklamalster. Entréavgifter till dans (där publiken dansar). Tivoli.
Frågan är ofta vad det är det man egentligen tillhandahåller – vad är det man tar betalt för? Och är det en tjänst man tillhandahåller eller flera? Hur den bedömningen ska göras har ofta domstolarna hjälpt oss med. Några exempel:
Vad var det som Lasse Berghagen fick betalt för när han var programledare för Allsång på Skansen? Jo, det visades sig vara en tredelad prestation. Närmare hälften av prestationen bedömdes som momsfri (utövande konstnär). En mindre del handlade om överlåtelse/upplåtelse av upphovsrätt (6 % moms) och resterande del var ett 25-procentigt tillhandahållande (programledare).
Andra som domstolen har bedömt vad de har tillhandahållit, är Christer Ulfbåge, Katarina Hultling och Kattis Ahlström. Deras tjänster var inte momsfria (utövande konstnärer) utan var till största delen 25-procentiga tillhandahållanden (programledare) och en mindre del handlade om upplåtelse/överlåtelse av upphovsrätt och manusförfattande, det vill säga 6 % moms.
Rätt så nyligen fick Högsta förvaltningsdomstolen avgöra frågan om en känd discjockey-duos framträdande var utövande konstnärers framträdande av ett upphovsrättsligt skyddat verk, och om inträdet när de framträder är att jämställa med ”finkultur” (se ovan). Och domstolen undersökte verkligen vad framträdandet innebar:
”Förutom att de spelar upp färdiginspelad musik och mixar låtar, så erbjuder även duon en show. Denna show består i att rökmaskiner och ljusanläggning används, att filmsekvenser projiceras på en duk på scenen, samt att duon delar ut föremål som uppblåsbara bananer och champagneflaskor till publiken, kommunicerar med publiken via högtalarsystemet, vevar med händerna och rör sig i takt med musiken.”
Man konstaterade också att: ”Publiken rör sig visserligen i takt med musiken men uppträder inte som på ett dansgolv utan har i stället sin uppmärksamhet riktad mot scenen och duons musikaliska och sceniska framträdande.”
Vad domstolen kom fram till? Jo, att det handlade om att lyfta fram musiken och levandegöra den på ett sådant sätt att det är fråga om utövande konstnärers framförande av konstnärliga verk. Det vill säga ett momsfritt framträdande och att dessa framträdanden handlade om konserter eller därmed jämförliga föreställningar, alltså med 6 % moms på entréavgiften.
Av Thomas Norrman, i samarbete med Björn Lundén Information
