Hon var för tidig med sin idé – flyttade företaget till Nederländerna
21 juni,
2016
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Foto: Josefin Strömberg äter tacos på syrsor. Foto: Privat
Tacos på syrsor? Ja, det går! Tillsammans med två kolleger startade Josefin Strömberg bolag med syrsmjölsförsäljning i Sverige. Men affärsidén var för tidig och bolaget fick flytta utomlands.
Det började med ett intresse för hälsa och miljö, som sedan mynnade ut i en affärsidé.
– Jag ser mig själv som flexitarian i dag och har tidigare varit vegetarian. För mig har det varit viktigt att det jag äter är näringsrikt och att det samtidigt har en liten klimatpåverkan, berättar Josefin.
Hon läste på om de miljömässiga fördelarna med insekter som proteinkälla. Hon fick kvitto på fördelarna med vad ett potentiellt insektslivsmedel kan ha jämfört med de miljöeffekter som kött har.– Man kan odla insektslivsmedel på höjden, det är mindre metan- och koldioxidutsläpp, mindre vatten krävs, det påverkar inte faunan på samma sätt. Sedan råder ju en stor hälsotrend, där också protein fått mycket uppmärksamhet.
I slutet på 2014 började hon experimentera med insektsmjöl från USA och det gav ett överraskande gott resultat. Tillsammans med några vänner väcktes viljan att börja sälja något liknande i Sverige.– Vi gjorde en marknadsundersökning och det verkade finnas ett intresse. Sedan började vi leta efter en producent som håller hygienkraven och där produkten har ett högt näringsvärde. Vi jobbade med hemsida, med återförsäljare och att ta fram etiketter och logga.
Läs mer: Så expanderar du till andra länder
Qvicket tog också kontakt med Stockholms stad, som gav grönt ljus för den stundande syrsmjölsförsäljningen. Och på sommaren 2015 började de att sälja. De hade ett lager och engagerade återförsäljare som tillsammans med Qvicket starkt trodde på idén.
Några veckor senare kom Livsmedelsverket med ett beslut som kastade omkull verksamheten på studs: Qvicket fick säljförbud, med hänvisning till att insekter inte är ett livsmedel. Detta trots Stockholms stads tidigare svar. Livsmedelsverket valde en sträng tolkning av EU:s lagstiftning.
– Både motivationen och energinivån påverkades av det här, minns Josefin.
Efter att den första besvikelsen hade lagt sig började kollegerna att fundera: Vad kunde de göra nu? De hade tät kontakt med Livsmedelsverket och de ombads också skicka in en ansökan. Det har gått trögt i ärendet och enligt Josefin har myndigheten inte prioriterat frågan.
Qvicket började se sig om och det finns länder, som omfattas av samma lag, där myndigheter valt att tolka på annat vis. Bland annat i Frankrike, Belgien, Nederländerna och England.
Läs mer: Regelkrångel och otrygghet största hindren
Det fick bli en flytt av bolaget i januari 2016. Efter lite väntetid var bolaget i början på april redo att starta. Även om den svenska marknaden är av stort intresse för Qvicket så behövde de agera nu.
– Vi kan inte vänta på att Livsmedelsverket ska hantera ärendet, så vi löste problemet på det här sättet.
Till viss del får svenskarna ta del av Qvickets produkter. Det är tillåtet att köpa upp till två kilo av syrsmjölet per person, som privatimport. Qvicket, som nu är nederländskt och några månader gammalt, siktar på att arbeta med nederländska återförsäljare och via webben.
De har dessutom anlitat en matutvecklare för att utöka produktlinjen. Utmaningen är att finnas på plats och få till en struktur med både marknadsföring och försäljning.
Hur var det att starta bolag i ett annat land?
– Förutom att vi fick be om papper på engelska att fylla i var det en enkel start, de är väldigt straight forward i sin inställning.
Det började med ett intresse för hälsa och miljö, som sedan mynnade ut i en affärsidé.
– Jag ser mig själv som flexitarian i dag och har tidigare varit vegetarian. För mig har det varit viktigt att det jag äter är näringsrikt och att det samtidigt har en liten klimatpåverkan, berättar Josefin.
Hon läste på om de miljömässiga fördelarna med insekter som proteinkälla. Hon fick kvitto på fördelarna med vad ett potentiellt insektslivsmedel kan ha jämfört med de miljöeffekter som kött har.– Man kan odla insektslivsmedel på höjden, det är mindre metan- och koldioxidutsläpp, mindre vatten krävs, det påverkar inte faunan på samma sätt. Sedan råder ju en stor hälsotrend, där också protein fått mycket uppmärksamhet.
I slutet på 2014 började hon experimentera med insektsmjöl från USA och det gav ett överraskande gott resultat. Tillsammans med några vänner väcktes viljan att börja sälja något liknande i Sverige.– Vi gjorde en marknadsundersökning och det verkade finnas ett intresse. Sedan började vi leta efter en producent som håller hygienkraven och där produkten har ett högt näringsvärde. Vi jobbade med hemsida, med återförsäljare och att ta fram etiketter och logga.
Läs mer: Så expanderar du till andra länder
Qvicket tog också kontakt med Stockholms stad, som gav grönt ljus för den stundande syrsmjölsförsäljningen. Och på sommaren 2015 började de att sälja. De hade ett lager och engagerade återförsäljare som tillsammans med Qvicket starkt trodde på idén.
Några veckor senare kom Livsmedelsverket med ett beslut som kastade omkull verksamheten på studs: Qvicket fick säljförbud, med hänvisning till att insekter inte är ett livsmedel. Detta trots Stockholms stads tidigare svar. Livsmedelsverket valde en sträng tolkning av EU:s lagstiftning.
– Både motivationen och energinivån påverkades av det här, minns Josefin.
Efter att den första besvikelsen hade lagt sig började kollegerna att fundera: Vad kunde de göra nu? De hade tät kontakt med Livsmedelsverket och de ombads också skicka in en ansökan. Det har gått trögt i ärendet och enligt Josefin har myndigheten inte prioriterat frågan.
Qvicket började se sig om och det finns länder, som omfattas av samma lag, där myndigheter valt att tolka på annat vis. Bland annat i Frankrike, Belgien, Nederländerna och England.
Läs mer: Regelkrångel och otrygghet största hindren
Det fick bli en flytt av bolaget i januari 2016. Efter lite väntetid var bolaget i början på april redo att starta. Även om den svenska marknaden är av stort intresse för Qvicket så behövde de agera nu.
– Vi kan inte vänta på att Livsmedelsverket ska hantera ärendet, så vi löste problemet på det här sättet.
Till viss del får svenskarna ta del av Qvickets produkter. Det är tillåtet att köpa upp till två kilo av syrsmjölet per person, som privatimport. Qvicket, som nu är nederländskt och några månader gammalt, siktar på att arbeta med nederländska återförsäljare och via webben.
De har dessutom anlitat en matutvecklare för att utöka produktlinjen. Utmaningen är att finnas på plats och få till en struktur med både marknadsföring och försäljning.
Hur var det att starta bolag i ett annat land?
– Förutom att vi fick be om papper på engelska att fylla i var det en enkel start, de är väldigt straight forward i sin inställning.
