Kvinnor vill inte ta risker och skapar inte företag med tillväxtmöjligheter. Men det gör män. Eller?– Föreställningarna har inte någon grund i verkligheten, de är som troll som spricker i solsken, säger professor Malin Malmström.

Malin Malmström är professor vid Luleå tekniska universitet och har i många år studerat stereotyper om mäns och kvinnors företagande tillsammans med sitt forskarteam vid enheten för entreprenörskap och innovation. Där ingår även professorerna Jeaneth Johansson och Joakim Wincent och doktoranden Aija Voitkane.

Deras resultat har fått stort genomslag internationellt och har bland annat publicerats i Harvard Business Review. Kanske är intresset så stort för att det inte finns några andra studier som matchar data om föreställningar av kvinnors/mäns företagande med ren redovisningsdata.

Det Malin och hennes kollegor gjort är att de granskat ansökningar från 126 olika företag som skickats in till elva svenska, offentliga riskkapitalister. 43 procent av företagen drivs av kvinnor, resterande 57 procent av män.

Män får lättare riskapital

De har sett hur de olika företagarna karakteriseras i riskkapitalisternas utvärderingar och de har dessutom granskat företagen utifrån 22 olika nyckeltal som lönsamhet, omsättning och tillväxt i antal anställda. Sedan har de jämfört hur föreställningarna om företagarna faktiskt rimmar med de ekonomiska utvärderingarna.

Forskarna konstaterar att företag som drivs av män får betydligt mer riskkapital än företag som drivs av kvinnor. Kvinnor äger ungefär en tredjedel av alla företag i Sverige men får bara sju procent av statligt finansierat riskkapital.

I tidigare studier vid Luleå tekniska högskola har man funnit att kvinnor fått i snitt en fjärdedel av det riskkapital de sökt, medan män fått mer än hälften.

Men betyder det att männens idéer är mer lönsamma att investera i än kvinnornas? Inte nödvändigtvis.

– Vi såg att riskkapitalister antar markant olika stereotypa föreställningar av företagande kvinnor och män under sin beslutsprocess. De här föreställningarna bygger på att män har bättre förutsättningar att starta framgångsrika företag. Men det stämmer inte när man sedan jämför med data från deras årsredovisningar. Med andra ord – det finns inga statistiska bevis på att föreställningarna om kvinnors respektive mäns entreprenörskap skulle vara sanna, skriver de i Harvard Business Review.

De kunde urskilja fyra typer av vanligt förekommande föreställningar om kvinnligt respektive manligt företagande. (Se rutan nedan.)

Dessa fyra antaganden jämfördes sedan med fakta om hur de 126 företagen faktiskt presterade. Då fann man följande:

• Riskvillighet: Inga statistiskt signifikanta skillnader.
• Tillväxt: Inga statistiskt signifikanta skillnader.
• Resurser för tillväxt: Inga statistiskt signifikanta skillnader.
• Kvinnors underpresterande: Inga statistiskt signifikanta skillnader.

Kvinnor mäts på ett annat sätt

Man hittade ingen data som backade upp någon enda av de föreställningar som ändå till slut avgör vem som får och inte får finansiering. Slutsatsen blir att riskkapitalbolagen värderar entreprenörer olika beroende av kön. Kvinnor mäts enligt en annan standard, vilket gör att de får svårt att få finansiering.

– Den här typen av föreställningar som vi har identifierat får konsekvenser. Det faktum att du är kvinna som söker finansiering aktiverar ett mindset redan från början om vad ansökan innebär och om vad finansiärerna tror att det finns för potential för att få avkastning. Det är väldigt viktigt att kunna se bortom de här stereotypa föreställningarna, säger Malin.

Nu har studien presenterats för de som deltagit i den och reaktionerna har varit olika.

– En del har sett mönstret själva och är glada att det kommer upp till ytan. Andra tycker att det där handlar inte om oss, det handlar om andra. En del blir ledsna då det känner att de gör sitt bästa men att det inte räcker till, säger Jeaneth Johansson, professor i redovisning och styrning.

4 myter om kvinnligt och manligt

1. Kvinnor är försiktiga och riskaverta. Män är ambitiösa och risktagande.

En av de vanligaste föreställningarna. Här hittade de uttalanden som ”Det är ett faktum att kvinnor är mer försiktiga i sina investeringar” och ”Hon är väldigt försiktig, som kvinnor ofta är, och noga med vad hon gör, och hon vågar inte investera”, ”hon är en typisk kvinna: extremt riskobenägen”. Riskkapitalisterna börjar här prata om att gå in med mindre investeringar.

Däremot skriver de ”Vi har sett liknande exempel på drivna, kompetenta män som tar risker och lyckas få det att växa” och ”jag måste säga att fantastiska män är de som gör de största investeringarna, jämfört med kvinnor”.

2. Kvinnor är tveksamma till att låta sina företag växa, medan män vill satsa på tillväxt.

”Vi ska finansiera där som vi kan bidra till stora marginaler och prioritera sådana företag i stället för ur levebröds-företag, som kvinnor vanligen driver”, ”Hon är extremt kostnadsmedveten – det är inte så man får ett företag att växa” och ”Han letar efter ett företag att köpa. Det tyder på mod att växa”.

3. Kvinnor har inte resurser att satsa på hög tillväxt, men det har män.

När riskkapitalisterna utvärderar varje företags finansiella status, visar det sig att man drar olika slutsatser av resultatet. Medan kvinnor i brist på kapital kan omnämnas med ”hon har inte ens något eget sparkapital för investeringar” så skrev man om en man i samma situation ”jag såg honom som väldigt kompetent. Han vet vad han gör, och vi har sett liknande kompetenta män tidigare”.

4. Kvinnors företag underpresterar, mäns företag presterar väl.

Till och med när kvinnors företag går bra, ifrågasätts de: ”Hon har noll kunskap om hur man sköter ett företag, men överraskande nog verkar det gå bra i alla fall”. Män möts däremot av en mer förstående inställning: ”Med lite hjälp kommer han att lyckas” och ”Han får investeringar eftersom han jobbat i industrin i två år, så han har erfarenhet”.

AV YASEMIN BAYRAMOGLU