Affärsjuridik, Avtal, Patent & Varumärken
Lösningen på svåra generationsskiften
21 september,
2018
•
4 minuters läsning
Foto: Står du inför ett generationsskifte? Foto: Getty Images
Fyra av tio svenska företag står inför ett generationsskifte. Men vad gör man om man inte hittar en köpare? Hör med personalen om de vill starta kooperativ!
Den situation som MSI-El stod inför på 70-talet brottas väldigt många andra svenska företag med i dag – ägaren börjar bli till åren, men har svårt att hitta köpare.
LÄS OCKSÅ: Aktiebolag eller ekonomisk förening – vad är bäst för dig?
Många arbetstillfällen står på spel. Och de flesta av dem i mindre orter och på landsbygden. En lösning kan då vara att personalen går ihop och köper företaget, som ett sätt att samtidigt behålla sina jobb.
Den stora knäckfrågan är finansieringen. De flesta banker har hittills visat sig ovilliga att ge lån till ekonomiska föreningar, utan ser hellre att det är ett aktiebolag. (Enskilda sparbanker kan vara lite av ett undantag, de är ofta mer villiga till lokal utveckling.)
En lösning på det är förstås att personalen går ihop och bildar ett aktiebolag tillsammans.
– Men man skulle också kunna bilda en ekonomisk förening som i sin tur köper ett aktiebolag. Då blir aktiebolaget ett helägt dotterbolag till den ekonomiska föreningen, samtidigt som man garanterar det demokratiska inflytandet, säger Gordon Hahn, ordförande för Coompanion.
Han säger sig vara säker på att det är förändringar på gång när det gäller finansieringsfrågan. Men vad gör man innan dess då? Ett sätt att bygga förtroende för föreningen direkt kan vara att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket, även om det inte krävs.
(För att det ska krävas ska man ha många anställda eller en hög omsättning.)
– Gör du inte det är det svårt att ta en kreditupplysning på en ekonomisk förening och då förstår jag en bank som är tveksam också, säger Gordon.
Många sneglar västerut på den amerikanska Esop-modellen (Employee Stock Ownership Plan) som en väg att gå. Man kan se det som ett aktieprogram för de anställda.
Personalen behöver inte ta personliga lån för att köpa ut företaget då aktierna som köps fungerar som säkerhet. Företaget förbinder sig samtidigt att betala tillbaka lånet genom kontinuerliga avsättningar. På så vis blir både säljare och köpare nöjda. (Läs mer på driva-eget.se/esop.)
– Esop är jättespännande, men det är ett personalstiftelsetänk, inte kooperativ i första hand. Och det har vi egentligen sysslat med i Sverige redan, på Handelsbankens Oktagonen till exempel, säger Gordon som hellre ser något slags garantifond.
– Klart du kan förlora garantin där om allt går åt skogen samtidigt. Men det ska väldigt mycket till att ägarna ska lägga företaget i konkurs när de jobbar där själva. Så det är klockrent och så säkert att jag inte förstår varför inte politikerna redan klubbat igenom det.
Det finns fler sätt att underlätta ett personalövertagande, som genom en långsiktig avbetalningsplan. En ägare på en liten ort är måhända inte jätteberoende av att få in ett antal miljoner in på kontot direkt, utan kanske kan nöja sig med att få 100 000 kronor i månaden under några år i stället. Eller att man betalar en viss summa inledningsvis och därefter har en avbetalningsplan.
– Då kanske banken kan komma in och tycka att det är lägre risk, då plockar man av överskottet på kapitalet, säger Gordon.
Kooperativ är frivilliga organisationer som är öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar – utan diskriminering avseende kön, sexuell orientering, social ställning, etnicitet, politisk eller religiös övertygelse.
2. Demokratisk medlemskontroll
Kooperativ är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. De förtroendevalda är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna har lika rösträtt (en medlem, en röst). Kooperativ på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande
Medlemmar bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår. Medlemmarna kan avsätta överskottet till följande ändamål: Utveckla den kooperativa föreningen – om möjligt genom att reservera medel, vilka åtminstone till en del ska vara bundna, ge medlemmarna förmåner i förhållande till deras nyttjande av den kooperativa föreningen, och stödja andra aktiviteter som godkänts av medlemmarna.
4. Självständighet och oberoende
Kooperativ är fristående organisationer för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.
5. Utbildning, praktik och information
Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina kooperativ. De informerar allmänheten – särskilt unga och opinionsbildare – om den kooperativa föreningens särart och fördelar.
6. Samarbete mellan kooperativ
Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.
7. Samhälls--hänsyn
Kooperativ arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
Den situation som MSI-El stod inför på 70-talet brottas väldigt många andra svenska företag med i dag – ägaren börjar bli till åren, men har svårt att hitta köpare.
LÄS OCKSÅ: Aktiebolag eller ekonomisk förening – vad är bäst för dig?
Många arbetstillfällen står på spel. Och de flesta av dem i mindre orter och på landsbygden. En lösning kan då vara att personalen går ihop och köper företaget, som ett sätt att samtidigt behålla sina jobb.
Den stora knäckfrågan är finansieringen. De flesta banker har hittills visat sig ovilliga att ge lån till ekonomiska föreningar, utan ser hellre att det är ett aktiebolag. (Enskilda sparbanker kan vara lite av ett undantag, de är ofta mer villiga till lokal utveckling.)
En lösning på det är förstås att personalen går ihop och bildar ett aktiebolag tillsammans.
– Men man skulle också kunna bilda en ekonomisk förening som i sin tur köper ett aktiebolag. Då blir aktiebolaget ett helägt dotterbolag till den ekonomiska föreningen, samtidigt som man garanterar det demokratiska inflytandet, säger Gordon Hahn, ordförande för Coompanion.
Bygg förtroende
Han säger sig vara säker på att det är förändringar på gång när det gäller finansieringsfrågan. Men vad gör man innan dess då? Ett sätt att bygga förtroende för föreningen direkt kan vara att skicka in årsredovisningen till Bolagsverket, även om det inte krävs.
(För att det ska krävas ska man ha många anställda eller en hög omsättning.)
– Gör du inte det är det svårt att ta en kreditupplysning på en ekonomisk förening och då förstår jag en bank som är tveksam också, säger Gordon.
Många sneglar västerut på den amerikanska Esop-modellen (Employee Stock Ownership Plan) som en väg att gå. Man kan se det som ett aktieprogram för de anställda.
Inga personliga lån
Personalen behöver inte ta personliga lån för att köpa ut företaget då aktierna som köps fungerar som säkerhet. Företaget förbinder sig samtidigt att betala tillbaka lånet genom kontinuerliga avsättningar. På så vis blir både säljare och köpare nöjda. (Läs mer på driva-eget.se/esop.)
– Esop är jättespännande, men det är ett personalstiftelsetänk, inte kooperativ i första hand. Och det har vi egentligen sysslat med i Sverige redan, på Handelsbankens Oktagonen till exempel, säger Gordon som hellre ser något slags garantifond.
– Klart du kan förlora garantin där om allt går åt skogen samtidigt. Men det ska väldigt mycket till att ägarna ska lägga företaget i konkurs när de jobbar där själva. Så det är klockrent och så säkert att jag inte förstår varför inte politikerna redan klubbat igenom det.
Det finns fler sätt att underlätta ett personalövertagande, som genom en långsiktig avbetalningsplan. En ägare på en liten ort är måhända inte jätteberoende av att få in ett antal miljoner in på kontot direkt, utan kanske kan nöja sig med att få 100 000 kronor i månaden under några år i stället. Eller att man betalar en viss summa inledningsvis och därefter har en avbetalningsplan.
– Då kanske banken kan komma in och tycka att det är lägre risk, då plockar man av överskottet på kapitalet, säger Gordon.
7 Kooperativa principer
Det brukar hävdas att det första moderna kooperativet grundades i mitten av 1800-talet i England.Det finns kooperativ i hela världen. Gemensamt är en rad olika principer, som fastställdes av internationella kooperativa alliansen 1995.- Frivilligt och öppet medlemskap
Kooperativ är frivilliga organisationer som är öppna för alla som kan använda deras tjänster och ta på sig medlemskapets ansvar – utan diskriminering avseende kön, sexuell orientering, social ställning, etnicitet, politisk eller religiös övertygelse.
2. Demokratisk medlemskontroll
Kooperativ är demokratiska organisationer som styrs av medlemmarna, vilka aktivt deltar i fastställande av mål och riktlinjer och i beslutsfattande. De förtroendevalda är ansvariga inför medlemmarna. Medlemmarna har lika rösträtt (en medlem, en röst). Kooperativ på andra nivåer organiseras också på ett demokratiskt sätt.
3. Medlemmarnas ekonomiska deltagande
Medlemmar bidrar på ett rättvist sätt till den kooperativa föreningens kapital och utövar kontroll över det i demokratisk ordning. Åtminstone en del av detta kapital är vanligtvis den kooperativa föreningens gemensamma egendom. Räntan på det insatskapital som utgör villkor för medlemskapet är begränsad, om ränta över huvud taget utgår. Medlemmarna kan avsätta överskottet till följande ändamål: Utveckla den kooperativa föreningen – om möjligt genom att reservera medel, vilka åtminstone till en del ska vara bundna, ge medlemmarna förmåner i förhållande till deras nyttjande av den kooperativa föreningen, och stödja andra aktiviteter som godkänts av medlemmarna.
4. Självständighet och oberoende
Kooperativ är fristående organisationer för självhjälp som styrs av medlemmarna. Om de ingår avtal med andra organisationer, inklusive regeringar, eller skaffar externt kapital sker detta på villkor som säkerställer demokratisk medlemskontroll och som vidmakthåller den kooperativa självständigheten.
5. Utbildning, praktik och information
Kooperativ erbjuder utbildning och praktik till sina medlemmar, förtroendevalda, chefer och anställda så att de effektivt kan bidra till utvecklingen av sina kooperativ. De informerar allmänheten – särskilt unga och opinionsbildare – om den kooperativa föreningens särart och fördelar.
6. Samarbete mellan kooperativ
Kooperativ tjänar sina medlemmar mest effektivt och stärker den kooperativa rörelsen genom att samarbeta på lokal, nationell samt regional och internationell nivå.
7. Samhälls--hänsyn
Kooperativ arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen enligt riktlinjer som godtagits av medlemmarna.
