Aktiebolag eller ekonomisk förening
10 september,
2018
•
3 minuters läsning
Foto: Ekonomisk förening ett alternativ till aktiebolag. Foto: Getty Images
Aktiebolag är säkrast för dig själv, brukar det heta. Men är det verkligen bättre än ekonomisk förening? Företagsrådgivaren reder ut.
Anna Tyrén har jobbat som företagsrådgivare sedan i mitten av 90-talet. Tidigare på kommuner och Swedbank, men sedan millenieskiftet på Värmlandskooperativen (en del av Coompanion) med företagsutveckling, projekt och uppdrag åt bland annat arbetsförmedlingen och kommuner.
Hon menar att okunskapen om ekonomisk förening som företagsform är ett hinder för företagsutveckling, genom att företagsrådgivare generellt förordar aktiebolag framför ekonomisk förening. Men skillnaderna är små mellan företagsformerna, menar hon.
– Ansvaret är precis likvärdigt det i ett aktiebolag. Den största skillnaden som jag ser det är det demokratiska synsättet i en ekonomisk förening. En medlem en röst.
En annan skillnad är att man inte behöver gå in med 50 000 i aktiekapital om man startar en ekonomisk förening.
– Om man är några som ska starta ett tjänsteföretag ihop som inte kräver några större investeringar så förstår jag inte varför man ska ha ett aktiekapital. Och det är ju just i tjänste- och kunskapssektorn som vi ser den stora tillväxten, säger Anna.
Ekonomisk förening som företagsform är skräddarsydd för kooperativ, men lagstiftningen har varit ålderstigen, vilket gjort att man genomfört en rad förenklingar de senaste åren och det kommer fler nu i sommar.
– Men i de fall det saknas regler tillämpar man i hög grad aktiebolagslagen, säger Anna.
Det kan ändå hända att hon förordar aktiebolaget framför den ekonomiska föreningen. Men då handlar det om att väga samman alla specifika fakta kring just den aktuella företagsstarten – personerna som ska starta, idén och verksamhetens särart.
Precis som Gordon Hahn på Coompanion ser hon kooperativen som framtidens företag bland annat med tanke på hur delningsekonomin sprider sig. Men också ur perspektiv som lokalt ägande, landsbygdsutveckling och exempelvis kulturella och kreativa näringar.
– Jag tror att vi människor omvärderar det lokala, småskaliga och närproducerade.
Jag upplever det mer och mer i min rådgivning och i näringslivet på den mindre ort där jag själv bor.
En ekonomisk förening kan inte säljas. Där den har sitt säte verkar den.
– Det gör att man tar andra lokala hänsyn. Risken att verksamheten säljs till ett utländskt företag och flyttas till säg Kina är obefintlig, säger Anna och fortsätter:
– På landsbygd och i glesbygd kan det här bli en ren överlevnadsstrategi. Där krävs nya smarta lösningar för att lösa gemensamma problem – vilket man kan göra i ett tillsammansföretagande.
Juridisk person
AB: Ja.
EF: Ja.
Ägare
AB: En eller flera personer. Man kan ha passiva ägare.
EF: Minst tre personer. Alla ska vara aktiva i föreningen.
Vem bestämmer
AB: En aktie en röst vid bolagsstämman. Ju större ägande, desto mer inflytande.
EF: En medlem, en röst vid föreningsstämman.
Insats
AB: 50 000 kronor i aktiekapital krävs.
EF: Medlemmarna bestämmer storleken.
Skatter
AB: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.
EF: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.
Krav på revisor
AB: Ja, om omsättningen överstiger tre miljoner kronor.
EF: Ja, men mindre föreningar behöver inte ha godkänd/auktoriserad revisor.
Vinst
AB: Fördelas efter aktieinnehav. Drivs med vinstsyfte.
EF: Begränsad avkastning, fördelas efter arbetsinsats.
Förlust
AB: Föreningens fonder ska täcka upp förluster.
EF:Föreningens fonder ska täcka upp förluster.
Kan ha anställda
AB: Ja.
EF: Ja.
Anna Tyrén har jobbat som företagsrådgivare sedan i mitten av 90-talet. Tidigare på kommuner och Swedbank, men sedan millenieskiftet på Värmlandskooperativen (en del av Coompanion) med företagsutveckling, projekt och uppdrag åt bland annat arbetsförmedlingen och kommuner.
Hon menar att okunskapen om ekonomisk förening som företagsform är ett hinder för företagsutveckling, genom att företagsrådgivare generellt förordar aktiebolag framför ekonomisk förening. Men skillnaderna är små mellan företagsformerna, menar hon.
– Ansvaret är precis likvärdigt det i ett aktiebolag. Den största skillnaden som jag ser det är det demokratiska synsättet i en ekonomisk förening. En medlem en röst.
Inget aktiekapital i en ekonomisk förening
En annan skillnad är att man inte behöver gå in med 50 000 i aktiekapital om man startar en ekonomisk förening.
– Om man är några som ska starta ett tjänsteföretag ihop som inte kräver några större investeringar så förstår jag inte varför man ska ha ett aktiekapital. Och det är ju just i tjänste- och kunskapssektorn som vi ser den stora tillväxten, säger Anna.
Ekonomisk förening som företagsform är skräddarsydd för kooperativ, men lagstiftningen har varit ålderstigen, vilket gjort att man genomfört en rad förenklingar de senaste åren och det kommer fler nu i sommar.
– Men i de fall det saknas regler tillämpar man i hög grad aktiebolagslagen, säger Anna.
Det kan ändå hända att hon förordar aktiebolaget framför den ekonomiska föreningen. Men då handlar det om att väga samman alla specifika fakta kring just den aktuella företagsstarten – personerna som ska starta, idén och verksamhetens särart.
Framtidens företag
Precis som Gordon Hahn på Coompanion ser hon kooperativen som framtidens företag bland annat med tanke på hur delningsekonomin sprider sig. Men också ur perspektiv som lokalt ägande, landsbygdsutveckling och exempelvis kulturella och kreativa näringar.
– Jag tror att vi människor omvärderar det lokala, småskaliga och närproducerade.
Jag upplever det mer och mer i min rådgivning och i näringslivet på den mindre ort där jag själv bor.
En ekonomisk förening kan inte säljas. Där den har sitt säte verkar den.
– Det gör att man tar andra lokala hänsyn. Risken att verksamheten säljs till ett utländskt företag och flyttas till säg Kina är obefintlig, säger Anna och fortsätter:
– På landsbygd och i glesbygd kan det här bli en ren överlevnadsstrategi. Där krävs nya smarta lösningar för att lösa gemensamma problem – vilket man kan göra i ett tillsammansföretagande.
Jämför villkoren
Juridisk person
AB: Ja.
EF: Ja.
Ägare
AB: En eller flera personer. Man kan ha passiva ägare.
EF: Minst tre personer. Alla ska vara aktiva i föreningen.
Vem bestämmer
AB: En aktie en röst vid bolagsstämman. Ju större ägande, desto mer inflytande.
EF: En medlem, en röst vid föreningsstämman.
Insats
AB: 50 000 kronor i aktiekapital krävs.
EF: Medlemmarna bestämmer storleken.
Skatter
AB: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.
EF: 22 procent vinstskatt. Särskild deklaration för företaget.
Krav på revisor
AB: Ja, om omsättningen överstiger tre miljoner kronor.
EF: Ja, men mindre föreningar behöver inte ha godkänd/auktoriserad revisor.
Vinst
AB: Fördelas efter aktieinnehav. Drivs med vinstsyfte.
EF: Begränsad avkastning, fördelas efter arbetsinsats.
Förlust
AB: Föreningens fonder ska täcka upp förluster.
EF:Föreningens fonder ska täcka upp förluster.
Kan ha anställda
AB: Ja.
EF: Ja.
