Ekonomi & Skatt
Nu blir småföretagarna skattevinnare!
Yasemin Bayramoglu
26 november,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
Foto: Nu sänks bolagsskatten. ILLUSTRATION ADOBE STOCK
Ännu en gång sänks företagsbeskattningen – från en redan låg nivå på 22 procent till en ännu lägre på 20,6 procent. Sveriges redan konkurrenskraftiga företagsbeskattning blir alltså ännu bättre framöver.
Orsaken till skattesänkningen är att kompensera för de ränteavdragsbegränsningar som samtidigt införs. Dessa begränsningar gäller dock bara företag med mer än sammanlagt 5 miljoner kronor i negativt räntenetto (ränteintäkter minus räntekostnader).
Sänkningen av skatterna gäller däremot alla företag. Därmed blir nästan alla företag, och särskilt småföretagen, vinnare i och med att så få företag har stora negativa räntenetton.
Inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten) sänks i två steg från 22 till 20,6 procent. Det förväntas ha en positiv effekt på tillväxten och att multinationella företag väljer att redovisa sina vinster i Sverige.
Som första steg sänks bolagsskatten till 21,4 procent under de första två åren, från 2019, därefter som steg två till 21,4 procent från 2021.
–2018 22 %
2019 (1) 21,4 %
2020 (1) 21,4 %
2021– (2) 20,6 %
(1) Gäller räkenskapsår som påbörjas under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2020. Påbörjas räkenskapsåret tidigare gäller 22 %.(2) Gäller räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2021 eller senare. Påbörjas räkenskapsåret tidigare gäller 21,4 %.
Även expansionsfondsskatten (för enskilda näringsidkare och delägare i HB) sänks, från 22 till 20,6 procent. Ändringen görs dock bara i ett steg 2021 för att undvika komplicerade och svårtillämpade övergångsregler.
För att den sänkta bolagsskatten inte ska leda till oönskad skatteplanering ändras reglerna för återföring av periodiseringsfond för juridiska personer. Vid återföring av avsättningar till periodiseringsfond som gjorts vid beskattningsår som börjar före 1 januari 2019 (då bolagsskatten är 22 procent) ska beloppet multipliceras med följande faktor om återföringen görs efter att de nya reglerna trätt i kraft:
Återföring* vid beskattningsår som påbörjas 2019 och 2010 multipliceras med 103 %. För 2021 och senare multiplicerar man med 106 %.
*Gäller återföring av periodiseringsfond som avsatts vid beskattningsår som påbörjats före 1 januari 2019.
För avsättningar till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som påbörjas under 2019 och 2020 (då bolagsskatten är 21,4 procent) ska återföringen multipliceras med följande faktor:
Återföring* vid beskattningsår som påbörjas under 2020 multipliceras med 100 %, för 2021 och framåt
multiplicerar man med 104 %.
*Gäller återföring av periodiseringsfond som avsatts vid beskattningsår som påbörjats under 2019 och 2020. En periodiseringsfond som avsätts vid beskattningsår som påbörjas under 2019 och som återförs påföljande år (2020) sker ingen uppräkning (eftersom bolagsskatten vid båda dessa år är 21,4 %).
För att förhindra att koncerner med bolag som har olika beskattningsår genom koncernbidrag flyttar vinster för att komma åt den lägre bolagsskatten, införs en övergångsregel.
Företag med beskattningsår som börjar före men avslutas efter 1 januari 2019 ska bara få göra avdrag med 97 procent av koncernbidrag som lämnas till företag med beskattningsår som börjar efter 31 december 2018.
Företag med beskattningsår som börjar före men avslutas efter 1 januari 2021 ska bara få göra avdrag med 96 procent av koncernbidrag som lämnas till företag med beskattningsår som börjar efter 31 december 2020.
Enligt Skatteverkets normalprocentsats får värdeminskningsavdrag på hyreshus göras med två procent per år. Riksdagen har nu beslutat att ett primäravdrag för värdeminskning på hyreshus införs för de första sex åren efter att byggnaden färdigställts.
Primäravdraget innebär att ytterligare två procent per år får göras i värdeminskningsavdrag under de första sex åren, alltså sammanlagt fyra procent per år dessa år.
Reglerna gäller utgifter för nybyggnad av hyreshus som färdigställs från och med 1 januari 2017. De ska även gälla till- och ombyggnationer som färdigställs från och med 1 januari 2017.
Om färdigställandet av nybyggnaden eller till- och ombyggnationen sker under perioden 1 januari 2017–31 december 2018 får primäravdrag göras för den del av sexårsperioden som återstår 1 januari 2019 (då reglerna träder i kraft).
Exempel:
Ett hyreshus färdigställs 1 januari 2018. Vid ikraftträdandet 1 januari 2019 återstår därmed fem år av sexårsperioden. Primäravdrag för detta hyreshus får alltså göras i fem år.
Behandlingen av kostnaden för lånat kapital (ränta) och kostnaden för eget kapital (utdelning) i bolagssektorn är väldigt olika. Enligt dagens regler är räntekostnader avdragsgilla medan utdelning inte är avdragsgill, vilket kan leda till att företag föredrar att finansiera verksamheten med lån i stället för med eget kapital. Detta leder till lägre soliditet och större sårbarhet för företag med hög belåning.
För att komma till rätta med detta problem införs begränsningar av avdragsrätten för räntekostnader. Det kommer att finnas två alternativa regler för avdragsrätt:
* Förenklingsregeln
* EBITDA-regeln
De nya reglerna gäller juridiska personer (aktiebolag med flera). Svenska handelsbolag som bara har fysiska personer som ägare omfattas inte.
Förenklingsregeln innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 000 000 kronor (i stället för 30 procent av EBITDA, se förklaring nedan). För företag i intressegemenskap gäller beloppsgränsen för företagens sammanlagda räntenetto.
a Avdrag för negativt räntenetto =
max 5 000 000 kronor
Företag ska enligt förenklingsregeln anses vara i intressegemenskap om de ingår i en koncern (enligt årsredovisningslagen).
I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.
Företag som inte väljer förenklingsregeln ska tillämpa en så kallad EBITDA-regel. Den innebär att ett negativt räntenetto får dras av med högst
30 procent av avdragsunderlaget. Avdragsunderlaget utgörs av ett skattemässigt EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization).
* Avdrag för negativt räntenetto = 30 % x EBITDA
Avdragsunderlaget (EBITDA) beräknas på följande sätt:
EBITDA = Skattemässigt överskott före avdrag för negativt räntenetto och eventuellt kvarstående negativt räntenetto + ränteutgifter – ränteinkomster + årets skattemässiga värdeminskningsavdrag* + årets avsättning till periodiseringsfond – årets återföring av periodiseringsfond – överskott från andelar i svenska handelsbolag – överskott från utländska delägarbeskattade juridiska personer
Om ett företag inte har kunnat göra avdrag för hela sitt negativa räntenetto får det kvarstående räntenettot sparas och dras av kommande beskattningsår om det då finns utrymme för avdrag (efter att årets negativa räntenetto dragits av). Kvarstående räntenetto ska få sparas i högst sex år.
Om det bestämmande inflytandet över företaget övergår till ny ägare upphör rätten att utnyttja kvarstående räntenetto.
AV ULF SVENSSON I SAMARBETE MED BJÖRN LUNDÉN INFORMATION
Orsaken till skattesänkningen är att kompensera för de ränteavdragsbegränsningar som samtidigt införs. Dessa begränsningar gäller dock bara företag med mer än sammanlagt 5 miljoner kronor i negativt räntenetto (ränteintäkter minus räntekostnader).
Sänkningen av skatterna gäller däremot alla företag. Därmed blir nästan alla företag, och särskilt småföretagen, vinnare i och med att så få företag har stora negativa räntenetton.
Bolagsskatten sänks stegvis
Inkomstskatten för juridiska personer (bolagsskatten) sänks i två steg från 22 till 20,6 procent. Det förväntas ha en positiv effekt på tillväxten och att multinationella företag väljer att redovisa sina vinster i Sverige.
Som första steg sänks bolagsskatten till 21,4 procent under de första två åren, från 2019, därefter som steg två till 21,4 procent från 2021.
–2018 22 %
2019 (1) 21,4 %
2020 (1) 21,4 %
2021– (2) 20,6 %
(1) Gäller räkenskapsår som påbörjas under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2020. Påbörjas räkenskapsåret tidigare gäller 22 %.(2) Gäller räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2021 eller senare. Påbörjas räkenskapsåret tidigare gäller 21,4 %.
Sänkt skatt även på expansionsfonder
Även expansionsfondsskatten (för enskilda näringsidkare och delägare i HB) sänks, från 22 till 20,6 procent. Ändringen görs dock bara i ett steg 2021 för att undvika komplicerade och svårtillämpade övergångsregler.
Ändrade regler för periodiseringsfond
För att den sänkta bolagsskatten inte ska leda till oönskad skatteplanering ändras reglerna för återföring av periodiseringsfond för juridiska personer. Vid återföring av avsättningar till periodiseringsfond som gjorts vid beskattningsår som börjar före 1 januari 2019 (då bolagsskatten är 22 procent) ska beloppet multipliceras med följande faktor om återföringen görs efter att de nya reglerna trätt i kraft:
Återföring* vid beskattningsår som påbörjas 2019 och 2010 multipliceras med 103 %. För 2021 och senare multiplicerar man med 106 %.
*Gäller återföring av periodiseringsfond som avsatts vid beskattningsår som påbörjats före 1 januari 2019.
För avsättningar till periodiseringsfond som görs vid beskattningsår som påbörjas under 2019 och 2020 (då bolagsskatten är 21,4 procent) ska återföringen multipliceras med följande faktor:
Återföring* vid beskattningsår som påbörjas under 2020 multipliceras med 100 %, för 2021 och framåt
multiplicerar man med 104 %.
*Gäller återföring av periodiseringsfond som avsatts vid beskattningsår som påbörjats under 2019 och 2020. En periodiseringsfond som avsätts vid beskattningsår som påbörjas under 2019 och som återförs påföljande år (2020) sker ingen uppräkning (eftersom bolagsskatten vid båda dessa år är 21,4 %).
Övergångsregel för koncernbidrag
För att förhindra att koncerner med bolag som har olika beskattningsår genom koncernbidrag flyttar vinster för att komma åt den lägre bolagsskatten, införs en övergångsregel.
Företag med beskattningsår som börjar före men avslutas efter 1 januari 2019 ska bara få göra avdrag med 97 procent av koncernbidrag som lämnas till företag med beskattningsår som börjar efter 31 december 2018.
Företag med beskattningsår som börjar före men avslutas efter 1 januari 2021 ska bara få göra avdrag med 96 procent av koncernbidrag som lämnas till företag med beskattningsår som börjar efter 31 december 2020.
Primäravdrag för värdeminskning
Enligt Skatteverkets normalprocentsats får värdeminskningsavdrag på hyreshus göras med två procent per år. Riksdagen har nu beslutat att ett primäravdrag för värdeminskning på hyreshus införs för de första sex åren efter att byggnaden färdigställts.
Primäravdraget innebär att ytterligare två procent per år får göras i värdeminskningsavdrag under de första sex åren, alltså sammanlagt fyra procent per år dessa år.
Reglerna gäller utgifter för nybyggnad av hyreshus som färdigställs från och med 1 januari 2017. De ska även gälla till- och ombyggnationer som färdigställs från och med 1 januari 2017.
Om färdigställandet av nybyggnaden eller till- och ombyggnationen sker under perioden 1 januari 2017–31 december 2018 får primäravdrag göras för den del av sexårsperioden som återstår 1 januari 2019 (då reglerna träder i kraft).
Exempel:
Ett hyreshus färdigställs 1 januari 2018. Vid ikraftträdandet 1 januari 2019 återstår därmed fem år av sexårsperioden. Primäravdrag för detta hyreshus får alltså göras i fem år.
NY GRÄNS FÖR RÄNTEBIDRAG
Behandlingen av kostnaden för lånat kapital (ränta) och kostnaden för eget kapital (utdelning) i bolagssektorn är väldigt olika. Enligt dagens regler är räntekostnader avdragsgilla medan utdelning inte är avdragsgill, vilket kan leda till att företag föredrar att finansiera verksamheten med lån i stället för med eget kapital. Detta leder till lägre soliditet och större sårbarhet för företag med hög belåning.
För att komma till rätta med detta problem införs begränsningar av avdragsrätten för räntekostnader. Det kommer att finnas två alternativa regler för avdragsrätt:
* Förenklingsregeln
* EBITDA-regeln
De nya reglerna gäller juridiska personer (aktiebolag med flera). Svenska handelsbolag som bara har fysiska personer som ägare omfattas inte.
Förenklingsregeln
Förenklingsregeln innebär att ett negativt räntenetto får dras av upp till 5 000 000 kronor (i stället för 30 procent av EBITDA, se förklaring nedan). För företag i intressegemenskap gäller beloppsgränsen för företagens sammanlagda räntenetto.
a Avdrag för negativt räntenetto =
max 5 000 000 kronor
Företag ska enligt förenklingsregeln anses vara i intressegemenskap om de ingår i en koncern (enligt årsredovisningslagen).
I intressegemenskapen ingår även svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer.
EBITDA-regeln
Företag som inte väljer förenklingsregeln ska tillämpa en så kallad EBITDA-regel. Den innebär att ett negativt räntenetto får dras av med högst
30 procent av avdragsunderlaget. Avdragsunderlaget utgörs av ett skattemässigt EBITDA (Earnings Before Interest and Tax, Depreciation and Amortization).
* Avdrag för negativt räntenetto = 30 % x EBITDA
Avdragsunderlaget (EBITDA) beräknas på följande sätt:
EBITDA = Skattemässigt överskott före avdrag för negativt räntenetto och eventuellt kvarstående negativt räntenetto + ränteutgifter – ränteinkomster + årets skattemässiga värdeminskningsavdrag* + årets avsättning till periodiseringsfond – årets återföring av periodiseringsfond – överskott från andelar i svenska handelsbolag – överskott från utländska delägarbeskattade juridiska personer
Kvarstående räntenetto
Om ett företag inte har kunnat göra avdrag för hela sitt negativa räntenetto får det kvarstående räntenettot sparas och dras av kommande beskattningsår om det då finns utrymme för avdrag (efter att årets negativa räntenetto dragits av). Kvarstående räntenetto ska få sparas i högst sex år.
Om det bestämmande inflytandet över företaget övergår till ny ägare upphör rätten att utnyttja kvarstående räntenetto.
AV ULF SVENSSON I SAMARBETE MED BJÖRN LUNDÉN INFORMATION
