Till huvudinnehållet

» Kostnadsfritt, digitala Starta Eget-event – boka din plats är (snart fullbokat)

Så ska de lyfta förorten genom entreprenörskap

Yasemin Bayramoglu 22 november, 2019 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 15 minuters läsning

För de som lever i utanförskap är eget företag kanske en sista utväg till försörjning. Affärsmentorerna Deqa och Amal ser det som ett sätt att skapa bryggor i samhället och en bättre framtid för sina barn.

Medan politiker diskuterar gängvåld finns det andra som söker helt andra lösningar på utanförskap i förorterna. Dit hör Bling, en ideell organisation som stöttar entreprenörer utanför majoritetssamhället, personer som kanske ser ett eget företag som sista utvägen till ett jobb.

LÄS OCKSÅ: 7 tips för att våga prova din affärsidé

– För oss är entreprenörskap individen, det är den som fyller företaget. Många glömmer att jobba med individen, men vi sätter individen först, vi skapar entreprenörer!, säger Deqa Abukar när vi ses i Blings egen poddstudio för att spela in ett nytt avsnitt av Starta Eget-podden.

Hon och Amal Said jobbar båda som mentorer på Bling och driver dessutom initiativet Womenisa, som fokuserar på kvinnliga entreprenörer.

Satsar på de unga

Blings kontor ligger mitt i företagscentret i Kista, som i sin tur är inklämt mellan rikskända förorter som Rinkeby, Husby och Tensta.

Men varken Deqa eller Amal är uppvuxna här. Deqa växte upp i Malmö, Amal i Varberg. Att växa upp där var en sak. Att komma hit, till Stockholms förorter, var att kliva in i utanförskapet på allvar.

– Ja, mycket värre! Med det kom stigmatiseringen, känslan av utanförskap, fattigdom – när du ser att folk inte har samma förutsättningar. Då kom jag på idén att skapa en ledarskapsutbildning, som i sin tur ska generera inkomst åt de här ungdomarna. De är både intresserade av underhållning och ekonomi, så om vi får in båda elementen i en utbildning kanske de blir intresserade, säger Amal.

Jag ska inte slösa bort den välsignelse som jag har fått till skillnad från min mamma som varken hade språket, kapital eller nätverk.

Hon kom till Bling med sin idé – och blev kvar som mentor åt andra, samtidigt som hon kunnat vidareutveckla sin egen idé.

Deqa kom till Stockholm för att plugga och träffade Adnan, en av initiativtagarna till Bling. De hade samma funderingar och Deqa började engagera sig.

Driv som går i arv

Deqa har vuxit upp med kvinnliga företagare runt omkring sig. När hon kom till Sverige som sjuåring med sin mamma dröjde det knappt ett år innan mamman startade företag, precis som sina systrar gjort.

– Så jag har sett det på nära håll. Men det jag inte fattade när jag var yngre var det entreprenöriella mindset som de har, det har jag insett först nu när jag är äldre. Jag uppskattar den egenskapen mer nu och jag förstår vad som krävts av dem och vilket driv de måste ha haft, säger Deqa.

Drivet har gått i arv.

– Jag har alltid haft drivkraften och har förstått att jag ska göra något av den. Jag ska inte slösa bort den välsignelse som jag har fått till skillnad från min mamma som varken hade språket, kapital eller nätverk. Men hon lyckades ändå!

LYSSNA PÅ HELA SAMTALET HÄR:

Amal hade inga företagarförebilder i sin familj. Pappan är ingenjör och mamman jobbar i vården. Men dottern föddes med en egen extra växel.

– Jag är mer såld på den entreprenöriella idén än på företagandet i sig. När jag tänkte på företag kändes det för långt bort. Det var inte för mig. Det kändes som så stora frågor med bokföring, företagsformer och allt det där. Jag tänkte aldrig då att du kan vara entreprenör och driva en förening. Så för mig var det det idéerna som lockade mest.

Sista utvägen

Hon beskriver sig själv som någon som alltid haft många projekt på gång. Som alltid skapat egna saker.

– Där såg jag att jag är ganska entreprenöriell av mig. Jag är lösningsorienterad och optimistisk. Jag kan ta tusen förluster och känna ”nä, nu kör vi igen!”.

Hon behövde bara hamna i sitt rätta sammanhang för att blomma ut. Fast hon tror att många i förorterna liksom hon ser företagandet som något stort som kräver kapital och ett stort nätverk.

Det som hon och Deqa däremot ofta stöter på är ett eget företag som sista utvägen till en försörjning.

– Det är sant – det är många som studerar och tar sin examen som sedan inte får inte jobb med det man studerat. Då blir man frustrerad och upptäcker ofta entreprenörskapet. Eller om man varit arbetssökande en längre tid, om man är nyanländ eller om man inte har de kvalifikationer som krävs för att få ett jobb. Men det vi försöker göra är att göra entreprenörskapet till en vanlig karriärmöjlighet innan man kommer dit att det blir en sista utväg, säger Deqa.

Tuffare för varje år

Hon understryker att klyftorna i samhället ökat de senaste tio åren. Det är ännu tuffare för någon med utomeuropeisk bakgrund att komma in på den vanliga arbetsmarknaden nu än tidigare.

Optimisten Amal pekar på igenkänningsfaktorn. Man söker sig till den som man ser ut som. Hon tror inte att det är avsiktligt att utlandsfödda ställs utanför. Deqa menar snarare att det handlar om ett strukturellt problem som är djupt inrotat och som kommer att ta tid att få bort.

– Men jag pratade med en intressant person om detta som sa att mångfald i ett företag inte handlar om att ha anställda med olika bakgrund, utan att ha många mångfalds- och målgruppsperspektiv i ledningen. Då är det mångfald för då får man med målgruppsperspektivet inifrån. Då blir det inte bara att det är anställda som är mångfalden. Ska man kräva att företag har mångfald, så ska man kräva det lite högre upp, säger Deqa.

Att bara att vara i en miljö där människor är driftiga, kreativa och målmedvetna skapar omedvetet eller medvetet förebilder.

Bling är ingen vanlig startup-hub. Deqa och Amal beskriver det mer som en mentorverksamhet. Men med den skillnaden att när man fått hjälp att komma igång och utveckla sin idé så är förhoppningen att man stannar kvar i nätverket. Det finns ett uttalat behov av positiva förebilder i förorten.

– Att bara att vara i en miljö där människor är driftiga, kreativa och målmedvetna skapar omedvetet eller medvetet förebilder. I utanförskapsområden är det ofta dåliga förebilder som tar plats och syns. De som gör något bra eller som försöker ändra sin vardag, syns inte, säger Deqa och fortsätter:

Samlar förebilder

– På startup-hubar får man hjälp och sedan släpps man ofta iväg. Det vi vill är att om du har fått hjälp så ska du kunna hjälpa nästa individ. Det finns någon som vill ta samma resa som du gjort, då kan du förkorta den resan åt den personen. Sedan tror jag att det är jätteviktigt att vi säger att man inte måste nå sina mål, bara det att man försöker ta den resan är stort.

Ingen klarar allt själv. Därför vill man skapa ett samverkansnätverk där entreprenörer, målgrupper, yrken – vad det nu än är – kan mötas.

Amal och Deqa i Blings egen poddstudio.

Om nu förorten generellt beskrivs som kriminell och i stora delar dysfunktionell, så beskrivs kvinnorna som lever där ofta som några som inte kan svenska och som lever ett slutet liv i sina familjer. Men det är inte alls den bild som Amal och Deqa har.

– Dessa kvinnor är tvärtom väldigt starka, målmedvetna och lösningsorienterade. Många har egna företag och de har en väldigt samhällscentrerad bild egentligen. Men det är svårt att nå dem. Jag tror att det beror på att folk inte använder rätt resurser. Så vi tänkte hur kan vi få fler kvinnliga entreprenörer? Hur kan vi få fler kvinnor att se att det här är en möjlig utväg för dem?, säger Amal.

Skapar kedjeeffekt

Resultatet blev kvinnonätverket Womenisa, som syftar till att inspirera fler kvinnor till entreprenörskap. Men man gör det inte genom att säga "kom och starta företag".

– Vi säger i stället ”kom på våra träffar, kom och nätverka, kom och lyssna på den här personen”. Genom att inspirera har vi fått en kedjeeffekt. Kvinnor har sagt ”på grund att jag var på den här workshopen har jag förstått att entreprenörskap är något för mig också, kan jag få boka ett möte?”, säger Amal.

Målet med Womenisa är ändra synen på kvinnor i minoriteter.

Deqa fyller i:

– Målet med Womenisa är ändra synen på kvinnor i minoriteter, både inifrån så att vi själva kan inspirera varandra – men även utåt mot resten av samhället.

Man gör det genom att bygga på igenkänningsfaktorn med förebilder som ser ut som kvinnorna själva.

– Då känner de ”vänta, hon ser ut som jag, hon har samma utmaningar som jag – kan hon kan jag”. Det blir en automatisk effekt. Det har vi sett genom det vi kallar Månadens Womeneur och som nu blivit ett stipendium, där vi försöker lyfta fram kvinnor som har en positiv påverkan på samhället och sig själva. Det bara rasar in nomineringar! Det visar att kvinnorna finns, de bara syns inte.

Mammarollen stärker

Stipendiet inrättades i januari och när vi ses är det tredje gången det ska delas ut. Intresset växer för varje gång.

– Jag tror verkligen att om du ger kvinnor förutsättningar så har de verktygen för att kunna driva företag. De är entreprenörer – speciellt mammor! Det är kvinnor som redan har utmaningarna, som redan fokuserar på alla de saker som entreprenörer vanligtvis fokuserar på. Problemet som vi oftast stöter på är att kvinnor har inte samma möjligheter som andra har i just det här landet.

Dels är det strukturella hinder som alla kvinnor drabbas av – som sämre förutsättningar för finansiering på grund av felaktiga stereotypa bilder av kvinnliga företagare, men också ifrågasättande när det kommer till barn. "Kommer hon att vabba?"

– Men jag tror på en framtid där där man kommer att se dina meriter av att ha en mammaroll, oavsett om det gäller jobb eller entreprenörskap, säger Amal optimistiskt.

– Jag tror att vi som kvinnor har ansvar att framhäva den bilden också, då tror jag att vilken arbetsgivare som helst som vill växa eller som vill ha kompetent personal kommer se det som en fördel att du är mamma. Genom Womenisa vill vi visa att moderskapet gör dig till en entreprenör. Använd dig av det! Se det som en drivkraft. Mitt barn är min drivkraft, säger Deqa.

Ringar på vattnet

Men sedan har kvinnor med utländsk bakgrund sannolikt ännu tuffare att få finansiering och så vidare. Detta håller Bling just nu på att undersöka. Resultatet presenteras i december.

Arbetet med Bling och Womenisa börjar ge ringar på vattnet. Inbjudningar till möten med politiker har ökat. De har blivit ansiktet utåt för kvinnligt entreprenörskap i utanförskapsområden.

– Man tränger igenom vissa rum, men det är fortfarande lång väg att gå. Det vi kan uppskatta i den här situationen är att vi själva är målgruppen. Det är inget abstrakt. Vi försöker ibland tillfredsställa våra egna behov i nätverket. Som med barnpassning. Vi är båda ensamstående så barnpassning är en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna vara med på våra egna event. Det gäller förstås andra kvinnor också – om vi har en nätverksträff de kunna ta med barnen och lämna dem på barnpassning och sedan gå vidare och lära sig det de vill. Man ska aldrig känna sig begränsad, säger Amal.

Så syftet är att hjälpa kvinnor att förenas och stärka dem genom att ge dem en plattform där de kan bolla idéer med andra kvinnor.

Man håller workshops och föreläsningar, men just nätverkandet är extra viktigt. De flesta jobben förmedlas genom kontakter. För entreprenörer är nätverket ovärderligt.

Nätverket ovärderligt

– Man brukar säga att "your network is your net worth", säger Amal. Inne i stan har man kvinnliga nätverksträffar, men här ute har vi inte haft det. Så syftet är att hjälpa kvinnor att förenas och stärka dem genom att ge dem en plattform där de kan bolla idéer med andra kvinnor. På senaste nätverksträffen frågade vi ”vad behöver du?”. En sa ”jag behöver en kompis”, andra sa ”jag behöver en företagspartner", "jag behöver en apputvecklare”. Då räckte någon annan upp handen och sa ”jag känner en apputvecklare”, "jag känner någon som passar barn". Jag tror på möten. Det är det viktigaste!

Det finns släktskap mellan moderskap och entreprenörskap menar Deqa och Amal.

De informerar om entreprenörskap och ger verktyg, men de säger inte åt någon att starta eget. Det måste komma inifrån individen. Och det gör det! Nu hör kvinnor av sig från hela Sverige och undrar när de ska komma dit. Än så länge verkar Bling i Stockholmsområdet. Men tankar om att växa finns.

– Målet är självklart att ha ett nätverk som sprider sig till hela landet. I samband med vår tävling För-orten, nådde vi ut i hela landet ännu mer än tidigare. Så intresset och behovet finns. Vårt mål är att åtminstone kunna replikera vår modell Womenisa till storstäderna. Och förhoppningsvis även starta ett digitalt nätverk, säger Deqa.

Agerar brobyggare

Men man försöker också sprida sig inåt i staden, inte bara till andra förorter.

– Vi har aktiviteter tillsammans med ett vanligt "svenskt" kvinnligt nätverk också. Syftet är bara att träffas och göra roliga saker för att lära känna varandra och för att bygga broar. Många är intresserade men har inte vetat hur man ska gå tillväga tidigare, säger Amal.

Det här blir ett sätt att jobba med nätverkande, entreprenörskap och integration bara genom att låta kvinnor mötas. Men bara att åka till ett möte i stan kan vara tufft nog för många. Att ta sig från Tensta till innerstaden, knappt 20 minuter med tunnelbanan.

– Människor som varit i utanförskap eller arbetslöshet en längre period har så många hinder inombords. Då behöver man jobba bort rädslorna. Det är ibland på nivån att man inte ens åker från Tensta till Rinkeby – då snackar vi om en station! Kan du tänka dig resan in till stan då? Då är det svårt att säga vi ska ha nästa event på stan, säger Deqa.

Rädsla åt båda hållen

Fast det är samma sak åt andra hållet också, menar Amal. Människor som bor i stan eller andra inte lika stigmatiserade förorter vågar inte självklart ta tunnelbanan till Tensta heller.

– När jag jobbade på Lidingö fanns det de som sa ”jag skulle vilja åka till Tensta, jag gillar matmarknaden där, men jag vet inte om jag vågar”. Det är därför vi försöker bygga de här kontakterna utåt, där kvinnor kan mötas här i förorten, men också i stan. Så att de känner att båda platserna är för mig.

Integrationen sker i möten. Inte på platser.

Men hur orkar man vara optimist när det finns så många hinder i ens väg? För Amals del handlar det om en livsinställning.

– Jag tror på ”you are what you consume”, alltså att du är en reflektion av det du väljer att vara nära. Så jag tror att man så gott det går ska försöka vara i positiva sammanhang och med individer som pushar dig positivt. Mentorer tror jag är väldigt viktigt, som är där och pushar dig och dina styrkor och ser dig som du är.

Mentorer online

Själv hittade hon sina mentorer online i början. Hon lyssnade jättemycket på inspiratörer som Oprah och Gary Vaynerchuk.

– Jag lyssnade och lyssnade och jag tänkte att han känner inte mig, han ser inte mig, men han säger ”du kan, gå bara upp och gör det!”. Och det de säger är sant. Med hjälp av sociala medier har de levlat banan. Möjligheterna finns för alla nu. Så för mig är det positivitet i mina hörlurar. Jag stänger ute världen och bara lyssnar eller så omringar jag mig med folk.

Jag känner att jag springer lite mot tiden, hon växer ju så snabbt och det händer så lite! Jag känner press.

Deqa menar att hennes drivkraft är så stark att den hjälper henne att se förbi alla hinder. Och den kommer från dottern.

– Mitt mål är att skapa ett samhälle för henne som är lättare än det vi har just nu. Men jag känner att jag springer lite mot tiden, hon växer ju så snabbt och det händer så lite! Jag känner press. Och ibland när man stöter på ett problem eller får en kommentar på stan kan det bli en drivkraft som ger mig bränsle, säger Deqa och fortsätter:

Målet är att deras barn ska växa upp i ett mer tolerant samhälle än de gjort.

– När folk frågar vad som motiverar mig brukar jag säga orättvisor, vilket låter jättepessimistiskt. Men samtidigt är det optimistiskt, för det finns så mycket som motiverar…

Ett starkt varför

Amal menar att det gäller att se att precis som det sker negativa saker så sker det också positiva.

– Du måste vara fokuserad och tänka att om du har ett mål eller en vision så ska du ta dig över alla hinder för att komma till ditt mål. Då måste man ha ett starkt varför. Varför gör jag det jag gör? Det kommer leda dig. Precis som för Deqa är mitt varför mina barn. Jag vill inte att de ska växa upp i en värld där de inte inkluderas. Det gäller i alla forum – på fotbollsträningen, arbetsmarknaden eller på lekplatsen. Så jag hoppas att fram tiden blir ljusare.

Ett sätt att orka se det positiva är att rensa bort energitjuvar. Deqa gör det på ett otroligt medvetet sätt.

– Jag omger mig med positiva människor. Sedan är sociala medier vanligtvis en energitjuv. Där vägrar jag följa kändisar; jag har valt att utesluta det som inte är för mig eller som inte ger mig någon nytta. Så jag kontrollerar innehållet som visas för mig på sociala medier. Det är något som många glömmer. Sociala medier är skapade så att du ska få saker i ditt flöde som inte är din vardag. För mig är det tvärtom – jag kontrollerar det som påverkar mig och det jag ser är bara positivt.

Motiveras av andra

Amals strategi är att se det ljusa i varje person. Att försöka tänka att den som skrivit något tvivelaktigt kanske bara har en dålig dag.

– Det krävs mycket för att jag ska ta åt mig, men man måste hitta sin egen väg. Jag följer inte kändisar, däremot förebilder. För jag ser ofta mig själv i dem. "Ok, så har hon gjort, så kan jag göra". Jag ser det som inspiration. Det motiverar mig när andra lyckas. Då kan jag också lyckas. Jag inspireras väldigt mycket av personer som inte har förutsättningarna, men som ändå lyckas hamna när de vill hamna.

Läs också:Så gjorde miljardmakarna



ANNONS

Innehåll från HLR Experten

Vilken HLR-utbildning och brandskydd behöver ett företag ha?

Säkerhetsfrågor hamnar ofta långt ner på företagares att göra-listor. Men vad händer om du eller en kollega plötsligt skadas eller blir sjuk? Och vilka säkerhetsregler måste ett företag följa? Det ska vi lära dig nu.

hlr-experten
HLR Experten 12 oktober, 2026 • Uppdaterades 12 november, 2026 • 11 minuters läsning
HLR Utbildning
HLR Experten

Läget på en arbetsplats kan förändras på några sekunder. En kollega faller ihop vid skrivbordet. Någon sätter maten i halsen under lunchen. Det börjar ryka från en laddare, en maskin eller en fritös. I ett sådant ögonblick finns det sällan tid att fundera på vem som ska göra vad utan kunskapen behöver redan finnas på arbetsplatsen.

I den här artikeln går vi igenom hur du som driver företag kan stärka beredskapen med hjälp av en HLR utbildning (kunskap i första hjälpen och brandskydd) utan att säkerhetsarbetet behöver bli komplicerat eller tidskrävande.

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten.

Utrustning räcker inte – personalen behöver veta hur den används

Många arbetsplatser har redan en hjärtstartare på väggen, en brandsläckare i korridoren och en första hjälpen-låda i personalrummet. Det är bra, men utrustningen behöver kombineras med kunskap om hur och när den ska användas.

När något händer behövs någon som vågar ta initiativ. Någon måste ringa 112, någon måste starta hjärt- och lungräddning, någon måste hämta hjärtstartaren och någon måste möta ambulansen. Om medarbetarna aldrig har tränat på detta kan värdefull tid gå förlorad.

Det är här utbildning gör skillnad. Genom att öva under kontrollerade former får medarbetarna möjlighet att träna både handgrepp och beslutsfattande innan de ställs inför en verklig nödsituation. Det är också därför HLR, första hjälpen och brandskydd med fördel kan ses som delar av samma säkerhetsarbete.

Hjärt- och lungräddning: minuterna avgör

Hjärtstopp kan drabba vem som helst och var som helst, även på en arbetsplats. Vid ett hjärtstopp slutar hjärtat att pumpa blod, och hjärnan får inte den syretillförsel den behöver. Redan efter några minuter kan hjärnan skadas, och för varje minut utan HLR minskar överlevnadschansen. Hjärt- och lungräddning hjälper till att upprätthålla blodcirkulationen i väntan på ambulansen. Att starta HLR snabbt är därför avgörande.

Grundprinciperna är enkla att komma ihåg:

  1. Kontrollera om personen reagerar och andas normalt.
  2. Ring 112 och be någon hämta hjärtstartare.
  3. Börja med bröstkompressioner mitt på bröstkorgen, ungefär 5 till 6 centimeter djupt, 100 till 120 tryck per minut.
  4. Ge två inblåsningar efter 30 kompressioner, eller fortsätt enbart med kompressioner om du känner dig osäker.
  5. Sätt på hjärtstartaren så snart den finns på plats och följ dess instruktioner.

Att läsa dessa steg är en sak. Att omsätta kunskapen i praktiken under en stressig situation är betydligt svårare. En praktisk HLR utbildning för företag ger deltagarna möjlighet att träna på övningsdockor, få feedback på djup och takt och bli tryggare i att använda en hjärtstartare. 

Syftet är inte att göra alla till sjukvårdare. Det handlar om att ge fler på arbetsplatsen kunskap och trygghet att agera under de första avgörande minuterna.

HLR utbildning för företag: vad bör ingå?

Om du söker en HLR utbildning i Stockholm eller på någon annan ort är det lätt att jämföra pris och längd och stanna där. Men innehållet och möjligheten till praktisk träning är minst lika viktigt. Ställ gärna följande frågor:

  • Hur stor del av tiden är praktisk träning?
  • Hur stora är grupperna? Små grupper ger mer övningstid per person.
  • Vilken bakgrund har instruktörerna? Erfarenhet från vården eller räddningstjänsten kan bidra med verklighetsnära exempel och erfarenheter.
  • Kan innehållet anpassas efter vår lokal, vår bransch och våra risker?
  • Följer utbildningen gällande riktlinjer, framför allt från Svenska Rådet för Hjärt-Lungräddning?

En bra utbildning går också igenom hela förloppet: vem larmar, vem hämtar hjärtstartaren, vem möter ambulansen och hur deltagarna hjälps åt med kompressionerna och inblåsningarna.

Första hjälpen handlar om mer än hjärtstopp

Hjärtstopp är en av de allvarligaste situationerna, men långt ifrån den enda. På en arbetsplats kan det handla om skärsår och kraftiga blödningar, fallolyckor, brännskador, allergiska reaktioner, kvävning eller medvetslöshet. I många sådana situationer kan de första åtgärderna på plats ha stor betydelse innan professionell hjälp anländer.

Därför kombinerar många företag HLR med en bredare första hjälpen kurs. Där lär sig deltagarna bland annat att:

  • bedöma en olycksplats och skydda både sig själva och den skadade
  • stoppa blödningar
  • hantera kvävning
  • känna igen tecken på stroke och hjärtinfarkt
  • ta hand om brännskador och frakturer
  • lägga en medvetslös person som andas i stabilt sidoläge
  • stötta en person i chock tills hjälpen kommer

Första hjälpen handlar i grunden om att göra rätt saker i rätt ordning innan sjukvården tar över. Praktisk träning blir särskilt värdefull eftersom verkliga olyckor sällan är lugna och välorganiserade. Någon är skadad, andra är stressade och informationen är ofullständig. Den som har tränat på liknande scenarier är därför ofta bättre förberedd på att agera.

För arbetsgivare finns dessutom en formell sida. Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter ställer krav på att det finns beredskap för olyckor och akuta situationer på arbetsplatsen, vilket inkluderar tillgång till personal med kunskap i första hjälpen. Utbildning är alltså inte bara klokt, den är en del av ansvaret som arbetsgivare.

När barn finns i verksamheten

Barn är inte små vuxna, och det gäller även vid livsfara. Hos barn börjar ett hjärtstopp oftare med ett andningsproblem, till exempel vid kvävning, drunkning eller en svår luftvägsinfektion. Därför får inblåsningarna större betydelse, och tekniken anpassas efter barnets ålder och storlek.

För förskolor, skolor och fritidsverksamheter är detta en särskild beredskapsfråga. En Barn HLR utbildning tar upp skillnaderna mellan spädbarn, mindre barn och äldre barn, och deltagarna får öva på dockor som är anpassade för olika åldrar. Utbildningen behandlar också hur man agerar vid luftvägsstopp och hur man kan arbeta förebyggande för att minska risken för olyckor.

För den som arbetar med barn handlar det inte bara om teknik. En stor del av värdet ligger i att redan ha tränat på olika situationer i förväg och därmed vara bättre förberedd om något allvarligt inträffar.

Brandskydd: mer än en släckare på väggen

De flesta arbetsplatser har någon form av brandskydd, som brandlarm, släckare, utrymningsvägar och skyltning. Men hur många av medarbetarna vet vilken släckare som ska användas till vad? Hur nära branden bör man stå? När är det rätt att försöka släcka, och när ska man i stället lämna lokalen?

Det är sådana frågor en praktisk utbildning i brandskydd kan ge svar på. Deltagarna lär sig hur bränder uppstår och sprids, hur olika typer av släckutrustning fungerar och hur man larmar och utrymmer på ett säkert sätt.

Praktiska släckövningar är särskilt värdefulla. Genom att prova utrustningen under kontrollerade former får deltagarna erfarenhet av hur en brandsläckare används och vilka möjligheter och begränsningar den har.

Lagen om skydd mot olyckor ställer krav på att den som driver en verksamhet arbetar förebyggande med brandskyddet. Personalens kunskap om hur man agerar vid brand är en viktig del av det arbetet. Ett systematiskt brandskyddsarbete blir också mer konkret när rutinerna kompletteras med praktisk kunskap och övning.

Förebygg först, släck sedan

Det bästa brandskyddet är att branden aldrig uppstår. En bra brandutbildning handlar därför också om att identifiera riskerna i den egna verksamheten. På kontoret kan det vara laddare, förlängningssladdar och köksutrustning. I verkstaden eller på lagret kan det vara maskiner, heta ytor och brännbart material. En medarbetare som lär sig upptäcka blockerade utrymningsvägar eller felaktigt placerat brännbart material bidrar till ett bättre förebyggande brandskydd i det dagliga arbetet.

Brandfarliga arbeten kräver särskild kunskap

Vissa arbetsmoment innebär en klart förhöjd brandrisk. Svetsning, skärning med vinkelslip och arbete med öppen låga skapar gnistor och värme som kan orsaka brand även efter att själva arbetsmomentet har avslutats.

Därför finns särskilda säkerhetsregler vid brandfarliga heta arbeten på tillfällig arbetsplats. För berörda roller kan det också finnas krav på rätt kunskap och giltigt personcertifikat.

En sådan utbildning fokuserar bland annat på riskbedömning: hur en brand kan uppstå, hur omgivningen påverkar risken och vilka säkerhetsrutiner som behöver följas under och efter arbetet. För företag inom bygg, installation, industri och underhåll kan den kunskapen vara en viktig del av det förebyggande brandskyddet.

Anpassa utbildningen efter era verkliga risker

Alla företag behöver inte samma utbildningar. Ett litet kontor har andra risker än en byggarbetsplats, en restaurang har andra förutsättningar än ett lager, och en förskola behöver fokusera på helt andra scenarier än ett tillverkande företag.

Utgå därför från den egna verksamheten och ställ några frågor:

  • Vilka olyckor skulle realistiskt kunna inträffa hos oss?
  • Vilka personer vistas i lokalerna, och finns det grupper som kräver särskild hänsyn, som barn eller äldre?
  • Vilken utrustning finns redan, och vet personalen hur den används?
  • Hur snabbt kan ambulans eller räddningstjänst vara på plats?
  • Finns det arbetsmoment med förhöjd risk?

Svaren ger en bra utgångspunkt för att bedöma vilka kunskaper personalen behöver. För många arbetsplatser är HLR, första hjälpen och grundläggande brandskydd en naturlig bas. För verksamheter med barn kan barn-HLR vara särskilt relevant, och för företag där brandfarliga arbeten förekommer behövs särskild kompetens för dessa arbetsmoment.

Träna tillsammans på den egna arbetsplatsen

Att genomföra utbildningen på plats, med den ordinarie arbetsgruppen, har en extra fördel: kursen kopplas direkt till verkligheten. Medarbetarna kan diskutera var hjärtstartaren sitter, vilken som är närmaste utrymningsväg och var personalen ska samlas efter en utrymning.

Utbildningen kan samtidigt synliggöra brister som annars lätt förbises. Ibland är det flera medarbetare som inte vet var hjärtstartaren finns. Kanske är första hjälpen-materialet svårt att hitta, eller så finns det en utrymningsrutin som få känner till. Det är värdefulla upptäckter, eftersom bristerna då kan åtgärdas innan en verklig händelse inträffar.

Utbildning är en färskvara

Ett vanligt misstag är att se säkerhetsutbildning som något man bockar av en gång. Kunskap glöms, och verksamheter förändras. Nya medarbetare börjar, andra slutar, lokaler byggs om och utrustning flyttas.

Därför behöver säkerhetsarbetet hållas levande. Det behöver inte betyda att man utbildar all personal varje år. Korta repetitionstillfällen, interna genomgångar, utrymningsövningar och regelbundna kontroller av utrustningen kan bidra till att kunskaper och rutiner hålls aktuella. Poängen är att säkerhet ska vara något som diskuteras och övas, inte något som enbart finns i en mapp.

Skapa tydliga rutiner innan något händer

Utbildning ger kunskap, men tydliga rutiner gör det enklare att omsätta kunskapen i praktiken. Fundera ut svaren på dessa frågor i förväg och se till att alla känner till dem:

  • Var finns hjärtstartaren och första hjälpen-materialet?
  • Vem ringer 112, och vilken adress anger ni till SOS Alarm?
  • Vem möter ambulansen eller räddningstjänsten utanför?
  • Vilka utrymningsvägar finns, och var är återsamlingsplatsen?
  • Hur kontrollerar ni att alla har lämnat byggnaden?

Håll rutinerna enkla. En avancerad handlingsplan som ingen kommer ihåg är av begränsat värde när stressen stiger.

Fem frågor varje företagare bör kunna svara på

Ett snabbt sätt att se över företagets beredskap är att ställa fem konkreta frågor:

  1. Vad händer om en medarbetare får hjärtstopp idag? Vet personalen hur man gör hjärt- och lungräddning och var hjärtstartaren finns?
  2. Vad händer om någon skadas allvarligt? Finns utrustning och personer som känner sig trygga med första hjälpen?
  3. Vad händer om det börjar brinna? Vet alla hur man larmar, agerar vid brand och utrymmer?
  4. Vet alla var de ska samlas efter en utrymning?
  5. När tränade personalen senast? Om ingen kommer ihåg svaret kan det vara dags att se över utbildningsplanen.

Frågorna är enkla, men svaren säger mycket om hur väl förberedd verksamheten faktiskt är.

Säkerhetskultur byggs innan olyckan inträffar

Den kanske viktigaste effekten av utbildning är inte ett enskilt handgrepp den säkerhetskultur som skapas på arbetsplatsen. På en arbetsplats där säkerhet diskuteras öppet blir det naturligt att uppmärksamma risker, kontrollera utrustning och fråga när man är osäker. Den som tidigare har fått öva under kontrollerade former har dessutom en erfarenhet att falla tillbaka på när något händer på riktigt.

Målet är inte att kunna hantera varje tänkbar olycka. Det är orealistiskt. Målet är att skapa tillräckligt med kunskap och trygghet för att människor ska kunna påbörja rätt åtgärder, larma professionell hjälp och agera så säkert och effektivt som situationen tillåter.

Sammanfattning: en tryggare arbetsplats börjar idag

Ingen företagare kan eliminera risken för olyckor, men du kan påverka hur väl förberedd organisationen är. Genom utbildning i hjärt- och lungräddning, första hjälpen och brandskydd får fler medarbetare kunskap och möjlighet att träna på hur de ska agera. Genom tydliga rutiner minskar osäkerheten, och genom regelbunden repetition hålls kunskaperna levande.

Börja med att kartlägga era största risker, kontrollera att utrustningen finns och fungerar och välj de utbildningar som passar verksamheten. Det kräver en insats, men kan få stor betydelse den dag då en verklig situation uppstår och någon behöver veta: Vad gör vi nu?

Tips! Här kan du boka en HLR-utbildning, Första hjälpen-kurs eller brandutbildning till ditt företag via HLR Experten. 

Om HLR Experten
Hos HLR-Experten hittar du praktiska HLR-kurser som gör dig trygg i akuta situationer, både på jobbet och hemma. Våra certifierade instruktörer använder moderna träningsdockor och fokuserar på verklighetsnära övningar så att du vet exakt hur du ska agera när varje sekund räknas.Vill du ha direktkontakt är du varmt välkommen att kontakta utbildningskoordinator Wasim Hentati på 08-420 023 34 eller info@hlr-experten.se.




Finansieringsskolan: Så hittar du pengar till ditt företag 2026

Dags att ta in kapital till ditt företag? Då har du hittat rätt. I Finansieringsskolans 13 delar går vi igenom allt från Almi-lån till riskkapital, från borgensåtaganden till Bootstrapping. 

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 25 mars, 2026 • Uppdaterades 4 november, 2026 • 2 minuters läsning
Finansieringsskolan
Montage/Canva

Varje år gör Driva Eget en stor Företagarundersökning, och en av de viktigast frågorna hos er företagare är: hur hittar jag rätt finansiering av mitt företag?

Därför har vi skapat Finansieringsskolan, som i 13 steg tar vi dig från diffusa behov till stenkoll på hur du kan hitta kapital. Lite längre ner kan du se alla delar i Finansieringsskolan.

Vi är stolta över att Almi är partner till skolan. Vi har jobbat med Almi i många år och vet hur duktiga de är på att hjälpa oss företagare – både med sin populära rådgivning och sina finansieringslösningar. Låt oss introducera Almi som partner och ta del av några vassa tips direkt.

Almi tipsar:

✔️ Här kan du ladda ned kostnadsfria mallar för Affärsplan, Budget, Lean Canvas och Sustainable Business Model Canvas
✔️ Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån
✔️ Det finns kapital! Här berättar vi var och hur.
✔️ Ladda ned finansieringsguiden som lär dig allt om finansiering – helt kostnadsfritt.
✔️ Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Genom hela Finansieringsskolan kommer vi att få smarta tips från Almi. Enjoy!

Här är stegen i Finansieringsskolan

Nu skam vi gå igenom alla delarna i Finansieringsskolan. Bäst resultat får du om du läser alla – men du kan också handplocka dina favoriter. Glöm inta att bokmärka den här sidan och komma tillbaka senare!

✔️ Är ditt företag verkligen redo för extern finansiering? Läs detta först...
✔️ 7 vanligaste sätten att finansiera ett mindre företag
✔️ Så får du extra pengar till ditt företag – här är bidrag att söka 2026!
✔️ Företagslån för små företag – hur fungerar det i praktiken?
✔️ Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?
✔️ Är riskkapital rätt för ditt företag? Med största sannolikhet inte...
✔️ Säkerheter, företagsinteckning och personlig borgen – hur fungerar det?
✔️ Därför vill ingen investera i (eller låna ut till) ditt företag – 10 vanliga orsaker
✔️ Bootstrapping – så bygger du företag utan extern finansiering
✔️ Då ska ditt företag absolut INTE ta in kapital
✔️ Därför bryr sig långivare mer om kassaflöde än om resultatet
✔️ Hur mycket kapital behövs? Så räknar du fram företagets finansieringsbehov
✔️ Vågar jag anställa? Vad kostar det och vilka är riskerna?



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.