För de som lever i utanförskap är eget företag kanske en sista utväg till försörjning. Affärsmentorerna Deqa och Amal ser det som ett sätt att skapa bryggor i samhället och en bättre framtid för sina barn.

Medan politiker diskuterar gängvåld finns det andra som söker helt andra lösningar på utanförskap i förorterna. Dit hör Bling, en ideell organisation som stöttar entreprenörer utanför majoritetssamhället, personer som kanske ser ett eget företag som sista utvägen till ett jobb.

LÄS OCKSÅ: 7 tips för att våga prova din affärsidé

– För oss är entreprenörskap individen, det är den som fyller företaget. Många glömmer att jobba med individen, men vi sätter individen först, vi skapar entreprenörer!, säger Deqa Abukar när vi ses i Blings egen poddstudio för att spela in ett nytt avsnitt av Starta Eget-podden.

Hon och Amal Said jobbar båda som mentorer på Bling och driver dessutom initiativet Womenisa, som fokuserar på kvinnliga entreprenörer.

Satsar på de unga

Blings kontor ligger mitt i företagscentret i Kista, som i sin tur är inklämt mellan rikskända förorter som Rinkeby, Husby och Tensta.

Men varken Deqa eller Amal är uppvuxna här. Deqa växte upp i Malmö, Amal i Varberg. Att växa upp där var en sak. Att komma hit, till Stockholms förorter, var att kliva in i utanförskapet på allvar.

– Ja, mycket värre! Med det kom stigmatiseringen, känslan av utanförskap, fattigdom – när du ser att folk inte har samma förutsättningar. Då kom jag på idén att skapa en ledarskapsutbildning, som i sin tur ska generera inkomst åt de här ungdomarna. De är både intresserade av underhållning och ekonomi, så om vi får in båda elementen i en utbildning kanske de blir intresserade, säger Amal.

Jag ska inte slösa bort den välsignelse som jag har fått till skillnad från min mamma som varken hade språket, kapital eller nätverk.

Hon kom till Bling med sin idé – och blev kvar som mentor åt andra, samtidigt som hon kunnat vidareutveckla sin egen idé.

Deqa kom till Stockholm för att plugga och träffade Adnan, en av initiativtagarna till Bling. De hade samma funderingar och Deqa började engagera sig.

Driv som går i arv

Deqa har vuxit upp med kvinnliga företagare runt omkring sig. När hon kom till Sverige som sjuåring med sin mamma dröjde det knappt ett år innan mamman startade företag, precis som sina systrar gjort.

– Så jag har sett det på nära håll. Men det jag inte fattade när jag var yngre var det entreprenöriella mindset som de har, det har jag insett först nu när jag är äldre. Jag uppskattar den egenskapen mer nu och jag förstår vad som krävts av dem och vilket driv de måste ha haft, säger Deqa.

Drivet har gått i arv.

– Jag har alltid haft drivkraften och har förstått att jag ska göra något av den. Jag ska inte slösa bort den välsignelse som jag har fått till skillnad från min mamma som varken hade språket, kapital eller nätverk. Men hon lyckades ändå!

LYSSNA PÅ HELA SAMTALET HÄR:

Amal hade inga företagarförebilder i sin familj. Pappan är ingenjör och mamman jobbar i vården. Men dottern föddes med en egen extra växel.

– Jag är mer såld på den entreprenöriella idén än på företagandet i sig. När jag tänkte på företag kändes det för långt bort. Det var inte för mig. Det kändes som så stora frågor med bokföring, företagsformer och allt det där. Jag tänkte aldrig då att du kan vara entreprenör och driva en förening. Så för mig var det det idéerna som lockade mest.

Sista utvägen

Hon beskriver sig själv som någon som alltid haft många projekt på gång. Som alltid skapat egna saker.

– Där såg jag att jag är ganska entreprenöriell av mig. Jag är lösningsorienterad och optimistisk. Jag kan ta tusen förluster och känna ”nä, nu kör vi igen!”.

Hon behövde bara hamna i sitt rätta sammanhang för att blomma ut. Fast hon tror att många i förorterna liksom hon ser företagandet som något stort som kräver kapital och ett stort nätverk.

Det som hon och Deqa däremot ofta stöter på är ett eget företag som sista utvägen till en försörjning.

– Det är sant – det är många som studerar och tar sin examen som sedan inte får inte jobb med det man studerat. Då blir man frustrerad och upptäcker ofta entreprenörskapet. Eller om man varit arbetssökande en längre tid, om man är nyanländ eller om man inte har de kvalifikationer som krävs för att få ett jobb. Men det vi försöker göra är att göra entreprenörskapet till en vanlig karriärmöjlighet innan man kommer dit att det blir en sista utväg, säger Deqa.

Tuffare för varje år

Hon understryker att klyftorna i samhället ökat de senaste tio åren. Det är ännu tuffare för någon med utomeuropeisk bakgrund att komma in på den vanliga arbetsmarknaden nu än tidigare.

Optimisten Amal pekar på igenkänningsfaktorn. Man söker sig till den som man ser ut som. Hon tror inte att det är avsiktligt att utlandsfödda ställs utanför. Deqa menar snarare att det handlar om ett strukturellt problem som är djupt inrotat och som kommer att ta tid att få bort.

– Men jag pratade med en intressant person om detta som sa att mångfald i ett företag inte handlar om att ha anställda med olika bakgrund, utan att ha många mångfalds- och målgruppsperspektiv i ledningen. Då är det mångfald för då får man med målgruppsperspektivet inifrån. Då blir det inte bara att det är anställda som är mångfalden. Ska man kräva att företag har mångfald, så ska man kräva det lite högre upp, säger Deqa.

Att bara att vara i en miljö där människor är driftiga, kreativa och målmedvetna skapar omedvetet eller medvetet förebilder.

Bling är ingen vanlig startup-hub. Deqa och Amal beskriver det mer som en mentorverksamhet. Men med den skillnaden att när man fått hjälp att komma igång och utveckla sin idé så är förhoppningen att man stannar kvar i nätverket. Det finns ett uttalat behov av positiva förebilder i förorten.

– Att bara att vara i en miljö där människor är driftiga, kreativa och målmedvetna skapar omedvetet eller medvetet förebilder. I utanförskapsområden är det ofta dåliga förebilder som tar plats och syns. De som gör något bra eller som försöker ändra sin vardag, syns inte, säger Deqa och fortsätter:

Samlar förebilder

– På startup-hubar får man hjälp och sedan släpps man ofta iväg. Det vi vill är att om du har fått hjälp så ska du kunna hjälpa nästa individ. Det finns någon som vill ta samma resa som du gjort, då kan du förkorta den resan åt den personen. Sedan tror jag att det är jätteviktigt att vi säger att man inte måste nå sina mål, bara det att man försöker ta den resan är stort.

Ingen klarar allt själv. Därför vill man skapa ett samverkansnätverk där entreprenörer, målgrupper, yrken – vad det nu än är – kan mötas.

Om nu förorten generellt beskrivs som kriminell och i stora delar dysfunktionell, så beskrivs kvinnorna som lever där ofta som några som inte kan svenska och som lever ett slutet liv i sina familjer. Men det är inte alls den bild som Amal och Deqa har.

– Dessa kvinnor är tvärtom väldigt starka, målmedvetna och lösningsorienterade. Många har egna företag och de har en väldigt samhällscentrerad bild egentligen. Men det är svårt att nå dem. Jag tror att det beror på att folk inte använder rätt resurser. Så vi tänkte hur kan vi få fler kvinnliga entreprenörer? Hur kan vi få fler kvinnor att se att det här är en möjlig utväg för dem?, säger Amal.

Skapar kedjeeffekt

Resultatet blev kvinnonätverket Womenisa, som syftar till att inspirera fler kvinnor till entreprenörskap. Men man gör det inte genom att säga "kom och starta företag".

– Vi säger i stället ”kom på våra träffar, kom och nätverka, kom och lyssna på den här personen”. Genom att inspirera har vi fått en kedjeeffekt. Kvinnor har sagt ”på grund att jag var på den här workshopen har jag förstått att entreprenörskap är något för mig också, kan jag få boka ett möte?”, säger Amal.

Målet med Womenisa är ändra synen på kvinnor i minoriteter.

Deqa fyller i:

– Målet med Womenisa är ändra synen på kvinnor i minoriteter, både inifrån så att vi själva kan inspirera varandra – men även utåt mot resten av samhället.

Man gör det genom att bygga på igenkänningsfaktorn med förebilder som ser ut som kvinnorna själva.

– Då känner de ”vänta, hon ser ut som jag, hon har samma utmaningar som jag – kan hon kan jag”. Det blir en automatisk effekt. Det har vi sett genom det vi kallar Månadens Womeneur och som nu blivit ett stipendium, där vi försöker lyfta fram kvinnor som har en positiv påverkan på samhället och sig själva. Det bara rasar in nomineringar! Det visar att kvinnorna finns, de bara syns inte.

Mammarollen stärker

Stipendiet inrättades i januari och när vi ses är det tredje gången det ska delas ut. Intresset växer för varje gång.

– Jag tror verkligen att om du ger kvinnor förutsättningar så har de verktygen för att kunna driva företag. De är entreprenörer – speciellt mammor! Det är kvinnor som redan har utmaningarna, som redan fokuserar på alla de saker som entreprenörer vanligtvis fokuserar på. Problemet som vi oftast stöter på är att kvinnor har inte samma möjligheter som andra har i just det här landet.

Dels är det strukturella hinder som alla kvinnor drabbas av – som sämre förutsättningar för finansiering på grund av felaktiga stereotypa bilder av kvinnliga företagare, men också ifrågasättande när det kommer till barn. "Kommer hon att vabba?"

– Men jag tror på en framtid där där man kommer att se dina meriter av att ha en mammaroll, oavsett om det gäller jobb eller entreprenörskap, säger Amal optimistiskt.

– Jag tror att vi som kvinnor har ansvar att framhäva den bilden också, då tror jag att vilken arbetsgivare som helst som vill växa eller som vill ha kompetent personal kommer se det som en fördel att du är mamma. Genom Womenisa vill vi visa att moderskapet gör dig till en entreprenör. Använd dig av det! Se det som en drivkraft. Mitt barn är min drivkraft, säger Deqa.

Ringar på vattnet

Men sedan har kvinnor med utländsk bakgrund sannolikt ännu tuffare att få finansiering och så vidare. Detta håller Bling just nu på att undersöka. Resultatet presenteras i december.

Arbetet med Bling och Womenisa börjar ge ringar på vattnet. Inbjudningar till möten med politiker har ökat. De har blivit ansiktet utåt för kvinnligt entreprenörskap i utanförskapsområden.

– Man tränger igenom vissa rum, men det är fortfarande lång väg att gå. Det vi kan uppskatta i den här situationen är att vi själva är målgruppen. Det är inget abstrakt. Vi försöker ibland tillfredsställa våra egna behov i nätverket. Som med barnpassning. Vi är båda ensamstående så barnpassning är en grundläggande förutsättning för att vi ska kunna vara med på våra egna event. Det gäller förstås andra kvinnor också – om vi har en nätverksträff de kunna ta med barnen och lämna dem på barnpassning och sedan gå vidare och lära sig det de vill. Man ska aldrig känna sig begränsad, säger Amal.

Så syftet är att hjälpa kvinnor att förenas och stärka dem genom att ge dem en plattform där de kan bolla idéer med andra kvinnor.

Man håller workshops och föreläsningar, men just nätverkandet är extra viktigt. De flesta jobben förmedlas genom kontakter. För entreprenörer är nätverket ovärderligt.

Nätverket ovärderligt

– Man brukar säga att "your network is your net worth", säger Amal. Inne i stan har man kvinnliga nätverksträffar, men här ute har vi inte haft det. Så syftet är att hjälpa kvinnor att förenas och stärka dem genom att ge dem en plattform där de kan bolla idéer med andra kvinnor. På senaste nätverksträffen frågade vi ”vad behöver du?”. En sa ”jag behöver en kompis”, andra sa ”jag behöver en företagspartner", "jag behöver en apputvecklare”. Då räckte någon annan upp handen och sa ”jag känner en apputvecklare”, "jag känner någon som passar barn". Jag tror på möten. Det är det viktigaste!

De informerar om entreprenörskap och ger verktyg, men de säger inte åt någon att starta eget. Det måste komma inifrån individen. Och det gör det! Nu hör kvinnor av sig från hela Sverige och undrar när de ska komma dit. Än så länge verkar Bling i Stockholmsområdet. Men tankar om att växa finns.

– Målet är självklart att ha ett nätverk som sprider sig till hela landet. I samband med vår tävling För-orten, nådde vi ut i hela landet ännu mer än tidigare. Så intresset och behovet finns. Vårt mål är att åtminstone kunna replikera vår modell Womenisa till storstäderna. Och förhoppningsvis även starta ett digitalt nätverk, säger Deqa.

Agerar brobyggare

Men man försöker också sprida sig inåt i staden, inte bara till andra förorter.

– Vi har aktiviteter tillsammans med ett vanligt "svenskt" kvinnligt nätverk också. Syftet är bara att träffas och göra roliga saker för att lära känna varandra och för att bygga broar. Många är intresserade men har inte vetat hur man ska gå tillväga tidigare, säger Amal.

Det här blir ett sätt att jobba med nätverkande, entreprenörskap och integration bara genom att låta kvinnor mötas. Men bara att åka till ett möte i stan kan vara tufft nog för många. Att ta sig från Tensta till innerstaden, knappt 20 minuter med tunnelbanan.

– Människor som varit i utanförskap eller arbetslöshet en längre period har så många hinder inombords. Då behöver man jobba bort rädslorna. Det är ibland på nivån att man inte ens åker från Tensta till Rinkeby – då snackar vi om en station! Kan du tänka dig resan in till stan då? Då är det svårt att säga vi ska ha nästa event på stan, säger Deqa.

Rädsla åt båda hållen

Fast det är samma sak åt andra hållet också, menar Amal. Människor som bor i stan eller andra inte lika stigmatiserade förorter vågar inte självklart ta tunnelbanan till Tensta heller.

– När jag jobbade på Lidingö fanns det de som sa ”jag skulle vilja åka till Tensta, jag gillar matmarknaden där, men jag vet inte om jag vågar”. Det är därför vi försöker bygga de här kontakterna utåt, där kvinnor kan mötas här i förorten, men också i stan. Så att de känner att båda platserna är för mig.

Integrationen sker i möten. Inte på platser.

Men hur orkar man vara optimist när det finns så många hinder i ens väg? För Amals del handlar det om en livsinställning.

– Jag tror på ”you are what you consume”, alltså att du är en reflektion av det du väljer att vara nära. Så jag tror att man så gott det går ska försöka vara i positiva sammanhang och med individer som pushar dig positivt. Mentorer tror jag är väldigt viktigt, som är där och pushar dig och dina styrkor och ser dig som du är.

Mentorer online

Själv hittade hon sina mentorer online i början. Hon lyssnade jättemycket på inspiratörer som Oprah och Gary Vaynerchuk.

– Jag lyssnade och lyssnade och jag tänkte att han känner inte mig, han ser inte mig, men han säger ”du kan, gå bara upp och gör det!”. Och det de säger är sant. Med hjälp av sociala medier har de levlat banan. Möjligheterna finns för alla nu. Så för mig är det positivitet i mina hörlurar. Jag stänger ute världen och bara lyssnar eller så omringar jag mig med folk.

Jag känner att jag springer lite mot tiden, hon växer ju så snabbt och det händer så lite! Jag känner press.

Deqa menar att hennes drivkraft är så stark att den hjälper henne att se förbi alla hinder. Och den kommer från dottern.

– Mitt mål är att skapa ett samhälle för henne som är lättare än det vi har just nu. Men jag känner att jag springer lite mot tiden, hon växer ju så snabbt och det händer så lite! Jag känner press. Och ibland när man stöter på ett problem eller får en kommentar på stan kan det bli en drivkraft som ger mig bränsle, säger Deqa och fortsätter:

– När folk frågar vad som motiverar mig brukar jag säga orättvisor, vilket låter jättepessimistiskt. Men samtidigt är det optimistiskt, för det finns så mycket som motiverar…

Ett starkt varför

Amal menar att det gäller att se att precis som det sker negativa saker så sker det också positiva.

– Du måste vara fokuserad och tänka att om du har ett mål eller en vision så ska du ta dig över alla hinder för att komma till ditt mål. Då måste man ha ett starkt varför. Varför gör jag det jag gör? Det kommer leda dig. Precis som för Deqa är mitt varför mina barn. Jag vill inte att de ska växa upp i en värld där de inte inkluderas. Det gäller i alla forum – på fotbollsträningen, arbetsmarknaden eller på lekplatsen. Så jag hoppas att fram tiden blir ljusare.

Ett sätt att orka se det positiva är att rensa bort energitjuvar. Deqa gör det på ett otroligt medvetet sätt.

– Jag omger mig med positiva människor. Sedan är sociala medier vanligtvis en energitjuv. Där vägrar jag följa kändisar; jag har valt att utesluta det som inte är för mig eller som inte ger mig någon nytta. Så jag kontrollerar innehållet som visas för mig på sociala medier. Det är något som många glömmer. Sociala medier är skapade så att du ska få saker i ditt flöde som inte är din vardag. För mig är det tvärtom – jag kontrollerar det som påverkar mig och det jag ser är bara positivt.

Motiveras av andra

Amals strategi är att se det ljusa i varje person. Att försöka tänka att den som skrivit något tvivelaktigt kanske bara har en dålig dag.

– Det krävs mycket för att jag ska ta åt mig, men man måste hitta sin egen väg. Jag följer inte kändisar, däremot förebilder. För jag ser ofta mig själv i dem. "Ok, så har hon gjort, så kan jag göra". Jag ser det som inspiration. Det motiverar mig när andra lyckas. Då kan jag också lyckas. Jag inspireras väldigt mycket av personer som inte har förutsättningarna, men som ändå lyckas hamna när de vill hamna.

Läs också:Så gjorde miljardmakarna