Inspiration
Så ska Trine utrota energifattigdomen
Yasemin Bayramoglu
26 september,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
1,2 miljarder människor saknar tillgång till el. Hur löser man det? Sam Manaberi på Trine tror sig veta. Om fem år ska de ha hjälpt 66 miljoner få el genom crowdsourcing. Och det är bara början!
Sam Manaberi tar emot på Stena Center i Göteborg, en utvecklingshub för startup-företag i tech-branschen, ett stenkast från Chalmers. Sam får ständigt jobbförfrågningar. Att göra något gott för världen – även om det är i ett litet okänt företag – lockar.
LÄS OCKSÅ: Rösta på årets David mot Goliat-pris härSjälv hade han jobbat med solenergi för Bosch i USA när han återvände hem och började söka vägar att göra skillnad.
[caption id="attachment_24418" align="alignright" width="470"]
Enkla installationer med solceller ger el i avlägsna byar.[/caption]
– Inget företag gjorde det jag letade efter, så jag fick starta det själv. Nu, tack vare digitaliseringen, finns möjligheter till finansiering som inte funnits tidigare, säger han.
De allra fattigaste är en riskfylld målgrupp. Traditionella investerare lyser med sin frånvaro.
Sam pratar fort och engagerat. Hela kroppen lever med och det är lätt att förstå att han lyckats få med sig några riktiga tungviktare på sin företagsresa. Hela han andas det som det så ofta snackas om att finansiärer letar efter – att entreprenören själv visar att hen verkligen tror på sin idé och har det engagemang som krävs för att driva företaget.
Utgångspunkten för affärsidén är alltså energifattigdom. Hisnande 1,2 miljarder människor lever utan tillgång till el.
– Det här handlar om små byar på landsbygden, så där kommer man inte att börja dra koppartråd, säger Sam.
I stället handlar det om att skapa elnät i mikroformat för att kunna manövrera ut dagens såväl dyra som hälso- och klimatfarliga energikällor som fotogen och diesel.
LÄS OCKSÅ: Så funkar crowdfundingSam har ett beskrivande exempel: Ett barn som läser sina läxor till ljuset av en dieseldriven lampa kan andas in så mycket avgaser att det motsvarar två paket cigaretter – om dagen!
Förutom hälsofaran är det dyrt.
– I Nairobi är priset för att ladda sin mobiltelefon är 30–50 dollar per kilowattimme (cirka 265–435 kronor). Vad betalar vi i Sverige? En krona per kilowattimme, kanske. Går det upp till 1,20 blir vi upprörda. Men de som är allra fattigast lägger kanske 60 procent av sin disponibla inkomst på el.
Då handlar det dessutom om väldigt lite el för att kunna tända ett par lampor om kvällen och ladda sin telefon.
Men. De fattigaste områdena är i regel även de allra rikaste – på sol. Problemet är pengarna.
Här kommer Trine in i bilden. Genom crowdsourcing samlar man in kapital som man sedan lånar ut till solpanelsinstallatörer på plats. Installatören monterar en solpanel i storlek av en läsplatta på utsidan av kundens hus, drar in en sladd, monterar en liten box på insidan där det sitter ett batteri och ett sim-kort. Elkunden betalar sedan i förväg för en viss mängd el via motsvarande Swish från sin mobiltelefon.
[caption id="attachment_24419" align="alignright" width="470"]
Investeringarna finansieras med Crowdfunding.[/caption]
Investerarna får själva välja vilka projekt de vill gå in i. Än så länge har Trine engagerat sig i Kenya, Zambia, Tanzania, Senegal och Uganda. Minsta investering är 25 euro (cirka 250 kronor). Efter ett par år är tanken att man ska börja få avkastning på sin investering, som man kan välja att återinvestera i ett nytt projekt eller få ut i kontanter. För att kunna driva verksamheten lyder Trine under Finansinspektionens (UK) insyn.
LÄS OCKSÅ: Så får du mest nytta av din finansiering
– Det är klart att det finns en risk. Det finns ingen som gjort det här tidigare. Men det kommer att funka. Jag vet det, säger Sam med den där övertygelsen igen.
– Kunderna kommer inte sluta vilja ha el, installatören måste se till att hålla ordning på sina paneler för att kunna betala tillbaka lånet till oss och investerarna kommer vilja ha sin avkastning. Affärsmässighet funkar i stället för att stjälpa. I non profit-projekt finns alltid en risk att girighet tar över, säger han.
Sam och kollegorna har precis kommit tillbaka till stan efter att ha stängt in sig i en vecka i en stuga på landet för att hinna gå igenom hur man jobbar mot den uppställda planen.
– Vi ska öka exponentiellt och vi ligger precis där vi ska! Vi måste bara visa att det här funkar – då tror jag att de stora aktörerna kommer att gå in också. Längre fram kommer vi att bli en mainstream-produkt, men just nu är vi väldigt tidiga.
I början av året hade Trines investerare försett 48 000 människor med ren el. När vi ses en av de första dagarna i maj är man uppe i drygt det dubbla, 106 000.
När du läser det här? Ja, gå in på jointrine.com så får du se för dig själv.
LÄS OCKSÅ: Missa inte att söka stöd hos AlmiTrine är nominerade till Driva Egets pris David mot Goliat men vem är egentligen Goliat, kan man undra.
– Alla! Faktiskt! Visst, det är klart att man kan se de stora finansinstituten som Goliat – de som inte gått in för att hjälpa de allra fattigaste tidigare. Men alla andra länder och aktörer borde varit med också. Det här borde vara gjort för länge sedan.
Även om Trines mål är att 66 miljoner människor ska ha fått tillgång till el om fem år, är det inget slutmål.
– Vi vill ju att alla ska ha el! Men sedan kommer även energibehovet öka per familj. Nu får man så att man kan ladda sin telefon och få ljus. Nästa mål är kanske att kunna skaffa en tv, ett kylskåp …
Men Sam ser ytterligare en Goliat, investeringsmarknaden i stort.
LÄS OCKSÅ: 10 stöd för ditt företag
– Det finns en massa namn för ”goda” investeringar som impact investing och inclusive business. Som investerare får man leta med ljus och lykta för att hitta de verksamheter som gör gott. Det betyder att normalläget det rakt motsatta. Men ska vi verkligen ha den här diskussionen 2017?! Vårt mål är att det goda och det inkluderande ska bli defaultläget. Vi vill ha bra business för att på riktigt rädda världen.
Nominering:
Trines sätt att motverka energifattigdom öppnar upp för ett nytt sätt att se på utvecklingsarbete – från ensidigt bistånd till en ekonomiskt hållbar affärsidé där alla kan vara med och bidra.
Sam Manaberi tar emot på Stena Center i Göteborg, en utvecklingshub för startup-företag i tech-branschen, ett stenkast från Chalmers. Sam får ständigt jobbförfrågningar. Att göra något gott för världen – även om det är i ett litet okänt företag – lockar.
LÄS OCKSÅ: Rösta på årets David mot Goliat-pris härSjälv hade han jobbat med solenergi för Bosch i USA när han återvände hem och började söka vägar att göra skillnad.
[caption id="attachment_24418" align="alignright" width="470"]
Enkla installationer med solceller ger el i avlägsna byar.[/caption]– Inget företag gjorde det jag letade efter, så jag fick starta det själv. Nu, tack vare digitaliseringen, finns möjligheter till finansiering som inte funnits tidigare, säger han.
De allra fattigaste är en riskfylld målgrupp. Traditionella investerare lyser med sin frånvaro.
Sam pratar fort och engagerat. Hela kroppen lever med och det är lätt att förstå att han lyckats få med sig några riktiga tungviktare på sin företagsresa. Hela han andas det som det så ofta snackas om att finansiärer letar efter – att entreprenören själv visar att hen verkligen tror på sin idé och har det engagemang som krävs för att driva företaget.
Utgångspunkten för affärsidén är alltså energifattigdom. Hisnande 1,2 miljarder människor lever utan tillgång till el.
– Det här handlar om små byar på landsbygden, så där kommer man inte att börja dra koppartråd, säger Sam.
I stället handlar det om att skapa elnät i mikroformat för att kunna manövrera ut dagens såväl dyra som hälso- och klimatfarliga energikällor som fotogen och diesel.
LÄS OCKSÅ: Så funkar crowdfundingSam har ett beskrivande exempel: Ett barn som läser sina läxor till ljuset av en dieseldriven lampa kan andas in så mycket avgaser att det motsvarar två paket cigaretter – om dagen!
Förutom hälsofaran är det dyrt.
– I Nairobi är priset för att ladda sin mobiltelefon är 30–50 dollar per kilowattimme (cirka 265–435 kronor). Vad betalar vi i Sverige? En krona per kilowattimme, kanske. Går det upp till 1,20 blir vi upprörda. Men de som är allra fattigast lägger kanske 60 procent av sin disponibla inkomst på el.
Då handlar det dessutom om väldigt lite el för att kunna tända ett par lampor om kvällen och ladda sin telefon.
Men. De fattigaste områdena är i regel även de allra rikaste – på sol. Problemet är pengarna.
Här kommer Trine in i bilden. Genom crowdsourcing samlar man in kapital som man sedan lånar ut till solpanelsinstallatörer på plats. Installatören monterar en solpanel i storlek av en läsplatta på utsidan av kundens hus, drar in en sladd, monterar en liten box på insidan där det sitter ett batteri och ett sim-kort. Elkunden betalar sedan i förväg för en viss mängd el via motsvarande Swish från sin mobiltelefon.
[caption id="attachment_24419" align="alignright" width="470"]
Investeringarna finansieras med Crowdfunding.[/caption]Investerarna får själva välja vilka projekt de vill gå in i. Än så länge har Trine engagerat sig i Kenya, Zambia, Tanzania, Senegal och Uganda. Minsta investering är 25 euro (cirka 250 kronor). Efter ett par år är tanken att man ska börja få avkastning på sin investering, som man kan välja att återinvestera i ett nytt projekt eller få ut i kontanter. För att kunna driva verksamheten lyder Trine under Finansinspektionens (UK) insyn.
LÄS OCKSÅ: Så får du mest nytta av din finansiering
– Det är klart att det finns en risk. Det finns ingen som gjort det här tidigare. Men det kommer att funka. Jag vet det, säger Sam med den där övertygelsen igen.
– Kunderna kommer inte sluta vilja ha el, installatören måste se till att hålla ordning på sina paneler för att kunna betala tillbaka lånet till oss och investerarna kommer vilja ha sin avkastning. Affärsmässighet funkar i stället för att stjälpa. I non profit-projekt finns alltid en risk att girighet tar över, säger han.
Sam och kollegorna har precis kommit tillbaka till stan efter att ha stängt in sig i en vecka i en stuga på landet för att hinna gå igenom hur man jobbar mot den uppställda planen.
– Vi ska öka exponentiellt och vi ligger precis där vi ska! Vi måste bara visa att det här funkar – då tror jag att de stora aktörerna kommer att gå in också. Längre fram kommer vi att bli en mainstream-produkt, men just nu är vi väldigt tidiga.
I början av året hade Trines investerare försett 48 000 människor med ren el. När vi ses en av de första dagarna i maj är man uppe i drygt det dubbla, 106 000.
När du läser det här? Ja, gå in på jointrine.com så får du se för dig själv.
LÄS OCKSÅ: Missa inte att söka stöd hos AlmiTrine är nominerade till Driva Egets pris David mot Goliat men vem är egentligen Goliat, kan man undra.
– Alla! Faktiskt! Visst, det är klart att man kan se de stora finansinstituten som Goliat – de som inte gått in för att hjälpa de allra fattigaste tidigare. Men alla andra länder och aktörer borde varit med också. Det här borde vara gjort för länge sedan.
Även om Trines mål är att 66 miljoner människor ska ha fått tillgång till el om fem år, är det inget slutmål.
– Vi vill ju att alla ska ha el! Men sedan kommer även energibehovet öka per familj. Nu får man så att man kan ladda sin telefon och få ljus. Nästa mål är kanske att kunna skaffa en tv, ett kylskåp …
Men Sam ser ytterligare en Goliat, investeringsmarknaden i stort.
LÄS OCKSÅ: 10 stöd för ditt företag
– Det finns en massa namn för ”goda” investeringar som impact investing och inclusive business. Som investerare får man leta med ljus och lykta för att hitta de verksamheter som gör gott. Det betyder att normalläget det rakt motsatta. Men ska vi verkligen ha den här diskussionen 2017?! Vårt mål är att det goda och det inkluderande ska bli defaultläget. Vi vill ha bra business för att på riktigt rädda världen.
Nominering:
Trines sätt att motverka energifattigdom öppnar upp för ett nytt sätt att se på utvecklingsarbete – från ensidigt bistånd till en ekonomiskt hållbar affärsidé där alla kan vara med och bidra.
