Har du skyddat din affär? Är du ens säker på vad du tjänar pengar på?
PRV:s expert Anna Lundqvist menar att många företagare faktiskt har dålig koll – och kan riskera sin affär i onödan.

Det är fullt upp på Patent- och registreringsverket, PRV, där man hjälper företagare att öka värdet i sina företag, genom att skydda själva affären.

– Många företag blir globala tidigare än förut tack vare den digitala revolution som vi är inne i, så det finns ett ökat tryck på att också finnas internationellt och att se om sitt varumärke redan från början, säger Anna.

LÄS OCKSÅ: Så skyddar du företagets varumärke i fem enkla steg

På PRV sysslar ni med immateriella tillgångar och rättigheter – vad är det?

– Materiellt är allt man kan ta på. Immateriellt är sådant man inte kan ta på. En immateriell tillgång kan till exempel vara ett kundregister, en databas, know-how i ett företag, spetskompetens eller företagshemligheter. Men avtal är kanske den absolut vanligaste och viktigaste immateriella tillgången. Och inom uttrycket immateriella tillgångar finns då de immateriella rättigheterna, som är det som vi sysslar med på PRV.

Man kan se det här som ett sätt att försäkra verksamheten. Medan man vänder sig till försäkringsbolaget för att få skydd vid till exempel stöld eller brand, så utfärdar PRV ensamrätter som kan skydda själva affären.

Det finns fyra typer av rätter att skydda sig med:

1. Varumärkesrätt
2. Designskydd
3. Patent
4. Upphovsrätt

– Många väljer att se det som skydd, vi själva pratar mer om att det faktiskt ger värden i bolag. Det finns flera ensamrätter, varav varumärke är den ena, som ger ett spelutrymme på marknaden där man har en ensamrätt och där man faktiskt ska få finnas själv. Det är ett slags försäkran om att ingen annan kan åka snålskjuts på ens goda idé.

Anna tar en kulspetspenna som exempel för att förtydliga de olika rätterna.

– Först har vi pennans utseende; den kanske har en extra snygg fastsättningsklämma. Utseendet på pennan kan man skydda med designskydd. Det räcker i 25 år. Sedan heter den någonting, som Bic eller Ballograf. Det är kännetecknet på pennan. Det som tillverkaren vill förknippas med när du sitter och håller i pennan är varumärket. Om vi sedan låtsas att det inte tidigare varit känt hur man kan knuffa ut bläcket i pennan med en liten kula längst fram, så är det en teknisk lösning som man kan man få patent på, säger Anna och fortsätter:

– Skulle du sedan skriva en vacker dikt med pennan så är den upphovsrättsskyddad. Men skillnaden med upphovsrätt är att den trillar ner direkt, det är ingenting man ansöker om, den får man automatiskt. Så på en produkt kan du ha fyra rättigheter, varav du ansöker om tre.

Skydda varumärket direkt

Alla företag behöver inte fundera på att skydda allt. Men själva varumärket bör man fundera på tidigt, menar Anna.

– Ja, så man inte tar ett varumärke som redan finns och börjar arbeta in det och värdet i bolaget för att det sedan ska visa sig att man inte kan använda namnet till exempel. Då har man mycket större uppförsbacke från start.

Men säg att jag registrerar mitt företagsnamn på Bolagsverket idag. Räcker inte det?

– Då har du inte skyddat ensamrätten till ett kännetecken som du sätter på en vara eller en tjänst. Du har ett bolagsnamn, men det är inte säkert att man registrerar sitt varumärke som samma sak som bolaget heter. Coca-Cola är ju ett jättestort bolag och det heter Coca-Cola Company. Men de har ju också Fanta och en massa andra varumärken inom sin koncern. Så ett varumärkesskydd ger en annan typ av rättighet – att man kan sätta ett kännetecken som kunden kan känna igen att den här produkten eller tjänsten, som i och för sig är kopplad till ett företag, men det är lite mindre intressant att prata om.

Flera typer av varumärken

Kännetecken, är det själva loggan?

– Det finns många olika slags varumärken. Det kan vara en logga, det kan vara ett ord – eller en tredimensionell ask. Toblerone är ett typexempel där man varumärkesskyddat hela kartongen, ett kännetecken för hur man känner igen sin choklad. Nyligen fick vi några nya varumärkestyper. Nu kan man även registrera hologram och ljudsnuttar. Hemglassmusiken är varumärkesskyddad sedan tidigare, men då var själva kännetecknet notbilden. Då skulle den kunna återges grafiskt, som det heter på vårt språk. Nu behövs inte det längre, utan man kan skicka in en filmsnutt eller en ljudsnutt som ljudvarumärke.

Om man tar Coca-Cola-flaskan som exempel – vilka skydd behöver jag?

– Varumärket är deras starkaste immateriella tillgång. Då är det namnet – bokstavskombinationen – men säkert också en logga. Slogans kan man också skydda som varumärken. Sedan har vi själva flaskan, som har designskyddet som skyddar utseendet för en produkt, det kan ibland sammanfalla med varumärket.

Patent bara för teknik

Designskyddet gäller i 25 år. Varumärket däremot gäller för evigt och gör att det kan följa med om man säljer bolaget till någon annan.

Många ropar efter patent i tid och otid. Kanske oftast för att man inte riktigt vet vad som kan skyddas med hjälp av patent. Coca-Colas recept har det till exempel pratats om mycket. Men det kan ingen få patent på.

– Patent får man på en teknisk lösning på ett problem. Det finns visserligen patent på recept, men då gäller det läkemedel. Jag har sett på bild att Coca-Cola har valt att förvara sitt recept som en företagshemlighet inom stora metallvalv. Det är inte skyddat på annat sätt än att det finns där – om det nu finns där. Det kanske har en varumärkeshöjande effekt att man har ett stort bankvalv. Men företagshemligheter har en egen del av lagen med hur man ska handskas med dem. Hur många på ett bolag får till exempel känna till en hemlighet som man kan klassa som en företagshemlighet och så vidare.

Inte patent på recept

Någonstans pratar man om att en produkt ska vara tillräckligt unik för att kunna skyddas. Hade Coca-Cola kunna skyddas med tanke på att det finns flera coladrycker?

– Att det ska vara unikt kopplas oftast ihop med patent och då kallas det uppfinningshöjd på vårt språk. Då ska produkten skilja sig väsentligt från det som fanns dagen innan man lämnade in patentansökan. Sedan söker man inte patent på en dryck och vi bedömer inte smak, utan snarare den kemiska sammansättningen på läkemedel. Ska man skydda ett varumärke ska det vara särskiljande, men det hänger inte ihop med receptet alls, säger Anna.

Så då är det inte ett varumärkesintrång att göra något som är väldigt likt, som Cuba Cola?

– Nä, men man får inte kalla det för något som är likt Coca-Cola. Men Pepsi Cola, det varumärket skiljer sig tillräckligt från Coca-Cola för att det ska få finnas samtidigt. Sedan att drycken är hyggligt lik det kan jag tycka…

App svår att skydda

Ok, så patent gäller bara tekniska lösningar. En app skulle kunna bli patenterad då alltså. Eller? Nja, det är inte alls självklart visar det sig.

– En app kan du skydda med namnet på appen förstås, med sitt varumärke. Man har automatiskt en upphovsrätt, det är den fjärde av rättigheterna. Men själva konceptet kring en app är svårare att skydda. Då är det bättre att man skaffar ett varumärke kring det som man tänkt sig att appen ska heta. Sedan får man bygga ett värde kring det varumärket, kring appen. Man kan skydda ikonen.

Vad beror det på? Att det bara är ettor och nollor i programmeringen?

– Det kan man säga. Ett patent är ett skydd för en teknisk lösning. Man skulle kanske kunna få patent på en app beroende på hur de kommunicerar med olika databaser. Om den tekniska lösningen sker på något väldigt nytt och speciellt vis. Men det är kanske inte det vanligaste med appar.

Svår upphovsrätt

Upphovsrätten är lite kinkig. Där pratar man om verkshöjd för att upphovsrätten ska gälla. Så om inte din dikt är tillräckligt bra, så kan man säga att den inte har tillräcklig verkshöjd.

– Bra – eller att den ska skilja sig tillräckligt från det som finns. Men upphovsrätten är knölig och PRV har inte haft hand om den så länge. Jag kan tycka som lekman på upphovsrättsområdet att två bilder är väldigt lika men den ena har fått rätt att ha upphovsrätten mot den andra i en domstol.

Här pratar man om helhetsintrycket precis som inom designrätten.

– Helhetsintrycket ska skilja sig för ”den kunniga användaren” säger man i designrätten. Ska man avgöra om ett kedjeskydd skiljer sig åt, kan man till exempel fråga cykelreparatören som kan tänkas vara en kunnig användare. Tycker cykelreparatören att kedjeskydden ser helt olika ut så kanske båda har rätt till ett eget designskydd.

Tänk varumärkesskydd!

Olika rätter har olika lång livslängd. Ett designskydd gäller i 25 år, medan upphovsrätten gäller betydligt längre än så.

– Där är det 70 år efter upphovspersonens död. Sedan finns det något som heter närstående rättigheter. Det är till exempel när man gör en dramatisering av en bok. Då har man inte upphovsrätten till boken förstås, för det är det författaren som har, men man har upphovsrätten till det där andra i framförandet. Och det har man i 50 år efter det första framförandet.

I vilken mån man som företagare sätter sig in i de olika rättigheterna är förstås individuellt. Men som grupp tycker Anna att vi skulle kunna bli bättre. Alla företag borde tänka över sitt varumärkesskydd, menar hon.

– Alla företag som har tänkt att de ska tjäna pengar på någonting borde vara intresserade av att det är just de som kopplas till den här tjänsten eller produkten.

Välj klass

Anna nämner som exempel en musiker hon träffade på en mässa. Han spelade följt och hade väldigt många spelningar, men han hade inget varumärkesskydd för han tyckte att han hade knappt något företag.

– Då sa jag att det finns ju många som spelar flöjt. Om det kommer någon annan och spelar flöjt i samma område som du och kallar sig för samma sak, men spelar väldigt mycket sämre, då kommer hen att svärta ner ditt goda renommé och sänka värdet på ditt bolag. Och du kommer få färre spelningar. Men om du har ett varumärke på ditt bolag och säger du får inte kalla dig så här, du får inte komma till en potentiell köpare och säga att du är Pelle Pellesson och spelar flöjt.

Du menar att det händer?

– Absolut! Man får vara egen på marknaden och säga till andra att du får hitta på ett eget fiffigt namn och marknadsföra dig med.

När man registrerar ett varumärke så registrerar man det samtidigt i en produkt- eller tjänsteklass. En del företag gör automatiskt så att man anmäler en massa olika klasser för att vara på den säkra sidan.

Skydd utan skydd

Men för att få ensamrätt i alla klasserna krävs att man faktiskt är verksam inom varje klass också. Är man inte det inom en femårsperiod så kan man förlora ensamrätten.

– Sedan finns det varumärken som är så stora att man inte kan ansöka om dem även om det är i en klass där de inte finns. Dit hör bland annat Coca-Cola, säger Anna.

Om man går in på PRV:s hemsida så står det: Företag som vårdar sina varumärken kännetecknas av högre tillväxt, lönsamhet och bättre utveckling. Hur då?

– Det gäller alla immateriella rättigheter och tillgångar. Om man skaffar sig en strategi för hur man tänkt sig kring sitt företag och sina immateriella tillgångar brukar man få bra struktur på hela sitt företag. Är det bara i Sverige vi ska finnas eller är det i Europa – eller alla länder i hela världen? Det finns exempel på företagare som gjort en immaterialrättsstrategi och utifrån den verkligen förstått vad bolaget håller på med! De har kanske gått från att tro att man är ett produktbolag till att se att man är IP-bolag, den engelska förkortningen för immaterialrätt. Vi säljer immateriella tillgångar och rättigheter, vi säljer licenser för olika saker. Har man koll på de här sakerna är det mycket lättare att göra affärer. Man vet vad det är man äger och vad företaget gör och vad det är man kan handla med med andra parter.

Viktigt vid fusion

Här rekommenderar Anna att man tar hjälp av någon som verkligen är duktig på både företagande och immaterialrätt.

Säg att jag vill ha en deal med ett annat större företag eller jag vill få investeringar. Hur måna är de om att det ska vara skyddat, hur viktigt är det i de processerna?

– Jag hör lite av varje. En del investerare tittar bara på patent, vilket är väldigt konstigt, för det är inte alls alla företag som håller på med tekniska lösningar. Även andra typer av bolag bör ha koll på sina immateriella rättigheter och tillgångar för att jag som investerare skulle vara intresserad. Sedan finns andra som ser mer till helheten och vill veta att företaget har koll. Det är ungefär som man ska låna pengar – banken vill veta att man har koll på sina inkomster, utgifter, tidigare lån och allt vad det kan vara.

Om man ska gå ihop med andra bolag tycker en del att det är superviktigt, särskilt i läkemedelsbranschen. Medan andra kanske inte alls tycker att det är så viktigt och skriver avtal i alla fall.

– Men i ett samarbete är det alltid bra att veta vad man går in med. Vem som äger vad, hur samarbetet ska se ut, vem det är som äger det som kommer ut av samarbetet och vem som ska stå för kostnaderna om det blir intrång eller om det händer något annat, vilket av de här ingående företagen är det som ska ta hand om det, eller ska man bara släppa allt och lägga ner företaget? Så att man har planer för de här sakerna.

Lyssna på samtalet i Starta Eget-podden här

Regleras i avtal

Som tidigare nämndes så utgör avtal en stor och viktig del av de immateriella tillgångarna. PRV hanterar egentligen inte avtal alls, men många av deras frågor regleras i avtal.

– Det finns ju företag som har som sin enda färdighet att de licensierar ut sin teknik till exempel. De gör inte golvet, men de licensierar ut att någon annan får göra golvet. Så våra frågor hamnar ofta i avtal, därför har vi tagit fram lite information om avtal. Men vi är inte alls inblandade i dem.

Att ta fram patent är en dyr och tidsödande process. Det räcker dessutom inte med att söka ett patent utan man måste söka för olika delar av världen.

Jag har gjort allt jag ska göra, kan jag luta mig tillbaka då. Vem ringer i klockan om någon gör en överträdelse?

– Det får man göra själv. Man kan absolut köpa sådana tjänster så att någon håller koll på vilka andra bolagsnamn som registreras. Men annars gäller det att ha koll själv.

Intrång ditt ansvar

– Jag har en känsla av att man blir varse ganska snart, för snart ringer någon kund till dig och säger att den här badbaljan läcker ju. Då inser du att jag har ju inte sålt den här badbaljan till dig. Då förstår man att någon annan är ute och snyltar på ens varumärke. Då får man börja med att skriva ett brev och säga att det här varumärket har jag, du får kalla dig något annat. Räcker inte det får man ta till juridisk hjälp. Förhoppningsvis kommer man till förlikning innan det går till domstol.

Då är det varumärkesintrång?

– Det kan vara både varumärkesintrång och patentintrång. Sedan finns marknadsföringslagen som också kan spela in ibland.

Om man tänker på företagare i stort – är man duktiga på det här?

– Nej, man borde lära sig mer. Vi på PRV har i uppdrag att öka kunskapen, men det är inte meningen att vi ska övertala folk att skaffa de olika skydden. "Man ska ha de som man bör ha, inte de man kan ha", läste jag i en klok blogg idag.

Ifrågasätt behoven

Alltså ifrågasätt dina behov. Behöver jag ett varumärkesskydd? Behöver jag ett patent? Har jag ingen teknisk lösning, är det helt uteslutet. Om det är en teknisk lösning – hur länge kommer min produkt att finnas? Om den inte är tänkt att finnas i mer än två år, är det ingen mening med att harva igenom patentsystemet. Ansökan kan ta lång tid. Hur många varumärkesskydd behöver jag – och hur många typer?

– Vad är det jag ska göra pengar på? Det är väl den första frågan som jag önskar att företagare funderade på. Vad är det jag ska göra affärer på? Det är där man ska ha sin ensamrätt.

Steg två är att ta reda på mer information om vad den skyddsformen kan vara. På prv.se finns jättemycket information som man kan läsa, men här finns även filmer bland annat.

– Sedan kan man ringa till vår kundtjänst eller gå till någon av alla de företagsfrämjare som finns. Vill man så småningom skaffa något skydd och vill ha hjälp med det så finns immaterialrättsbyråer. Ofta kallas de slentrianmässigt patentbyråer eller patentombud. Men de kan minst lika gärna ha gott om varumärkeskunniga personer.

Vem äger loggan?

Man kan också ta hjälp av en pr-byrå för att ta fram sitt varumärke. Och då gäller det att vara på sin vakt!

– Om jag tar hjälp av någon annan för att ta fram mitt varumärke, min logga till exempel, vem äger rätten till den då? Den personen är ju upphovsperson och har då upphovsrätten till mitt varumärke, även om det är jag som skickar in varumärkesregistreringen. Det där måste man också avtala om för att det inte ska bli tokigt, säger Anna.