Intresserad av att ansöka om elstödet för företagare? Vet du inte hur du ska göra? Vi finns här för att ge dig stöd och information om hur du ansöker om elstödet – och hur du bokför det!
Vad är elstödet?
Från och med den 30 maj är det möjligt för företag att ansöka om elstöd, en förutsättning för att kunna få det utbetalt. Det sköts alltså inte per automatik. Ansökan görs hos Skatteverket och en direktlänk dit hittar du nedan.
Ansökan och utbetalning av elstöd för företagoch organisationer sköter Skatteverket. Du ansöker om elstödet genom Skatteverkets e-tjänster och sista dagen att ansöka är den 25 september. Innan du söker elstöd – se till att ditt företag har ett mottagarkonto registrerat. Det här registreras i e-tjänsten hos Skatteverket. Vill du inte att elstödet ska betalas ut? Då kan du begära en utbetalningsspärr. Det innebär att elstödet stannar på ditt skattekonto och du ansöker om denna spärr också via e-tjänsterna hos Skatteverket.
Tänk på att om ditt företag bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska du inte använda e-tjänsten.
För att ansöka och få elstödet så behöver ditt företag uppfylla olika krav:
Näringsidkare och juridiska personer i elområde 3 och 4 kan ansöka om elstödet.
Det måste finnas ett giltigt elnätsavtal i elområde 3 eller 4 den 17 november 2022. Den som har tecknat avtal efter den 17 november 2022 får inget bidrag.
För att ha rätt till elstöd måste företaget eller organisationen bland annat ha betalat alla skatter och lämnat in deklarationen i tid.
Företaget eller organisationen får inte ha vissa skulder hos Kronofogden.
Vad händer efter jag har ansökt om elstödet?
Om du uppfyller kraven ovan samt lämnar in din ansökan hos Skatteverket så tar det omkring sju dagar att få din utbetalning. Utbetalningen sker till ditt skattekonto. Värt att notera är också att om du skulle ha en skatteskuld eller liknande så kommer den att hanteras först.
Hur ska elstödet bokföras?
Sådär! När du har fått ditt elstöd så ska det också bokföras. I regel kan du utgå från att elstödet ska bokföras som näringsbidrag, men bokföringen kan skilja sig lite åt beroende på omständigheter. Bokföringsnämnden har sammanställt frågor och svar om elstöd och bokföring. Kika där – eller med din redovisningskonsult.
Hoppas du har fått med dig mycket nyttig "know how" när du vill ansöka om elstödet. Vi har fler artiklar om just elstödet på sajten. Vill du diskutera elstöd och andra företagarfrågor? Då är du varmt välkommen att hänga med i vår Facebookgrupp Driva Eget. Eller komma in i värmen bland våra företagarvänner på Founders & Friends.
Bedrägeriexperten: “Här är bästa sätten att skydda ditt företag 2025”
Bedrägerierna mot företag ökar – och blir alltmer sofistikerade. Amalia Krantz är bedrägeriexpert på Nordea och tidigare elitidrottare med en kompromisslös vinnarskalle, och hon vet hur du skyddar ditt företag. Här är hennes fyra bästa tips (bland annat hur du undviker smishing)!
Det började som en helt vanlig arbetsdag på ett företag. Ekonomichefen fick ett mejl från vd:n, och det var brådskande. En viktig affär med en utländsk leverantör behövde slutföras med omedelbar betalning. Mejlet var formellt, men tonen kändes igen, och vd:n hänvisade till en tidigare konversation de haft. Ekonomichefen följde därför instruktionerna och godkände transaktionen.
Men allt var en bluff. Företagets vd hade aldrig skickat mejlet.
I själva verket var det bedragare som hade hackat sig in i företagets mejlsystem och använt sig av vd:ns namn. När misstanken väl väcktes var det för sent – ett stort belopp hade redan försvunnit till ett okänt konto utomlands.
– Det här är ett vanligt exempel på hur ett bedrägeri kan se ut i dag. Metoderna har blivit mer sofistikerade och personliga , både mot företag, föreningar och privatpersoner, berättar Amalia Krantz, bedrägeriexpert på Nordea.
Det är en tidig måndagsförmiddag, och vi befinner oss på Amalias hemmaplan, Nordeas huvudkontor i Stockholm. Men hon är bara här för att mellanlanda. I morgon åker Amalia vidare för att fortsätta möta företag, privatpersoner samt kommuner och regioner inom offentlig sektor för att stärka medvetenheten kring bedrägerier och hur man kan skydda sig mot dem.
– Man kan säga att jag åker runt i Sverige och sprider dålig stämning, säger hon och ler. Men det är ett stort och växande samhällsproblem – att motverka det genom att öka medvetenheten är min absolut största drivkraft.
Tips! Här kan du gå ett kostnadsfritt webinarie där Amalia Krantz, Nordeas bedrägeriexpert, berättar hur du som företagare och privatperson kan tänka och göra för att överlista bedragarna.
Vi har nog alla sett de osannolika, ibland rent komiska mejlen om att man ärvt en förmögenhet från en okänd släkting på andra sidan jordklotet. Men att tro att alla bedrägerier ser ut så – det är att göra sig själv en otjänst, menar Amalia.
Genom AI och så kallade ”deepfakes” kan bedragarna numera använda röster, bilder eller utge sig för att vara såväl din kollega som välkända företag.
Karl Nordlund
– Vid vd-bedrägerier kan vi se hur man blir inkastad i en konversation, ser namn man känner igen och kan scrolla bakåt i konversationshistoriken. För ett tag sedan blev till och med en person på ekonomiavdelningen på ett multinationellt företag kallad till ett videomöte för att diskutera en stor transaktion. Han kände igen alla sina kolleger på skärmen, men det var bara han som var mänsklig – de andra hade fått sin röst och sitt ansikte kapade.
Men det sistnämnda hör ännu till ovanligheten. Vanligast bland privatpersoner och mindre företag är ”smishing”, då bedragarna skickar samma sms till en mängd människor, som ser ut att komma från ett företag, en bank eller polisen och påstå att någonting skett.
Det kan exempelvis se ut att komma från ett känt låneinstitut som påstår att ett lån har beviljats eller från ett telekombolag som meddelar ”Hej, vi bekräftar köp av ny telefon, finns redo att hämta i eftermiddag. Vid frågor, ring oss här!”
– Eftersom man inte beställt någon telefon ringer man numret till telekombolaget, tror man, men hamnar i själva verket hos bedragaren. När man säger att man inte beställt telefonen erbjuder sig bedragaren att makulera det, men eftersom ”beställningen” är gjord med BankID säger den att den kan koppla vidare till din banks säkerhetsavdelning. I själva verket är det då bedragarna som kopplar mellan sig. Nu säger ”säkerhetsavdelningen” att dina konton är utsatta och att du behöver föra över dina pengar till ett säkerhetskonto, du behöver bara logga in med BankID. Plötsligt har de dig och dina pengar på kroken.
Hur misstänksam ska man vara?
Amalia korsar armarna över sin laptop och berättar att de är runt 3 400 personer på Nordea arbetar för att stoppa ekobrott.
– Vi jobbar väldigt offensivt för att skydda våra kunder från detta. Vi har exempelvis infört att du som företagskund måste scanna in ditt pass eller nationella id om du behöver ett nytt BankID och vi har satt en lägre beloppsgräns för när våra kunder måste ringa banken för att få genomföra transaktionen. Bankerna förbättrar sina system, men du som privatperson eller företagare kan också ta hjälp av tekniken och se till att du inte har snabb åtkomst till mer än du behöver som en extra försäkring.
Detta är ett samhällsproblem vi endast kan möta om vi alla krokar arm.
Amalia Krantz
Vad kan man själv tänka på för att inte råka ut för ett bedrägeri?
- Ta hjälp av tekniken. Se till att du inte har snabb och direkt tillgång till mer pengar än du behöver. Om du inte gör återkommande utlandsbetalningar, stäng den möjligheten i nätbanken tills du åker utomlands.
- Använd tekniken säkert. Logga exempelvis inte in på BankID på uppmaning av någon annan och läs alltid igenom texten du får se innan du signerar och lägg den där extra sekunden på att faktiskt kontrollera vilket namn du swishar till.
- Som företagare, var alltid två vid signering. Det är i de små obevakade ögonblicken som många råkar illa ut.
Slutligen, understryker Amalia, är det viktigt att vara sunt misstänksam. Att ta det berömda andetaget och tänka: Är det verkligen rimligt? Ska det gå till så här?
– I den digitala världen har vi tappat en dimension: Vem har vi egentligen på andra sidan? Låt dig inte bara följa med, utan gå bakvägen – ta reda på numret till avsändaren som påstås stå bakom meddelandet, i stället för att direkt klicka på numret eller länken i sms:et.
Amalia talar lika vant som engagerat.
– Det känns fel att säga att det är ett spännande jobb, för att det är så mörkt och hemskt, men jag hittar inget bättre ord. Det är ett ämne som angår oss alla, mer än någonsin.
Den mänskliga faktorn ofta gund till bedrägerierna
En ny studie från Nordea visar att 4 av 10 småbolag (43%) säger sig ha blivit utsatta för bedrägerier. Tre fjärdedelar av företagarna säger sig dock inte vara speciellt oroliga och en stor andel (63 procent) anser sig ha hög kunskap om hur man skyddar sig mot bedrägerier.
- Men studien visar också att oron har ökat i de företag som utsatts för bedrägeri. Kanske för att de ser hur sofistikerat det kan vara, säger Amalia och poängterar:
– Man kan ha jättebra säkerhetssystem och investera otroligt mycket i detta som företag, men många bedrägerier sker genom auktoriserade betalningar där någon överför pengar till bedragarna. Det har alltså inte varit något fel i systemet, utan i stället är det den mänskliga faktorn som bedragarna använder sig av. Så lika mycket som vi investerar i tekniska försvar, måste vi investera i medarbetarna, för vi är alla människor i grunden.
Karl Nordlund
Företag behöver ha ämnet ”top of mind”, menar Amalia, och inte bara något som snabbt avhandlas på en konferens en gång om året.
– Man behöver återkommande göra tester, se över beredskapsplanen och uppdatera rutinerna.
På Nordeas hemsida finns det mycket information om hur du som företagskund ska tänka och vart du ska vända sig. Men framför allt handlar det om att inte missa varningslamporna.
– Människor kommer ofta och ber mig avgöra om ett sms de fått är en bluff eller inte, men det är jättesvårt för mig att veta. Man måste se till kontexten och framför allt reagera om något känns oväntat, lite ovanligt och brådskande. Om du exempelvis plötsligt får ett mejl som ser ut att vara från ett företag eller en kollega, men med meddelandet att du ska betala in till ett nytt kontonummer – kolla upp det först!
Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets säkerhet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.
När Amalia själv nyligen skulle resa ville resebolaget att hon skulle lägga upp sitt pass via en länk. Hon blev genast misstänksam.
– Då ringde jag företaget och rutinerna visade sig stämma. Men man tjänar alltid på att ta omvägen, vara lite krånglig och dubbelkolla, säger Amalia och plockar upp laptopen.
Det går mot lunch och Amalia ska vidare till nästa möte, men innan vi skiljs åt kastar hon en blick mot receptionen och säger:
– Det händer då och då att kunder ringer hit och berättar stolt hur de inte gick på ett bedrägeriförsök genom att dubbelkolla avsändaren. När jag får höra det blir jag så varm i hjärtat, för det är precis varför jag gör det här.
Om Amalia Krantz Ålder: 36 år. Yrke: Bedrägeriexpert på Nordea. Familj: Katt, föräldrar, bröder och brorsbarn. Bor: Västra Stockholm. Lektyr på nattduksbordet: Nexus: en kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI av Yuval Noah Harari. Guilty pleasure: Att plöja true crime-dokumentärer som jag har sett en miljon gånger samtidigt som jag spelar ett mobilspel. Dold talang: Stå på händer. Bakgrund: B la elitkarriär i basket
Om Nordea Nordea är den ledande banken i Norden. Med ett brett utbud av finansiella tjänster, expertis och nätverk stöttar vi företag till en sund och ansvarsfull tillväxt.
Hur kommer AI påverka våra tankar - och hur nyttjar vi det?
Sociala medier har ju redan fått rätt mycket kritik när det kommer till hur det påverkar människor. Men en av de mest underskattade nackdelarna jag ser är hur starkt det påverkar folks uppmärksamhetsspann.
Allt numer behöver en 'hook' både online och offline. Vilket väl kanske framförallt skapat en verklighet där allt behöver förenklas, snabbas på och polariseras för att det överhuvudtaget ska fånga vår uppmärksamhet.
Enter AI
Det finns såklart mängder med positiva och negativa effekter med AI, men en effekt som vi högst troligen kommer få uppleva är att folk helt enkelt blir sämre på att ta sig igenom mödosamma uppgifter.
Att söka, organisera, manuellt analysera, föra över från kolumn a till kolumn b. Allt sånt kan redan nu tas bort med lite teknisk fallenhet, och om 5-10 år. Var är vi då?
Och vad händer när vi som population dels har ett extremt kort uppmärksamhetsspann, och dels inte orkar tänka mödosamma tankar.
Ska vi göra någon sorts gissning på en värld där underhållning, dopaminkickar och 'good enough' blir de nya ledorden. Där fake news blir så lätt att producera och så svårt att granska att vi helt enkelt skiter i det och bara väljer att lita på de vi hoppas har rätt. Och en värld där allt framstår som möjligt men där verkligheten alltid är deprimerande jämfört med det påhittade.
Det är vad det är. Man kan skrika på folk att läsa mer böcker och lära sig meditera samtidigt som de bojkottar teknik, och man kan tvärtom hävda att AI kommer lösa allt.
Men, man kan också vara cynisk och nyttja det. Så låt oss snacka affärer.
Jag tror man kan nyttja det på två sätt. Ett 'lite godare' och ett lite ondare'.
Det "ondare" sättet att nyttja AI
Den person/varumärkes-kults-kultur som vi sett växa fram senaste decenniet tror jag inte är någonting jämfört med vad vi kommer se framöver. Människor kommer törsta efter de sanna svaren, någon som visar vad lycka är, och någon som visar vägen.
Och att positionera sitt varumärke rätt där kan nog göras rätt framgångsrikt av många i allt från Second Hand till Bitcoin-trading.
Det "godare" sättet att nyttja AI
Att faktiskt stå för någonting på riktigt och inte bara medialt kommer skapa en djupare koppling till dina kunder. Att faktiskt uppleva ett riktigt värde i det äkta sociala samspelet, och att bli värderad som människa och få verklig kontakt med någon som bryr sig kommer vara någonting ovanligt. Och något man kan erbjuda där folk faktiskt är okej med att betala mer.
Allt ovan är såklart rena spekulationer.
Men, jag tror det är nyttigt att inte bli för fast i tankarna kring vilken ny funktion som finns idag, utan snarare fundera på hur det påverkar oss om 10år.
Om Joel Löwenberg Joel Löwenberg är vd på Gymkompaniet, som säljer gymutrustning och omsätter cirka 100 miljoner kronor. Joel är en av LinkedIns mest populära skribenter om e-handel, företagande och digitalisering – och med jämna mellanrum publicerar vi på Driva Eget hans texter (eftersom vi tycker att de är magiskt bra och insiktsfulla, helt enkelt). Följ Joel på LinkedIn här.
Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.
Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.
