Ekonomi & Skatt

Bättre hög lön och slösande konsumtion, än sparsamt företagande

Gustaf Oscarson 10 mars, 2023 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 6 minuters läsning

Om du är en duktig företagare och investerar företagets vinster istället för att ta ut (onödigt) hög lön, straffas du av staten när du ska ta bolån – på grund att den “felkonstruerade” skuldkvots-regeln. Det är alltså väldigt osmart att vara smart!

Reglerna för bolån är förhållandevis enkla: När du ska ta ett lån för att finansiera en bostad ska banken ta hänsyn till om du lånar till mer än 50 procent av bostadens värde; då måste du amortera.

Har du ett lån med belåningsgrad på mellan 70–85 procent av bostadens värde ska du amortera 2 procent (per år) ned till 70 procent och därefter 1 procent (per år) ned till 50 procent av bostadens värde.
Bankerna måste dessutom ta hänsyn till hur mycket du lånar i förhållande till din inkomst. Lånar du mer än 4,5 gånger din årsinkomst innan skatt så måste du amortera ytterligare 1 procentenhet utöver de ordinarie kraven (skuldkvots-regeln).

Och det är nu duktiga (och smarta, trodde vi) företagare får en rejäl smocka! Många måste nämligen amortera en extra % av bolånet varje år, eftersom de tar ut för “låg” lön. Men som alla företagare vet – det är nästan alltid bättre att återinvestera pengarna i företaget, än att ta ut onödigt hög lön till hög skatt. Och den där extra amorterings-procenten skulle göra ofantligt mycket mer nytta i företaget!

Det är tydligen inte smart att spara och investera

Låt mig ta ett exempel: Företagarparet Linda och Henric har köpt en ny villa för 10 miljoner kronor.

De tar ut lön upp till brytgränsen för statlig skatt (613 900 kr p.p. och år, efter grundavdrag). Detta är smart och de slipper onödig skatt. Pengarna gör bättre nytta i bolaget och de är sparsamma privat. Tillsammans har de då en bruttolön om 1 227 800 kr/år.
De väljer att inte ta utdelning, då de klarar sig gott på lönen och vet att pengarna gör mer nytta i företaget.
Privat har paret en förmögenhet om 5 miljoner kronor, som de placerat i indexfonder via ISK på Avanza. Denna förmögenhet har de skapat genom att spara 10 % av lönen varje månad.
Deras företag omsätter 5 MSEK per år men gör än så länge ingen vinst på pappret, då man satsat allt överskott på att växa snabbare och våga anställa personal. Inklusive sig själva har de skapat 5 arbetstillfällen.

Linda och Henric har alltså vågat starta företag (det vill politikerna!), vågat anställda och skapat arbetstillfällen (det vill politikerna!) och varit duktiga på att spara på sitt ISK (det vill politikerna!).

Mitt andra exempel: Samtidigt har vi paret Camilla och Musse, som är anställda på en statlig myndighet (båda två faktiskt, de var så de träffades). De har köpt en exakt likadan villa för 10 miljoner kronor (konstigt, men sant), men lever ett liv med andra förutsättningar.

Båda har en lön som uppgår till 79 500 kronor p.p. och månad. Tillsammans har de då en bruttolön om 1 908 000 kr/år.
De har ingen privat förmögenhet (förutom till egna insatsen för bostaden) och inget månatligt sparande, och hela lönen går åt varje månad.

Staten och banken behandlar företagare annorlunda

Nu är det dags för båda paren att gå till banken för att söka bolån. De vill båda ha bolån om 85 % (dvs 8,5 MSEK) av bostadens värde. Så här går det till för respektive par:

För anställda paret Camilla och Musse

– Tack och bock, ni har stabila anställningar och en lön som täcker skuldkvoten (som faktiskt landar på exakt 4,5, vilken tur!). Ni beviljas lån på fina villkor (trots att ni slösar bort hela lönen varje månad, säger de förstås inte).

För företagar-paret Linda och Henric

– Hmm, ni är företagare säger ni och väljer att inte ta ut hög lön. Då måste vi göra en mer omfattande undersökning av er ekonomi. Anställda har ni också, det är ju alltid en risk. Och ni tar inte ut utdelning? Och det är ingen vinst i bolaget? Återinvesterat pengarna i bolaget säger ni?

– Ni tar ut för låg lön för att komma under skuldkvots-taket (er skuldkvot är 6,9, den måste vara under 4,5). Att ni har byggt värde i företaget? Det spelar ingen roll. Att ni har en privat förmögenhet? Det spelar ingen roll. Regler är regler.

Bättre hög lön och slösande konsumtion, än sparsamt företagande

Det finns förstås ett smart tänk bakom skuldkvots-regeln. Du ska kunna betala din ränta och amortera av dina lån. Så långt allt väl! Men när sparsamma företagare som bygger värde i bolaget, och/eller en privat förmögenhet, drabbas med extra krav är det inte lika festligt.

Linda och Henric gör allt rätt, precis som politikerna vill. De startar företag. De anställer. De återinvesterar pengarna i företagets tillväxt. De sparar privat. De bygger värde! Och ändå straffas de med högre amorteringskrav eftersom de väljer att inte ta ut en (onödigt) hög lön. Dessutom anses deras inkomst vara mer osäker, eftersom de driver eget företag.

På 5 års sikt behöver Linda och Henric amortera 425 000 kronor extra. Pengar som hade gjort betydligt större nytta i deras strävan att bygga ett framgångsrikt företag som skapar arbetstillfällen och skatteintäkter.

Camilla och Musse har visserligen en bra lön, men kan ingenting om privatekonomi och sparande. De använder varenda krona de tjänar och har inget sparande. Men staten (och i förlängningen bankerna) tycker att deras sätt är helt rätt och låter dem slippa det extra amorteringskravet. Så länge lönen är hög, är allt bra! Och som anställd är man ju “mer stabil” än om man är anställd i eget företag, eller hur?

Hur borde det vara istället?

Skuldkvotsregeln drabbar alltså skötsamma företagare som bygger Sverige och som sköter sin ekonomi smart. Därför borde politikerna skapa nya regler, som räknar fler aspekter än lön som avgörande för det extra amorteringskravet. Privat förmögenhet borde definitivt räknas in i skuldkvotstaket. Borde vara enkelt fixat! Att visa värdet i ett mindre företag är förstås svårare. Men omöjligt?

Dessutom måste vi släppa föreställningen att anställning i någon annans företag (eller hos en kommun eller myndighet) är mer säkert än att vara anställd i det egna företaget.

De företagare jag känner jobbar hårdare än andra, hittar alltid lösningar när det är tufft och har en förmåga att klara sig oavsett situation. 10 gånger av 10 lånar jag hellre ut pengar till en företagare, som jag vet kommer att lösa återbetalningen. Jag skulle vara mycket mer tveksam att låna ut till någon som är beroende av en anställning för att kunna betala tillbaka – han eller hon kan ju få sparken när som helst. Det kan inte en företagare.

Låt skuldkvoten vara kvar, men bygg den på ett sätt som inte drabbar dem som bygger Sverige; skötsamma företagare som skapar värden utan att ta ut onödigt hög lön för privat konsumtion!

Ps. Har jag själv drabbats av ovan? You bet! 3 times and counting…

/Gustaf Oscarson
vd, Driva Eget

Fotnot: Ovan exempel är förstås dragna till sin spets och det finns många situationer där skuldkvots-regeln faktiskt fungerar bra. Men – i många fall kommer sparsamma och ambitiösa företagare i kläm. Det borde vi kunna ändra på.

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

Inexchange 8 september, 2026 • Uppdaterades 6 oktober, 2026 • 3 minuters läsning

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion.

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Starta Eget-skolan

Hur väljer jag rätt bank när jag startar eget företag?

När du startar företag behöver du en bank. Det låter självklart. Men bankvalet påverkar mer än du tror: hur smidigt du kan ta betalt, hur lätt bokföringen blir, hur snabbt du får hjälp – och ibland hur snabbt du ens kommer igång.

Gustaf Oscarson 16 mars, 2026 • Uppdaterades 29 september, 2026 • 5 minuters läsning

Det handlar alltså inte bara om månadsavgiften. Alright, låt oss gå igenom hur du väljer rätt bank för ditt företag.

Tips från Nordea! Att vara företagare tar både tid och energi – därför är det viktigt att välja en bank som förstår dig och som företaget kan växa med. Här kan du läsa mer om Nordeas smarta banklösningar för dig som startar eget.

1. Första steget – ett företagskonto

Det första du behöver är ett företagskonto. I aktiebolag har du redan haft kontakt med banken för att sätta in aktiekapitalet (med bankintyg).
I en enskild firma är bankkontot ofta det första riktiga steget.

Det du vill veta är:

Hur lång handläggningstid har banken?
Kräver de fysiskt möte?
Hur ser deras rutiner för kundkännedom ut? (Alla banker måste göra en riskbedömning enligt penningtvättslagen. Det är därför de ställer många frågor i början.)
Vad behöver du ha förberett (affärsplan, budget, avtal)?

Varför är detta viktigt? Jo, hur smidigt det är att skaffa företagskonto, säger ganska mycket om hur smidig resten av resan med banken kommer att bli.

Vissa banker är snabba och digitala. Andra är mer traditionella. Välj inte automatiskt samma bank som du har privat, utan jämför ordentligt. Och framförallt, välj en bank där du känner förtroende.

2. Avgifter är viktiga – men helheten är viktigare

Många jämför bara månadsavgifter när de väljer bank. Det blir lätt för snävt. Skillnaden mellan de grundläggande tjänsterna hos banker är ofta några hundralappar i månaden.
Det är inte det som avgör om ditt företag lyckas. Det viktiga är hur tjänsterna fungerar i vardagen, och hur brett utbud banken har.

Om banken tar 1 200 kr extra per år men sparar dig 2 timmar i månaden, är det sannolikt en bättre affär ändå.

Säg till exempel att du valt en bank bara för att få låga avgifter. Vad händer då när du behöver lån eller checkkredit? Eller när du också behöver privat bolån via banken? Högst troligt kommer du att behöva byta bank.

Med andra ord – välj en bank som kan hjälpa dig med alla företagets (och dina privata) behov, och som lär känna hela din och företagets ekonomi.

Tips från Nordea

Kostnadsfri rådgivning:
Ska du starta företag och har frågor om hur det fungerar med banken? Våra rådgivare hjälper dig att hitta rätt lösningar för ditt företag, svarar på frågor om att starta företag och berättar mer om våra tjänster för nystartade företag. Boka din rådgivningstid här.

3. Vilka digitala tjänster och integrationer finns

Det här är underskattat.

Fråga dig:

Kan jag koppla banken direkt till mitt bokföringsprogram?
Har de en smidig app för företagare?
Är det enkelt att attestera betalningar (om du nu gör det via banken)?
Hur fungerar Swish, kort och e-handel? Vilka betallösningar är integrerade?

Om du sparar 2 timmar i månaden på smidigare administration är det ofta mer värt än en lägre avgift.

4. Finns stöd när företaget växer?

Idag kanske du bara behöver ett konto.
Om två år kanske du behöver:

Checkkredit
Företagslån
Leasing
Rådgivning kring investeringar

Alla banker är inte lika företagsinriktade.
En del är starka på bolån och privatkunder. Andra har tydligare fokus på småföretag.

Viktiga frågor att ställa:

Har banken en dedikerad företagsrådgivare?
Är småföretag en prioriterad kundgrupp?
Hur ser deras kreditpolicy ut för nystartade bolag?
Kan du få en personlig kontakt som lär känna just dig och ditt företag?

Tips från Nordea: 500 000 företagare har redan valt Nordea. Välj en bank som förstår företagande – allt detta ingår. (Ps. Ibland kan det vara skönt att ta ett möte med banken, hos Nordea kan alla företag oavsett storlek boka ett personligt möte.)

5. Skillnad mellan enskild firma och aktiebolag

Ditt val av företagsform påverkar hur banken bedömer dig.

Enskild firma

Banken tittar mycket på din privata ekonomi.
Du och företaget är samma juridiska person.

Aktiebolag

Banken tittar på bolagets ekonomi och prognoser, men ofta också på dig som ägare (för lån kan de kräva borgen och andra säkerheter).

I båda fallen gör banken en riskbedömning.
Det är normalt – och inget personligt. Därför kan det vara smart att jämföra fler banker, för att få fler alternativ.

6. Kan man byta bank senare?

Ja, det går.
Men det är administrativt jobbigt. Därför kan det vara värt att tänka ett steg längre redan från början.

Det betyder inte att du måste välja “den perfekta banken”.
Men välj en bank som:

Har fungerande digitala tjänster och ett stort utbud som matchar dina behov
Är van vid företag
Ger dig bra service och gärna personlig kontakt

7. En enkel checklista innan du bestämmer dig

Innan du öppnar konto – ställ dessa frågor:

Har banken smidiga digitala tjänster?
Vad kostar helheten per år?
Fungerar integrationen med mitt bokföringsprogram?
Hur fungerar Swish och andra betallösningar?
Får jag en personlig kontakt?
Vad händer om jag behöver kredit eller finansiering?

Om svaren känns bra och rimliga – då är det dags att välja.

Tips från Nordea: I början behöver företaget kanske bara ett konto, senare kanske ni behöver bra lösningar kring sparande och utlandshandel. Oavsett är det smart att välja en bank att växa med. Läs mer om allt som ingår i Nordeas företagspaket här.

Sammanfattning – så väljer du bank som företagare

Att välja bank handlar mindre om att hitta “den billigaste” och mer om att hitta en bank som fungerar i din vardag.

Det viktigaste:

Få igång ett företagskonto snabbt
Säkerställ att betalningar och bokföring fungerar smidigt
Tänk ett steg framåt kring finansiering
Jämför helheten – inte bara månadsavgiften

Resten går att justera längs vägen.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.