Psst, innan vi startar! Här kan du ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning.

Okej, till ämnet. Många företag tappar affärer som redan är på väg in – helt enkelt för att uppföljningen inte fungerar. 

Du får ett mejl från någon som är intresserad. Ni pratar och du lovar att återkomma med en offert. Sedan kommer ett kundmöte emellan. Telefonen ringer. Någon annan behöver något akut. Tre veckor senare hittar du mejlet igen.

Känner du igen dig?

När ditt företag är litet fungerar det ofta utmärkt att hålla kunder och affärer i huvudet, inkorgen, kalendern och kanske i ett Excelark. Men ju fler kunder och förfrågningar du får, desto större blir risken att något faller mellan stolarna.

Då är lösningen inte nödvändigtvis att lägga mer pengar på att hitta nya kunder. Börja med att bli bättre på att ta hand om dem som redan har hittat dig. Här är sex smarta sätt att täppa till hålen i din säljprocess. (Spoiler Alert! Allt blir mycket enklare med rätt system för tidrapportering och med ett riktigt bra CRM. 

Steg 1. Samla alla potentiella affärer på ett ställe

Första steget är nästan löjligt enkelt: sluta hantera potentiella affärer på olika ställen. Du kanske pratar med ett lead via mejlen. Ett annat via anteckningarna i mobilen. En tredje potentiell kund har du lovat att ringa ”någon gång nästa vecka”.

Lösning: Skapa ett gemensamt kundregister där du direkt kan se vem kunden är, vad ni har pratat om och var ni befinner er i säljprocessen.

Har du bara ett fåtal kunder kan ett enkelt kundregister i din ekonomiplattform räcka långt (det kan du testa gratis hos Spiris här).

Har du fler kunder och en längre säljprocess är det dags att titta på ett riktigt säljstöd eller CRM – här kan du testa ett gratis hos Spiris.

Steg 2. Bygg en enkel säljtavla

Nästa steg är att göra försäljningen synlig. Du ska helst kunna öppna en vy och på några sekunder förstå vilka affärer som är på gång. Det behöver inte vara komplicerat. Din säljtavla kan exempelvis bestå av:

• Ny kontakt – någon har visat intresse.
• Kontaktad – första dialogen är tagen.
• Offert skickad – nu väntar du på besked.
• Uppföljning – kunden behöver bearbetas vidare.
• Vunnen affär – dags att gå från försäljning till leverans.
• Förlorad affär – inte den här gången. Hur ska du följa upp inför framtiden?

Poängen är inte exakt vilka steg du använder. Det viktigaste är att varje potentiell affär alltid ska ha en tydlig plats och ett tydligt nästa steg.

Steg 3. Bestäm nästa aktivitet – direkt

Här gör många småföretagare fel. Du kanske har haft ett bra samtal med en potentiell kund. Kunden säger: ”Det här låter intressant, hör av dig efter sommaren.” Sedan går sommaren och till hösten har du tankarna på annat…

Gör det därför till en vana att aldrig lämna en potentiell affär utan nästa konkreta aktivitet. Ska du ringa på torsdag? Skicka offert på måndag? Följa upp om två veckor? Lägg in det direkt i ditt system.

Med ett digitalt säljstöd kan du samla aktiviteter, anteckningar och uppföljningar på kunden och få påminnelser när det är dags att agera. Då behöver ditt minne inte längre vara företagets CRM-system.

Steg 4. Ta reda på vad affärerna är värda

Alla potentiella kunder kommer förstås inte att bli betalande kunder. Men – om du har koll på värdet och sannolikheten för varje affär får du något som är minst lika viktigt som ordning: en bild av vad du faktiskt har på gång.

Säg att du har offerter och pågående dialoger värda 500 000 kronor. Några är nästan klara, medan andra fortfarande befinner sig i ett tidigt skede. Genom att uppskatta sannolikheten för respektive affär kan du börja se värdet på din verkliga säljpipe – och vilka affärer du framför allt bör lägga tid på.

Plötsligt blir försäljningen något du kan styra istället för något du hoppas ska hända. Dessutom blir det mycket enklare att lägga en vettig budget.

Tips! Så kan du använda Google för att få fler affärer – läs här!

Steg 5. Gör efterarbetet rätt – glöm inte fakturera!

Du har fått ett ja. Grattis! Men säljprocessen slutar inte där. Nu ska det du har sålt levereras, kanske tidrapporteras – och framför allt faktureras. Ju fler manuella överlämningar du har mellan olika system, desto större blir risken för både mer administration och missar.

Det smartaste är därför att tänka på hela kundresan som ett sammanhängande flöde. Tänk…

Kontakt → offert → affär → leverans → faktura → betalning.

Här är det en stor fördel om säljstödet hänger ihop med företagets ekonomisystem. När en vunnen affär kan följa med vidare genom systemet slipper du mata in samma kund och information flera gånger.

Steg 6. Bygg en lösning som fungerar även när ni blir fler

Det är inte så svårt att hålla koll på fem kunder. Men vad händer när det blir 20, 50 eller 100?

Vi lovar – det är nu problemen med ett hemmabyggt system börjar märkas. Olika personer har information om samma kund, någon glömmer att följa upp och ingen har riktigt hela bilden.

Ställ de här frågorna till dig själv:

• Vet jag exakt vilka potentiella affärer vi har just nu?
• Vet jag vem som ska följas upp – och när?
• Kan någon annan ta över en kund utan att fråga mig om allt?
• Kan jag se ungefär hur mycket vår säljpipe är värd?
• Hänger kund, försäljning och fakturering ihop?

Svarar du nej på flera av frågorna är det förmodligen dags att bygga ett bättre system – innan du lägger ännu mer kraft på att fylla på med nya leads.

Så kan du samla kundresan hos Spiris

Det finns förstås många sätt att bygga upp en fungerande säljprocess. Ett alternativ är Spiris ekonomiplattform (testa gratis här), där du kan börja med det du behöver idag och bygga på när företaget växer.

För det mindre företaget kan kundregistret i Bokföring & Fakturering vara tillräckligt för att samla kunduppgifter och få ordning på faktureringen.

Har du en större kundbas och behöver hålla koll på fler affärer kan du bygga vidare med Spiris Tid & Projektplanering med CRM (prova gratis här). Där kan du bland annat arbeta med en visuell säljtavla, samla aktiviteter och kundinformation och hålla koll på affärsmöjligheter genom olika delar av säljprocessen.

När affären sedan är vunnen finns dessutom ekonomin i samma ekonomiplattform. Nice! Idén är enkel: informationen ska följa kunden istället för att du ska flytta den mellan olika lappar, Excelark och system.

För målet är trots allt inte att administrera fler kunder. Det är att göra fler av dem till affärer.

Om Spiris
Att driva företag med Spiris är enkelt. Spiris är den flexibla ekonomiplattformen. Allt finns samlat och automatiserat med smarta funktioner – från bokföring till fakturering och lön. Det ger dig tid till att fokusera på rätt saker. Det vill säga att starta, driva och utveckla din företagsdröm utan krånglig administration. Läs mer på Spiris.se.

Tips innan vi startar: Här kan du läsa hur alla partierna vill hjälpa oss företagare efter valet 2026

På söndag den 13 september går Sverige till val. Och när valrörelsen går in på upploppet har tonläget skruvats upp även bland landets företagare, investerare och industriledare. Framför allt handlar konflikten om skatter på ägande och kapital, incitamenten att bygga företag i Sverige, arbetstid och vilken politik som egentligen skapar långsiktig tillväxt.

Flera av Sveriges mest kända näringslivsprofiler varnar nu för konsekvenserna av ett maktskifte. Men alla håller inte med.

Anders Borg varnar för ett ekonomiskt ”ödesval”

Den tidigare finansministern Anders Borg tillhör dem som varnat tydligast. I en egen debattartikel på DN Debatt den 10 augusti, med rubriken ”För en gångs skull kan man faktiskt tala om ett ödesval”, bryter Borg vad han själv beskriver som en lång period där han i huvudsak avstått från att kommentera svensk inrikespolitik.

Bakgrunden är framför allt Miljöpartiets och Vänsterpartiets ökade stöd och det inflytande Borg bedömer att partierna kan få över den ekonomiska politiken efter valet. Han varnar för att en starkare position för dessa partier kan flytta den ekonomiska politiken långt från vad han beskriver som den svenska mittfåran.

Enligt Borg skulle partiernas samlade förslag om bland annat högre skatter, bidrag och kortare arbetstid kunna minska både antalet arbetade timmar och sysselsättningen.

Borgs beräkning är att antalet arbetade timmar skulle kunna minska med omkring fem procent och sysselsättningen med cirka 130 000 personer om förslagen genomfördes. Det är Borgs egen bedömning.

För företagare handlar valet enligt Borg i grunden om vilken modell Sverige väljer: en där arbete, investeringar och produktivitet står i centrum – eller en där högre skatter, högre bidrag och kortare arbetstid får större utrymme.

Jacob Wallenberg: ”Jag är djupt oroad”

Ännu tyngre blev näringslivets inblandning när Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv, intervjuades av brittiska Financial Times den 6 september.

Intervjun handlade uttryckligen om det svenska valet och oppositionens ekonomiska politik. Financial Times frågade Wallenberg om bland annat diskussionerna om högre skatter på förmögenheter, arv, banker och sparande samt kortare arbetstid.

Wallenberg sade till tidningen att årtionden av företagsvänliga reformer, genomförda av både höger- och vänsterregeringar, riskerar att påverkas av förslagen. Om oppositionens förslag sa han:

”The opposition has pointed to more government engagement, higher taxes in a number of different areas ... also a discussion about working less hours. I'm deeply concerned about these things.”

Jacob Wallenberg

Wallenbergs oro handlar alltså framför allt om kombinationen av större statligt engagemang, högre skatter och kortare arbetstid. Han pekar samtidigt på Sveriges starka startupsektor och kapitalmarknad som resultat av ett företagsklimat som byggts upp under lång tid. Hans argument är att Sverige inte bör ta dessa framgångar för givna.

Redan i juni hade Wallenberg utvecklat resonemanget om arbetstiden. Då intervjuades han i Ekots lördagsintervju, mot bakgrund av den politiska debatten om bland annat arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

”Att arbeta mindre och att skapa förutsättningar för mindre arbete samtidigt som vi är utsatta för tuff konkurrens tror inte vi är rätt väg att gå.”

Jacob Wallenberg

Wallenbergs argument är att Sverige och Europa snarare behöver öka produktivitet och tillväxt för att klara konkurrensen från bland annat USA och Kina.

Spotify-Martin: Förmögenhetsskatt kan få kapitalet att lämna Sverige

En av valrörelsens hetaste frågor har blivit beskattningen av de allra rikaste. Martin Lorentzon, medgrundare av Spotify, har gått ut hårt mot tankarna på en ny förmögenhets- eller miljardärsskatt. Det gjorde han den 5 september i en egen debattartikel i Expressen, publicerad mitt under valspurten.

Lorentzon skriver där att han inte har något emot progressiva skatter och gärna betalar skatt – men drar en tydlig gräns vid just förmögenhetsskatt. Hans argument är bland annat att det är skillnad mellan förmögenheter som skapats genom monopol, korruption eller privilegier och förmögenheter som uppstått genom att entreprenörer byggt företag och produkter som skapat nya värden.

Så här sammanfattar han sin syn:

”Den ekonomiska politiken borde fokusera mindre på att sänka taket och mer på att höja golvet och bygga fler stegar för alla.”

Martin Lorentzon

Lorentzon skriver att han hellre ser ett Sverige där fler lyckas bygga mycket stora värden samtidigt som färre lever i fattigdom, än ett Sverige som får färre miljardärer genom att göra det mindre attraktivt att bygga och äga företag här. Och Lorentzon är långt ifrån ensam.

Den 31 augusti stod han tillsammans med Carl Bennet, Fredrik Lundberg, Volvos vd Martin Lundstedt, Investors vd Christian Cederholm, Latours Johan Hjertonsson, Nordstjernans Viveca Ax Johnson och Atlas Copco-ordföranden Hans Stråberg bakom ytterligare en debattartikel på DN Debatt.

Där varnar de åtta näringslivsprofilerna för en rad skatteförslag som diskuterats inför valet och för att osäkerhet kring Sveriges långsiktiga spelregler kan påverka investeringar och företagande. De avslutar:

”Sverige har byggt upp något som tjänat landet väl. Innan vi river upp det bör vi åtminstone fråga oss varför det byggdes från början.”

Sven Hagströmer: Sverige riskerar att driva bort kompetensen

Liknande argument kommer från Avanza- och Creadesgrundaren Sven Hagströmer. I en längre intervju med Lennart Ekdal i Ekdals Perspektiv, publicerad i april, handlar samtalet bland annat om miljardärer, växande ekonomiska klyftor, entreprenörskap och beskattning.

Hagströmer värjde sig där mot idén om miljardärer som en särskild grupp:

”Det är ingen egenskap att vara miljardär, utan det beror på att du har levererat någonting som kunderna gillar.”

Sven Hagströmer

I samma intervju avfärdade han högre beskattning av förmögenheter och varnade för att Sverige kan driva kapital och kompetens ur landet.

'Den enorma skattebelastningen är orimlig. Ska vi skicka ut våra smartaste människor så att de hjälper England istället för Sverige? Det finns en gräns.”

Hagströmers uttalanden gjordes alltså flera månader före valet, men berör direkt en av de frågor som därefter blivit en tydlig konfliktlinje i valrörelsen.

Alla företagsledare håller inte med – Robert Weil går till motattack

Det är lätt att få bilden att hela svenskt näringsliv står på samma sida. Så är det inte. En av de tydligaste motrösterna är Robert Weil, miljardär och grundare av investeringsbolaget Proventus.

Den 8 september, bara fem dagar före valet, publicerade Weil ett öppet brev på DN med rubriken ”Mina kollegors allians med högernationalismen är skamlig”. Texten var en direkt reaktion på de senaste veckornas utspel från andra ledande svenska företagsledare – däribland varningarna för skattehöjningar och kapitalflykt.

Weil skriver:

”Jag har chockats av de senaste veckornas indirekta men knappast dolda attacker mot Centerpartiet och Socialdemokraterna från tongivande svenska företagsledare.”

Weils argument är att näringslivets fokus på skatter och kapitalflykt missar en större fråga. Han menar att demokratiska institutioner och principer är avgörande också för företagande och långsiktig ekonomisk utveckling och riktar i stället udden mot näringslivets förhållande till högernationalismen.

Det gör hans position närmast till den omvända mot Wallenbergs: Weil ser inte oppositionens ekonomiska politik som det största hotet mot näringslivets långsiktiga förutsättningar. Det är också en position Weil drivit under lång tid: att näringslivet måste diskutera inte bara företagens skatter och villkor utan även fördelningen av välstånd och sammanhållningen i samhället.

Så vad står egentligen på spel för dig som företagare?

Bakom den stundtals ganska högljudda debatten finns några frågor som faktiskt kan få konkret betydelse för oss företagare efter valet.

Skatterna. Flera oppositionspartier har diskuterat eller föreslagit ökad beskattning av stora förmögenheter. Hur långt sådana förslag faktiskt kan gå beror däremot på vilka partier som bildar regering och vilken politik de lyckas komma överens om.

Kostnaden för att arbeta och anställa. Arbetsgivaravgifter, sjuklönekostnader och olika former av anställningsstöd är frågor där partierna har olika lösningar.

Arbetstiden. Förslag om kortare arbetstid har blivit en tydlig konfliktlinje, där delar av näringslivet varnar för lägre tillväxt medan förespråkarna argumenterar för andra effekter på arbetsliv och produktivitet.

Kapital och investeringar. Här handlar striden om något större än en enskild skatt: hur attraktivt Sverige ska vara för entreprenörer, investerare och internationellt kapital.

Tillväxten. Intressant nog verkar nästan alla vara överens om själva målet. Sverige behöver högre tillväxt, fler investeringar och fler växande företag. Konflikten handlar om vilken politik som faktiskt tar oss dit.

Företagarna kan själva avgöra valet

Samtidigt som näringslivets tungviktare ger sig in i debatten finns det en annan grupp som kan få minst lika stor betydelse: vi företagare. Och många har ännu inte bestämt sig. Enligt Företagarnas panelundersökning har 33 procent av företagarna ännu inte bestämt vilket parti de ska rösta på. Företagarna uppskattar att det motsvarar omkring 165 000 röster.

Det kan jämföras med att det förra valet skilde omkring 50 000 röster mellan Tidöpartierna och S, V, C och MP. Dessutom svarar 54 procent av företagarna att de kan tänka sig att rösta på ett annat parti än de brukar om det partiet har en bättre politik för företagande.

Och vad är då viktigast för oss företagare?

Enligt Företagarna toppar Sveriges ekonomi, följt av företagandets villkor samt lag och ordning. Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin sammanfattar organisationens budskap inför valet:

”Företagare behöver inte fler hyllningstal. De behöver politik som gör det enklare att starta, driva, anställa och växa.”

Med ett riksdagsval som ser ut att kunna bli mycket jämnt betyder det att Sveriges företagare inte bara påverkas av valet. Vi kan också vara med och avgöra det.