Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

• Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
• Kundens namn och adress
• Fakturanummer (i löpande serie)
• Fakturadatum
• Förfallet datum (betalningsvillkor)
• Beskrivning av varan/tjänsten
• Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Och är du nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Då kan du här läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

• Du behöver inget affärssystem.
• Du kommer i gång på ett par minuter.
• Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

• Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
• Du får inget kvitto på att fakturan levererats
• Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
• Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

• Spara papperskopior
• Sortera och arkivera i fysiska permar
• Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

• Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
• Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
• Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
• Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
• Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange. Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer).

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.

Tips innan vi startar: Här kan du läsa hur alla partierna vill hjälpa oss företagare efter valet 2026

På söndag den 13 september går Sverige till val. Och när valrörelsen går in på upploppet har tonläget skruvats upp även bland landets företagare, investerare och industriledare. Framför allt handlar konflikten om skatter på ägande och kapital, incitamenten att bygga företag i Sverige, arbetstid och vilken politik som egentligen skapar långsiktig tillväxt.

Flera av Sveriges mest kända näringslivsprofiler varnar nu för konsekvenserna av ett maktskifte. Men alla håller inte med.

Anders Borg varnar för ett ekonomiskt ”ödesval”

Den tidigare finansministern Anders Borg tillhör dem som varnat tydligast. I en egen debattartikel på DN Debatt den 10 augusti, med rubriken ”För en gångs skull kan man faktiskt tala om ett ödesval”, bryter Borg vad han själv beskriver som en lång period där han i huvudsak avstått från att kommentera svensk inrikespolitik.

Bakgrunden är framför allt Miljöpartiets och Vänsterpartiets ökade stöd och det inflytande Borg bedömer att partierna kan få över den ekonomiska politiken efter valet. Han varnar för att en starkare position för dessa partier kan flytta den ekonomiska politiken långt från vad han beskriver som den svenska mittfåran.

Enligt Borg skulle partiernas samlade förslag om bland annat högre skatter, bidrag och kortare arbetstid kunna minska både antalet arbetade timmar och sysselsättningen.

Borgs beräkning är att antalet arbetade timmar skulle kunna minska med omkring fem procent och sysselsättningen med cirka 130 000 personer om förslagen genomfördes. Det är Borgs egen bedömning.

För företagare handlar valet enligt Borg i grunden om vilken modell Sverige väljer: en där arbete, investeringar och produktivitet står i centrum – eller en där högre skatter, högre bidrag och kortare arbetstid får större utrymme.

Jacob Wallenberg: ”Jag är djupt oroad”

Ännu tyngre blev näringslivets inblandning när Jacob Wallenberg, ordförande för Investor och Svenskt Näringsliv, intervjuades av brittiska Financial Times den 6 september.

Intervjun handlade uttryckligen om det svenska valet och oppositionens ekonomiska politik. Financial Times frågade Wallenberg om bland annat diskussionerna om högre skatter på förmögenheter, arv, banker och sparande samt kortare arbetstid.

Wallenberg sade till tidningen att årtionden av företagsvänliga reformer, genomförda av både höger- och vänsterregeringar, riskerar att påverkas av förslagen. Om oppositionens förslag sa han:

”The opposition has pointed to more government engagement, higher taxes in a number of different areas ... also a discussion about working less hours. I'm deeply concerned about these things.”

Jacob Wallenberg

Wallenbergs oro handlar alltså framför allt om kombinationen av större statligt engagemang, högre skatter och kortare arbetstid. Han pekar samtidigt på Sveriges starka startupsektor och kapitalmarknad som resultat av ett företagsklimat som byggts upp under lång tid. Hans argument är att Sverige inte bör ta dessa framgångar för givna.

Redan i juni hade Wallenberg utvecklat resonemanget om arbetstiden. Då intervjuades han i Ekots lördagsintervju, mot bakgrund av den politiska debatten om bland annat arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

”Att arbeta mindre och att skapa förutsättningar för mindre arbete samtidigt som vi är utsatta för tuff konkurrens tror inte vi är rätt väg att gå.”

Jacob Wallenberg

Wallenbergs argument är att Sverige och Europa snarare behöver öka produktivitet och tillväxt för att klara konkurrensen från bland annat USA och Kina.

Spotify-Martin: Förmögenhetsskatt kan få kapitalet att lämna Sverige

En av valrörelsens hetaste frågor har blivit beskattningen av de allra rikaste. Martin Lorentzon, medgrundare av Spotify, har gått ut hårt mot tankarna på en ny förmögenhets- eller miljardärsskatt. Det gjorde han den 5 september i en egen debattartikel i Expressen, publicerad mitt under valspurten.

Lorentzon skriver där att han inte har något emot progressiva skatter och gärna betalar skatt – men drar en tydlig gräns vid just förmögenhetsskatt. Hans argument är bland annat att det är skillnad mellan förmögenheter som skapats genom monopol, korruption eller privilegier och förmögenheter som uppstått genom att entreprenörer byggt företag och produkter som skapat nya värden.

Så här sammanfattar han sin syn:

”Den ekonomiska politiken borde fokusera mindre på att sänka taket och mer på att höja golvet och bygga fler stegar för alla.”

Martin Lorentzon

Lorentzon skriver att han hellre ser ett Sverige där fler lyckas bygga mycket stora värden samtidigt som färre lever i fattigdom, än ett Sverige som får färre miljardärer genom att göra det mindre attraktivt att bygga och äga företag här. Och Lorentzon är långt ifrån ensam.

Den 31 augusti stod han tillsammans med Carl Bennet, Fredrik Lundberg, Volvos vd Martin Lundstedt, Investors vd Christian Cederholm, Latours Johan Hjertonsson, Nordstjernans Viveca Ax Johnson och Atlas Copco-ordföranden Hans Stråberg bakom ytterligare en debattartikel på DN Debatt.

Där varnar de åtta näringslivsprofilerna för en rad skatteförslag som diskuterats inför valet och för att osäkerhet kring Sveriges långsiktiga spelregler kan påverka investeringar och företagande. De avslutar:

”Sverige har byggt upp något som tjänat landet väl. Innan vi river upp det bör vi åtminstone fråga oss varför det byggdes från början.”

Sven Hagströmer: Sverige riskerar att driva bort kompetensen

Liknande argument kommer från Avanza- och Creadesgrundaren Sven Hagströmer. I en längre intervju med Lennart Ekdal i Ekdals Perspektiv, publicerad i april, handlar samtalet bland annat om miljardärer, växande ekonomiska klyftor, entreprenörskap och beskattning.

Hagströmer värjde sig där mot idén om miljardärer som en särskild grupp:

”Det är ingen egenskap att vara miljardär, utan det beror på att du har levererat någonting som kunderna gillar.”

Sven Hagströmer

I samma intervju avfärdade han högre beskattning av förmögenheter och varnade för att Sverige kan driva kapital och kompetens ur landet.

'Den enorma skattebelastningen är orimlig. Ska vi skicka ut våra smartaste människor så att de hjälper England istället för Sverige? Det finns en gräns.”

Hagströmers uttalanden gjordes alltså flera månader före valet, men berör direkt en av de frågor som därefter blivit en tydlig konfliktlinje i valrörelsen.

Alla företagsledare håller inte med – Robert Weil går till motattack

Det är lätt att få bilden att hela svenskt näringsliv står på samma sida. Så är det inte. En av de tydligaste motrösterna är Robert Weil, miljardär och grundare av investeringsbolaget Proventus.

Den 8 september, bara fem dagar före valet, publicerade Weil ett öppet brev på DN med rubriken ”Mina kollegors allians med högernationalismen är skamlig”. Texten var en direkt reaktion på de senaste veckornas utspel från andra ledande svenska företagsledare – däribland varningarna för skattehöjningar och kapitalflykt.

Weil skriver:

”Jag har chockats av de senaste veckornas indirekta men knappast dolda attacker mot Centerpartiet och Socialdemokraterna från tongivande svenska företagsledare.”

Weils argument är att näringslivets fokus på skatter och kapitalflykt missar en större fråga. Han menar att demokratiska institutioner och principer är avgörande också för företagande och långsiktig ekonomisk utveckling och riktar i stället udden mot näringslivets förhållande till högernationalismen.

Det gör hans position närmast till den omvända mot Wallenbergs: Weil ser inte oppositionens ekonomiska politik som det största hotet mot näringslivets långsiktiga förutsättningar. Det är också en position Weil drivit under lång tid: att näringslivet måste diskutera inte bara företagens skatter och villkor utan även fördelningen av välstånd och sammanhållningen i samhället.

Så vad står egentligen på spel för dig som företagare?

Bakom den stundtals ganska högljudda debatten finns några frågor som faktiskt kan få konkret betydelse för oss företagare efter valet.

Skatterna. Flera oppositionspartier har diskuterat eller föreslagit ökad beskattning av stora förmögenheter. Hur långt sådana förslag faktiskt kan gå beror däremot på vilka partier som bildar regering och vilken politik de lyckas komma överens om.

Kostnaden för att arbeta och anställa. Arbetsgivaravgifter, sjuklönekostnader och olika former av anställningsstöd är frågor där partierna har olika lösningar.

Arbetstiden. Förslag om kortare arbetstid har blivit en tydlig konfliktlinje, där delar av näringslivet varnar för lägre tillväxt medan förespråkarna argumenterar för andra effekter på arbetsliv och produktivitet.

Kapital och investeringar. Här handlar striden om något större än en enskild skatt: hur attraktivt Sverige ska vara för entreprenörer, investerare och internationellt kapital.

Tillväxten. Intressant nog verkar nästan alla vara överens om själva målet. Sverige behöver högre tillväxt, fler investeringar och fler växande företag. Konflikten handlar om vilken politik som faktiskt tar oss dit.

Företagarna kan själva avgöra valet

Samtidigt som näringslivets tungviktare ger sig in i debatten finns det en annan grupp som kan få minst lika stor betydelse: vi företagare. Och många har ännu inte bestämt sig. Enligt Företagarnas panelundersökning har 33 procent av företagarna ännu inte bestämt vilket parti de ska rösta på. Företagarna uppskattar att det motsvarar omkring 165 000 röster.

Det kan jämföras med att det förra valet skilde omkring 50 000 röster mellan Tidöpartierna och S, V, C och MP. Dessutom svarar 54 procent av företagarna att de kan tänka sig att rösta på ett annat parti än de brukar om det partiet har en bättre politik för företagande.

Och vad är då viktigast för oss företagare?

Enligt Företagarna toppar Sveriges ekonomi, följt av företagandets villkor samt lag och ordning. Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin sammanfattar organisationens budskap inför valet:

”Företagare behöver inte fler hyllningstal. De behöver politik som gör det enklare att starta, driva, anställa och växa.”

Med ett riksdagsval som ser ut att kunna bli mycket jämnt betyder det att Sveriges företagare inte bara påverkas av valet. Vi kan också vara med och avgöra det.