Till huvudinnehållet

Låt 2026 bli ett lyckat år för dig och ditt företag. Bli medlem

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Inspiration

Coworkingens framtid är nu

Driva-Eget-Redaktion
Redaktionen 16 oktober, 2018 Uppdaterades 18 december, 2024 3 minuters läsning
Coworking

Foto: Trenden med coworking växer så det knakar. Foto: Getty Images

Allt fler coworking-aktörer etablerar sig på den svenska fastighetsmarknaden. Frågan är om utbudet är mättat eller om det bara är början på en större revolution av vårt sätt att arbeta.

Enligt JLL:s globala undersökning av flexibla kontorslösningar så utgör renodlade coworkingytor idag cirka 0,8 procent av stocken i Stockholm. Det kan jämföras med 4,5 procent i Amsterdam. I slutet av 2018 beräknar man att den totala volymen kommer uppgå till cirka 3,5 miljoner kvadratmeter i de topp 20 marknader som man följer. Undersökningen visar också att det här året kommer vara det starkaste hittills sett till volymen av nya coworkingaktörer som öppnar. Jämfört med 2017 är det en ökning med 30 procent.

coworking


Om Stockholm och Sverige följer den internationella trenden finns det med andra ord utrymme för ännu fler coworkingytor. Under ett seminarium på Business arena samlades aktörer och representanter från fastighetsbranschen för att diskutera konceptets utmaningar och möjligheter i framtiden.

– Vi tror på en fortsatt expansion. Det finns många fördelar med coworking-konceptet. Du får en flexibilitet i ditt hyresavtal och en dynamik som gör att du kan ta snabba beslut. Våra avtal löper på fyra månader och du kan snabbt uppgradera eller nedgradera din kontorsyta, säger Paul Linderoth, CCO, på Convendum som var en av talarna under seminariet.

Frihet med coworking



Den som hyr in sig i ett coworkingkontor köper sig fri från all administration av lokalerna. Hela infrastrukturen finns redan på plats och syftet är att skapa en problemfri och kreativ arbetsplats.

– Du ska inte behöva tänka på det där tråkiga. Det kan handla om triviala saker som att byta en lampa eller fylla på tonern i en skrivare. Dessutom får du en socialkontext. Du kan enkelt nätverka och skapa nya samarbeten med andra som delar är medlemmar i samma kontor, fortsätter Paul Linderoth.

En av dem som hyrt in sig hos en coworkingaktör är Nils Berglund som är grundare och CEO för Vyer Technologies. I deras fall har det varit en fördel att kunna utöka kontorsytan och antalet platser när de expanderat.

– Vi ar vuxit hela tiden och vi får enkelt in en ny person när det behövs. Det är en bra stöttepelare när du startar din verksamhet. Det är som en stor fritidsgård, säger han.

Inte bara för mindre aktörer



Cecilia Gunnarsson, som är Head of Research på JLL, lyfte under seminariet fram att det inte bara är mindre bolag och startups som lockas av coworkingkonceptet.

– Tittar man på globalnivå är det faktiskt medelstora och stora bolag som söker sig till de här aktörerna. Det kan exempelvis handla om att man hyr in sig på en coworkingyta på en central adress för att ha en hubb för personal och kundmöten samtidigt som huvudkontoret ligger på en plats där kvadratmeterpriset är lägre, säger hon

Henrik Lundmark som är fastighetschef på Diös lyfte fram samarbetet med andra operatörer som står för kontorens innehåll som en viktig faktor.

– Det är helt avgörande att vi jobbar med duktiga aktörer som kan skapa ett relevant innehåll på platsen över tid. För hyresgästen är inte kontor bara en facilitet av arbetsplatsen utan också ett HR-verktyg. Idag efterfrågar många något mer än bara ett skrivbord där de kan gå och sätta sig. Vi vill vara del av ett socialt sammanhang. Den som hyr in sig på en coworkingyta tittar ofta mer på människors behov än antalet kvadratmeter, säger han.

Det verkar som konceptet är här för att stanna men vad händer då i framtiden?

– De mjuka värdena blir allt viktigare. Vi är sociala varelser och det handlar om att kunna erbjuda det bästa innehållet för att locka hyresgästerna.  Jag tror att trenden med coworkingytor bara har börjat, säger Henrik Lundmark.

Han får medhåll från Paul Linderoth som även ha ser ett behov av att utveckla konceptet.

– Vi märker en ökad efterfrågan på det vi kallar för longstay. Arbetet är en mötesplats där man odlar sociala relationer. Då är det ett naturligt steg att man ska kunna vistas längre på sin arbetsplats om man till exempel flyger in från en annan ort, säger han.

Text: Samuel Karlsson



Starta Eget-skolan

Vad kostar det att starta eget? Och hur finansierar jag uppstarten?

Hur mycket pengar behövs egentligen för att starta eget – och vilka finansieringsalternativ är bäst när du ska komma igång? I den här guiden får du en konkret överblick över vad en uppstart faktiskt kostar, vilka finansieringslösningar som fungerar bäst för nya företagare och hur du väljer rätt finansiering för just ditt företag.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 25 november, 2025 Uppdaterades 27 januari, 2026 6 minuters läsning
Vad kostar det att starta eget och hur finansierar jag uppstarten

Vad kostar det att starta eget? (räkneexempel)

Kostnaden för att starta eget varierar kraftigt beroende på vilken typ av företag du startar. Men låt oss ta ett exempel, så att du får en bild av läget beroende på bransch (nu snackar vi uppstartskostnader).

1. Konsult / rådgivare / coach:
2 000–15 000 kr
(Dator, program, försäkring, hemsida. Lågt kapitalbehov.)

2. E-handel:
20 000–120 000 kr
(Lager, marknadsföring, fraktmaterial, webshop, produktutveckling.)

3. Bygg / hantverk / installation:
30 000–150 000 kr
(Verktyg, leasing av fordon, material, försäkring, certifikat.)

4. Café / restaurang:
300 000–1,5 miljoner kr
(Lokalkostnader, hyra, utrustning, personal, inventarier.) Här krävs ofta extern finansiering.

5. Kreativa yrken (foto, film, design):
20 000–80 000 kr
(Utrustning, licenser, datorer, marknadsföring.)

Att tänka på: Ju mer produkt, lokal eller lager — desto större kapitalbehov. Ju mer tjänst, kunskap och tid — desto lägre kapitalbehov.

Tips från Spiris: Upplev Spiris! Prova Spiris bokföring och fakturering – gratis.

De vanligaste finansieringsalternativen för nya företag

Okej, så vilka alternativ finns då – för att finansiera din uppstart. Låt oss gå igenom de vanligaste.

Tips! Använd vår kalkyl för att räkna ut vad det kostar att starta eget. Se kalkylen här.

1. Egna sparade medel

Det vanligaste och ofta enklaste sättet att finansiera en uppstart.
Fördelar: billigast, inga krav, full kontroll.
Nackdelar: privat risk.
Passar särskilt: konsulter, kreatörer, små tjänsteföretag.

2. Finansiera uppstarten genom att fortsätta jobba deltid

Detta är en av de smartaste och tryggaste modellerna. Du bygger företaget medan lönen betalar vardagen.
Fördelar: mycket låg risk.
Nackdelar: tar längre tid.
Passar de flesta typer av företag.

3. Starta Eget-bidrag (Arbetsförmedlingen)

Ett av de mest missförstådda stöden (många tror att an får det automatiskt) — men också ett av de mest värdefulla för nya företagare.

Vad är starta eget-bidrag?

Ett ekonomiskt stöd som ger ersättning från Arbetsförmedlingen när du startar företag, så att du kan fokusera på uppbyggnaden.

Grundkrav som är viktiga att känna till:

  • Du måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen
  • Du ska vara arbetslös, uppsagd eller i risk för arbetslöshet
  • Verksamheten måste bedömas som hållbar och lönsam
  • Du ska arbeta heltid i företaget under stödperioden

Vanliga missförstånd:

  • Du får inte driva företaget deltid under bidraget
  • Du får inte ha redan startat fullt ut

Tänk på:
Bidraget bekostar inte själva företaget — det ger trygghet medan du bygger det. Både AB och enskild firma fungerar

4. Almi-lån (företagslån, mikrolån, verifieringsmedel etc)

Almi är en av de viktigaste finansiärerna för nya (och befintliga) företag i Sverige. Låt oss ta några exempel på finansiering genom Almi. Hos Almi finns företagslån, mikrolån, grönt lån och innovationslån samt verifieringsmedel.

Fördelen med Almi är att de ofta är mer flexibla än banken och dessutom kan ge lägre personlig borgen, nackdelen är den högre räntan.

Tips från Spiris: Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.

5. Banklån 

Banklån passar företag med säkerheter:

  • stabila intäkter
  • borgensman
  • tillgångar eller utrustning
  • lokal/lager

Banker finansierar sällan rena nyföretagare utan säkerhet. Däremot kan det vara intressant om du jobbar inom områden som bygg, café, restaurang eller tillverkning.

6. Förskottsförsäljning och förhandsbokningar

Ett av de mest underskattade sätten att finansiera uppstarten.
Du säljer något innan det är klart, till exempel en kurs, produkt eller tjänstepaket

Fördel: du vet att kunden vill köpa innan du skapar produkten. 'Nackdel': du måste leverera sen, så lova inte för mycket.

7. Crowdfunding

Inte lika hett som får några år sedan, och framförallt relevant för produkter, kreativa projekt och små varumärken.
Kickstarter är exempel på en crowdfunding-plattform där potentiella kunder och mindre investerare/privatpersoner helt enkelt investerar små summor i ditt bolag

Uppsida: Det är lika mycket marknadsföring som finansiering.

8. Bootstrapping 

Smartaste sättet? Bootstrapping betyder att du bygger företaget billigt, steg för steg. Exempel:

  • börja sälja timmar innan du bygger produkt
  • hyr utrustning
  • jobba utan kontor
  • börja i liten skala

Oavsett övrig finansiering, är detta ett smart sätt att ta sig an ditt företagande! Tips! Hur mycket måste man fakturera för att få lönen man behöver? Testa i vår kalkyl här.

9. Leasing eller hyra utrustning

Perfekt för nya företag inom bygg, transport, foto/video, hantverk eller café/restaurang.
Du slipper stora engångskostnader och betalar istället månadsvis för inventarier och maskiner.

Fördel: lägre startkostnad.
Nackdel: högre kostnad över tid.

10. Affärsänglar och riskkapital (aktuellt för några få)

Bra att ha med på listan såklart, men helt irrelevant för de flesta nya företag. Riskkapital passar om du ska bygga system eller teknik, skalbara produkter eller något med hög tillväxtpotential. Detta är inte ett vanligt finansieringsalternativ för ett mindre företag.

Så minskar du kapitalbehovet i uppstarten

Här är tre sätt att börja smartare, med mindre pengar:

  • Börja som tjänsteföretag, bygg produkt senare
  • Hyra/leasa utrustning i stället för att köpa
  • Starta hemma, undvik lokal i början
  • Använd gratis digitala verktyg
  • Bygg efterfrågan innan du bygger produkten

Tänk på: pengar du inte behöver är den bästa finansieringen.

Tips från Spiris: Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning här. 

Vilken finansiering passar vilken typ av företag?

Här är en snabbgenomgång baserat på företagstyper:

1. Konsult, coach, frilans

Bäst: egna medel + jobba deltid + bootstrapping. Kapitalbehovet är lågt. Undvik lån.

2. E-handel

Bäst: egna medel + mikrolån + förhandsbokningar. Lager + marknadsföring kräver kapital.

3. Café och restaurang

Bäst: banklån + Almi + leasing av utrustning. Höga startkostnader kräver extern finansiering.

4. Bygg / installation / hantverk

Bäst: leasing + mikrolån + sparade medel. Verktyg, bil och försäkring är ofta största kostnaderna.

5. Kreativt företagande (foto, produktion, design)

Bäst: sparade medel + leasing + bootstrapping. Kapitalbehovet är måttligt.

Tips från Spiris: Här hittar du den kompletta checklistan kring hur du startar ett företag – steg för steg.

Sammanfattning: Hur hittar jag bästa sättet att finansiera uppstarten?

  • Många klarar sig på sparade pengar + deltidstjänst.
  • Starta eget-bidraget är ett viktigt stöd om du uppfyller kraven.
  • Almi är ett bra alternativ när banken säger nej.
  • Leasing minskar startkostnaden utan att du behöver ta stora lån.
  • Riskkapital och investerare är nästan aldrig rätt i början, om du inte bygger tech.

Tips! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.



Starta Eget-skolan

Nu lanserar vi Starta Eget-skolan – helt kostnadsfritt för dig

Dags att äntligen dra igång ditt drömföretag? Kul! För just dig har vi skapat Starta Eget-skolan – med våra allra bästa tips, checklistor, kalkyler och mallar. I 16 steg tar vi dig från idé till startklart bolag och första kunderna. Häng på!

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 30 november, 2025 Uppdaterades 16 januari, 2026 2 minuters läsning
Starta eget som anställd (detta måste du veta)

Vi på Driva Eget har hundratals guider om att starta eget, och äntligen har vi sammanställt allt i en starta eget-skola. Den fungerar så här:

I 16 steg tar vi dig från drömmar och idéer till startklart, registrerat (och förhoppningsvis) framgångsrikt företag. Lite längre ner kan du se alla delar i starta eget-skolan.




Extra stolta är vi över att Spiris är partner till både starta eget-skolan och starta eget-eventet. Vi har jobbat med Spiris i många år och vet hur duktiga de är på att hjälpa oss företagare – både med sin populära ekonomiplattform och med smarta mallar, checklistor och verktyg. Så låt oss introducera Spiris som partner, och låta dem ge några riktigt bra tips direkt.

Spiris tipsar:

✔️ Här kan du ladda ned en gratis mall för din affärsplan
✔️ Upplev Spiris! Prova Spiris bokföring och fakturering – gratis.
✔️ Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning.
✔️ Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.
✔️ Vilken affärsidé blir din? Vi bjuder på 37 färdigpackade idéer som kan bli ditt företag.

Genom hela Starta Eget-skolan kommer vi att få smarta tips från Spiris. Nice!

Här är stegen i Starta Eget-skolan

Alright, låt oss gå igenom de olika delarna i Starta Eget-skolan. Bäst är förmodligen att gå igenom allihop – men du kan såklart också handplocka dina favoriter.

  1. Hitta en lönsam och hållbar affärsidé – så här gör du
  2. Så skapar du en affärsplan – steg för steg
  3. Starta eget som anställd (detta måste du veta)
  4. Vilken bolagsform är bäst 2026 – enskild firma eller aktiebolag?
  5. F-skatt? FA-skatt? Moms? Skatterna du behöver förstå i uppstarten
  6. Vad kostar det att starta eget? Och hur finansierar jag uppstarten?
  7. Avtal, försäkringar och tillstånd du behöver som företagare
  8. Checklista: Starta eget företag – steg för steg
  9. Registrera enskild firma hos Verksamt – steg för steg
  10. Registrera aktiebolag hos Verksamt – steg för steg
  11. Få dina första kunder – så marknadsför du smart i uppstarten
  12. Så sätter du rätt pris på dina tjänster eller produkter
  13. Så kommer du igång med hemsida, Google och sociala medier
  14. Gör din första budget – och förstå företagsekonomi som nyföretagare
  15. Vanliga misstag nya företagare gör – och hur du undviker dem
  16. Hur fungerar bokföring? Enkel guide för nya företagare

Alright kompis, inget att vänta på va? Kört hårt och all lycka till!

Och du – vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.