Det är lätt att vara tolerant när alla tycker som vi

”Här är några personer vi tror att du kanske vill följa” skriver Twitter till mig. De har scannat av vilka som verkar passa in i mitt nätverk och skickar ett automatiserat mejl.

Samtidigt surfar jag in på Facebook och möts av alla de jag känner bäst – de sorteras nämligen högst upp i mitt flöde.

Och så sommarpraten i radio. Som enligt P1 inte skulle vara politiska men där flera ju svämmat över av just det (vilket jag i och för sig gillat). Men när programmen ska recenseras i medierna och av allmänheten är det inte innehållet som bedöms utan de politiska åsikterna. ”Rätt” åsikter = bra. ”Fel” åsikter = dåligt.

Tre små exempel på hur vi numera verkar göra allt för att ytterligare förstärka våra cirklar. Odla en åsiktskorridor där bara våra åsikter är exakt rätt. Vi som tycker likadant – mot de som tycker fel.

Men saken är: det är ju hur lätt som helst att gilla den som tycker exakt som vi själva!

Betydligt svårare blir det när vi ska försöka möta någon som tycker det motsatta. För att lyckas med det måste vi ju lyssna och försöka förstå, och det finns det inte tid till när åsikter ska delas in i rätt eller fel och stämplar delas ut. Vill du diskutera integration? Då är du rasist. Strukturer? Bitter. Framgång? Nyliberal.

Det är som när Adam Tensta för ett tag sedan lämnade TV4s tv-soffa i raseri. Plötsligt delades Sverige in i två grupper: för och emot Adam. Debattörer hakade på, folk delade hej vilt i sociala medier – och på en vecka var debatten utspelad. Vad hade uppnåtts av detta korta drev? Antagligen bara en massa hätska diskussioner där de två lagen nu blivit ännu mer ovänner.

Jag undrar: vad får vi egentligen ut av att sitta i varsin ringhörna och kasta skit på varandra? Fnysa åt höger eller vänster, SD eller icke-genusmedvetna eller vilka våra motståndare nu är. Bygga på polariseringen ännu lite mer.

Då tycker jag att deckarförfattaren Liza Marklund uttryckte det bäst när hon sommarpratade:

Alla säger sig vara Charlie samtidigt som toleransen blir allt mindre mot de som tycker olika. Det är väl inget svårt att vara tolerant mot den som tycker exakt likadant som jag själv. Toleransen prövas och stöts mot den som har motsatt åsikt i en fråga som är viktig för mig.

Med det sagt: välkommen tillbaka efter sommaren! Nu kör vi!


ANNONS

Nyhetsbrev