Så slår nya skatteförslaget mot småföretagen

Redaktionen 10 januari, 2017 • Uppdaterades 18 december, 2024 • 4 minuters läsning

Så kom till slut 3:12-utredningens förslag om skatte förändringar från 2018. Det blev förväntade skattehöjningar och sänkta utdelningsbelopp. Här är de nya skattereglerna punkt för punkt.

Fåmansreglerna, som även kallas 3:12-reglerna (efter sin placering i den tidigare lagen om statlig inkomstskatt), innebär att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler. Skatten är låg (20 procent) på utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet (årets utdelningsutrymme + sparat utdelningsutrymme) medan utdelning över gränsbeloppet (överutdelning) tjänstebeskattas och därmed blir högre beskattat.

1. Höjd skattesats

Utredningen föreslår att skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet höjs från 20 till 25 procent för utdelningar som beslutas från och med 1 januari 2018. Skattesatsen blir då densamma som för utdelning på okvalificerade andelar.

2. Lägre schablonbelopp

Enligt förenklingsregeln (schablonregeln) får gränsbeloppet sättas till 2,75 x inkomstbasbeloppet, vilket enligt nuvarande bestämmelser innebär 169 125 kronor för beskattningsåret 2018.

Utredningen föreslår att schablonbeloppet sänks till 1,75 x IBB (inkomstbasbelopp), vilket skulle innebära att schablonbeloppet för 2018 blir 107 625 kronor.

3. Höjd spärrlön (höjt lönekrav)

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning enligt huvudregeln ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön (spärrlönen, lönekravet) som motsvarar minst:

6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av företagets kontanta lönesumma, eller
9,6 inkomstbasbelopp.

Utredningen föreslår att spärrlönen (lönekravet) i stället ska motsvara minst:

8 inkomstbasbelopp plus 5 procent av ägarens och dennes närståendes löneunderlag, eller
15 inkomstbasbelopp.

Det blir alltså ett högre spärrlönegolv, högre gräns för när det blir möjligt att nyttja lönebaserat utrymme. Det kommer att innebära att betydligt färre fåmansföretagare kommer att använda regeln om lönebaserad utdelning om förslaget genomförs. Men framför allt innebär förslaget ett betydligt högre spärrlönetak (från 9,6 IBB till 15 IBB). I företag med högt löneunderlag kommer ägarens löneuttag att behöva ligga på över 900 000 kronor per år vilket ju inte alls är ”önskvärt” ur skattesynpunkt för en fåmansföretagare.

Observera dock att förslaget om spärrlönegolv utgår från ägarens (och närståendes) löneunderlag i stället för hela företagets kontanta lönesumma, vilket gäller i dag.

För en enmansföretagare utan anställda innebär förslaget att det under 2017 krävs ett löneuttag på minst 517 895 kr (jämfört med 374 527 kr under 2016) för att kunna använda sig av löneunderlaget (baklängesberäkning av lägsta spärrlön = 8 IBB/0,95).

4. Lönebaserad utdelning

Det lönebaserade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln är i dag 50 procent av hela löneunderlaget. Utredningen föreslår det lönebaserade utrymmet ska beräknas till:

10 % av andelsägarens löneunderlag upp till 8 IBB
25 % av andelsägarens löneunderlag mellan 8 och 60 IBB
50 % av andelsägarens löneunderlag över 60 IBB

För närstående beräknas det lönebaserade utrymmet utifrån de närståendes sammanlagda löneunderlag. Beloppet fördelas därefter på delägarnas andelar.

5. Endast den ena regeln får användas

Utredningen föreslår att det inte ska vara möjligt att använda förenklingsregeln i ett företag och huvudregeln i andra. Den som tillämpar förenklingsregeln i ett företag ska alltså inte kunna beräkna något ytterligare gränsbelopp för andelar i andra företag. Om delägaren tillämpar huvudregeln i något företag får denne följaktligen inte tillämpa förenklingsregeln i något annat.

För den som har flera bolag kanske det därmed blir intressant att ge bort aktier i något eller några bolag till närstående så att förenklingsregeln kan fortsätta nyttjas av de närstående i stället.

6. Gemensamt takbelopp

Utredningen föreslår att ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning införs som ska omfatta både utdelningar och kapitalvinster. Taket föreslås bli 100 IBB och ska bara få användas för innevarande års utdelningar och kapitalvinster. Vid utbetalning av tilläggsköpeskilling ska hänsyn dock tas till kapitalvinst och utdelning under avyttringsåret. Enligt dagens regler får kapitalvinster under beskattningsåret och de fem föregående åren räknas in.

7. Vinster utöver takbeloppet

Utredningen föreslår att skattesatsen på utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet ska beskattas med 25 procent (i stället för dagens 30 procent). Det blir alltså en enhetlig skatt på 25 procent för all utdelning och kapitalvinst som beskattas inkomstslaget kapital även för fåmansföretagare.

8. Positivt om generationsskiften

En del av utredningens uppdrag var att analysera om karensregeln utgör ett hinder vid ägarskiften till närstående, och om det bör vara neutral beskattning mellan ägarskiften inom respektive utom närståendekretsen. För att underlätta generationsskiften och möjligheten till så kallade trädabolag (karensbolag) föreslår utredningen att ett särskilt undantag införs i reglerna om samma eller likartad verksamhet. Det innebär att man ska kunna överlåta ett verksamhetsbolag till en närstående (som barn) utan att trädabolaget smittas av dennes aktivitet i verksamhetsföretaget. Undantaget ska dock inte omfatta överlåtelse till make.

ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Skicka 100 gratis e-fakturor (för Driva Egets följare)

Att skicka fakturor som PDF eller i pappersformat kan kännas enkelt och invant. Men det innebär stora risker – och det är mycket smartare att använda e-faktura. Just nu kan Driva Egets följare skicka 100 gratis e-fakturor – året ut!

Inexchange 25 september, 2025 • Uppdaterades 28 november, 2025 • 2 minuters läsning

Bråttom? Här kan du direkt läsa hur Driva Egets läsare kan testa e-fakturor helt kostnadsfritt via Inexchange. Du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt – läs mer här!

Många företagare skickar nämligen fakturor som PDF, och mailar dem till kunderna. Då är det stor risk att de:

fastnar i spamfilter
hamnar i fel inkorg
glöms bort, eller skrivs ut och förloras

Därför byter många företagare till e-fakturor. En e-faktura levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Många sparar också 5-10 minuter i hanteringstid per faktura, när de går över från PDF till e-faktura.

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag. Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land.

Tips: Läs också guiden Ska du starta eget? Tänk på detta innan du skickar första fakturan.

Fördelarna med att byta till e-faktura

Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
Miljövinst: Färre papper, lägre antal utskrifter
Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på

Här kan du läsa mer om fördelarna med e-faktura (och tre stora risker med PDF).

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange, där du kan skicka dina 100 första e-fakturor helt kostnadsfritt. Testa här!

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.

Nyheter

Får man dra julfesten på företaget? Detta gäller

Ja, du får dra av julfesten – men det finns gränser du måste känna till. Innan du fixar festen eller bokar årets julbord 2025 behöver du ha koll på avdragsreglerna för mat, lokal och underhållning. Vi guidar dig genom moms, förmånsbeskattning och skattefria gränser.

Martin Ahlström 3 december, 2025 • Uppdaterades 3 december, 2025 • 4 minuters läsning

Kan man dra av julbord och julfest?

En julfest räknas som intern representation och är en skattefri förmån för de anställda – så länge det hålls inom rimliga gränser (hur lyxig festen får vara kommer längre ner). Om det bjuds på alkoholhaltiga drycker i samband med julbordet är även detta skattefritt.

Avdrag för mat och dryck

Kostnadsavdrag: Julbordets kostnad för mat och dryck är tyvärr inte avdragsgill
(0 kr).
Momsavdrag: Du får däremot lyfta momsen (ingående mervärdesskatt) för en kostnad på mat inklusive dryck upp till 300 kronor per gäst. Denna möjlighet får du inte missa!

Avdrag för kringkostnader

Lokal och underhållning: Båda är avdragsgilla – upp till 180 kronor + moms per person.
Övernattning: Resor och hotellnatt på annan ort är avdragsgillt. Detta gäller för upp till en natt, och den anställde förmånsbeskattas inte.
Frekvens: De avdragsgilla kringkostnaderna får ni bara göra avdrag för högst två gånger per år. Anordnas fler fester får ni välja vilka två som ska vara avdragsgilla.

Vem får delta?

Även utgifter för tidigare medarbetare, styrelseledamöter och de anställdas make/maka eller sambo samt hemmavarande barn blir avdragsgilla inom beloppsgränserna.

VIKTIGT FÖR ENSKILD FIRMA: Driver du enskild näringsverksamhet har du ingen möjlighet att dra av kostnader för julbord eller liknande personalfester, eftersom du inte räknas som anställd i din egen firma.

Jullunch istället för julfest

Många väljer att gå ut och äta en god jullunch istället för en stor fest. Här är det viktigt att se upp:

Om jullunchen inte är tänkt att fungera som en av företagets årliga personalfester, räknas den inte som intern representation och de anställda ska förmånsbeskattas för måltiden.
Om ni däremot beslutar att jullunchen är företagets formella julfest, gäller reglerna för intern representation (se ovan).

Om du bjuder kunden på julbord eller julfest?

När du bjuder kunder (extern representation) gäller striktare regler:

En vanlig julfest: Kostnaderna för förtäring är inte avdragsgilla (0 kr), och oftast får du inte heller dra av momsen, då en julfest sällan räknas som en enkel representation i samband med ett affärsmöte.
En julfest med affärssyfte: Anordnar du däremot ett event, seminarium eller liknande i samband med julmaten? Då kan kringkostnaderna (t.ex. för enklare underhållning eller lokal) bli avdragsgilla. Du får dessutom lyfta momsen (ingående mervärdesskatt) på utgifter upp till 300 kronor exklusive moms per gäst.

Om du vill lyxa till det ordentligt

Se upp om du planerar en alltför påkostad och lyxig tillställning!

Om festen eller personalresan blir alldeles för dyr och exklusiv riskerar den att ses som överdriven representation eller en förmån. Detta kan leda till att de anställda förmånsbeskattas för delar av kostnaden.

Hela kostnaden (mat, dryck, omkringkostnader) blir visserligen då avdragsgill för företaget som personalkostnad, men det är sällan uppskattat när de anställda får skatta för något som var tänkt som en gåva.

Det finns ingen fast gräns för vad som är 'för lyxigt' – du måste själv avgöra vad som är en rimlig nivå.

Så innebär detta att jag kan dra av julfesten på företaget?

Ja, till viss del!

Du kan lyfta momsen för måltider och dryck upp till 300 kronor per person.
Du kan dra av kostnader för lokal och underhållning upp till 180 kronor + moms per person (max två gånger per år).
Resekostnader och en hotellnatt på annan ort för de anställda är avdragsgilla.

Julklappar till anställda

Gåvor från arbetsgivare är normalt en skattepliktig förmån. Men det finns ett viktigt undantag för julgåvan:

Skattefri gräns: Julgåvor är skattefria för den anställde om gåvans marknadsvärde inte överstiger 550 kronor inklusive moms.

Viktigt att veta:

Om gåvans värde överstiger 550-kronorsgränsen blir gåvan skattepliktig från första kronan. En julklapp värd 600 kr beskattas alltså för hela beloppet, inte bara för de 50 kronorna över gränsen.
Gåvan behöver ges till alla eller en större grupp anställda för att räknas som en julgåva.

Planerar du att ge bort en julgåva? Se till att hålla dig inom 550-kronorsgränsen för att den ska bli skattefri för dina medarbetare.