Så kom till slut 3:12-utredningens förslag om skatte förändringar från 2018. Det blev förväntade skattehöjningar och sänkta utdelningsbelopp. Här är de nya skattereglerna punkt för punkt. 

Fåmansreglerna, som även kallas 3:12-reglerna (efter sin placering i den tidigare lagen om statlig inkomstskatt), innebär att utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i ett fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler. Skatten är låg (20 procent) på utdelning och kapitalvinst inom gränsbeloppet (årets utdelningsutrymme + sparat utdelningsutrymme) medan utdelning över gränsbeloppet (överutdelning) tjänstebeskattas och därmed blir högre beskattat.

1. Höjd skattesats

Utredningen föreslår att skattesatsen på utdelning inom gränsbeloppet höjs från 20 till 25 procent för utdelningar som beslutas från och med 1 januari 2018. Skattesatsen blir då densamma som för utdelning på okvalificerade andelar.

2. Lägre schablonbelopp

Enligt förenklingsregeln (schablonregeln) får gränsbeloppet sättas till 2,75 x inkomstbasbeloppet, vilket enligt nuvarande bestämmelser innebär 169 125 kronor för beskattningsåret 2018.

Utredningen föreslår att schablonbeloppet sänks till 1,75 x IBB (inkomstbasbelopp), vilket skulle innebära att schablonbeloppet för 2018 blir 107 625 kronor.

3. Höjd spärrlön (höjt lönekrav)

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning enligt huvudregeln ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön (spärrlönen, lönekravet) som motsvarar minst:

• 6 inkomstbasbelopp plus 5 procent av företagets kontanta lönesumma, eller
• 9,6 inkomstbasbelopp.

Utredningen föreslår att spärrlönen (lönekravet) i stället ska motsvara minst:

• 8 inkomstbasbelopp plus 5 procent av ägarens och dennes närståendes löneunderlag, eller
• 15 inkomstbasbelopp.

Det blir alltså ett högre spärrlönegolv, högre gräns för när det blir möjligt att nyttja lönebaserat utrymme. Det kommer att innebära att betydligt färre fåmansföretagare kommer att använda regeln om lönebaserad utdelning om förslaget genomförs. Men framför allt innebär förslaget ett betydligt högre spärrlönetak (från 9,6 IBB till 15 IBB). I företag med högt löneunderlag kommer ägarens löneuttag att behöva ligga på över 900 000 kronor per år vilket ju inte alls är ”önskvärt” ur skattesynpunkt för en fåmansföretagare.

Observera dock att förslaget om spärrlönegolv utgår från ägarens (och närståendes) löneunderlag i stället för hela företagets kontanta lönesumma, vilket gäller i dag.

För en enmansföretagare utan anställda innebär förslaget att det under 2017 krävs ett löneuttag på minst 517 895 kr (jämfört med 374 527 kr under 2016) för att kunna använda sig av löneunderlaget (baklängesberäkning av lägsta spärrlön = 8 IBB/0,95).

4. Lönebaserad utdelning

Det lönebaserade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln är i dag 50 procent av hela löneunderlaget. Utredningen föreslår det lönebaserade utrymmet ska beräknas till:

•  10 % av andelsägarens löneunderlag upp till 8 IBB
• 25 % av andelsägarens löneunderlag mellan 8 och 60 IBB
• 50 % av andelsägarens löneunderlag över 60 IBB

För närstående beräknas det lönebaserade utrymmet utifrån de närståendes sammanlagda löneunderlag. Beloppet fördelas därefter på delägarnas andelar.

5. Endast den ena regeln får användas

Utredningen föreslår att det inte ska vara möjligt att använda förenklingsregeln i ett företag och huvudregeln i andra. Den som tillämpar förenklingsregeln i ett företag ska alltså inte kunna beräkna något ytterligare gränsbelopp för andelar i andra företag. Om delägaren tillämpar huvudregeln i något företag får denne följaktligen inte tillämpa förenklingsregeln i något annat.

För den som har flera bolag kanske det därmed blir intressant att ge bort aktier i något eller några bolag till närstående så att förenklingsregeln kan fortsätta nyttjas av de närstående i stället.

6. Gemensamt takbelopp

Utredningen föreslår att ett gemensamt takbelopp för tjänstebeskattning införs som ska omfatta både utdelningar och kapitalvinster. Taket föreslås bli 100 IBB och ska bara få användas för innevarande års utdelningar och kapitalvinster. Vid utbetalning av tilläggsköpeskilling ska hänsyn dock tas till kapitalvinst och utdelning under avyttringsåret. Enligt dagens regler får kapitalvinster under beskattningsåret och de fem föregående åren räknas in.

7. Vinster utöver takbeloppet

Utredningen föreslår att skattesatsen på utdelning och kapitalvinst som överstiger takbeloppet ska beskattas med 25 procent (i stället för dagens 30 procent). Det blir alltså en enhetlig skatt på 25 procent för all utdelning och kapitalvinst som beskattas inkomstslaget kapital även för fåmansföretagare.

8. Positivt om generationsskiften

En del av utredningens uppdrag var att analysera om karensregeln utgör ett hinder vid ägarskiften till närstående, och om det bör vara neutral beskattning mellan ägarskiften inom respektive utom närståendekretsen. För att underlätta generationsskiften och möjligheten till så kallade trädabolag (karensbolag) föreslår utredningen att ett särskilt undantag införs i reglerna om samma eller likartad verksamhet. Det innebär att man ska kunna överlåta ett verksamhetsbolag till en närstående (som barn) utan att trädabolaget smittas av dennes aktivitet i verksamhetsföretaget. Undantaget ska dock inte omfatta överlåtelse till make.