Nyheter
Almi kritiseras för hur lån till kvinnor redovisas
Yasemin Bayramoglu
28 februari,
2019
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Almi har förskönat bilden av hur man fördelar lån mellan kvinnliga och manliga företagare. Det slår Riksrevisionen fast i en ny granskningsrapport – och ger samtidigt regeringen en känga.
Under senare år har frågan om kvinnors företagande lyfts gång på gång. 2007 gav regeringen i uppdrag åt bland annat Vinnova, Almi och Tillväxtverket att på olika sätt främja kvinnors företagande. Och för snart ett år sedan publicerade ett forskarteam vid Luleå tekniska universitet en studie där man kunde slå fast att kvinnliga företagare missgynnas när de söker finansiering. De bedöms helt enkelt helt olika beroende på stereotyper av hur såväl kvinnliga som manliga företagare är.
LÄS MER: SÅ OLIKA BEDÖMS KVINNOR OCH MÄN
Det är mot den bakgrunden som Riksrevisionens nya granskningsrapport ses.
När låneansökningar inkommer till Almi sorteras de in efter kön. Kvinnliga företagare för sig, manliga företagare för sig och sedan en kategori med mixade företag, alltså företag där både män och kvinnor ingår som ägare. Men när man sedan redovisar utfallet till regeringen försvinner gruppen mixade företag. De slås i stället ihop med gruppen kvinnliga företagare (även om det bara ingår en kvinna bland ägarna).
2017 angav man alltså att 31 procent av de 4 200 beviljade lånen gick till kvinnliga företagare. Men i själva verket gick 17 procent av lånen till kvinnliga företagare, 69 procent till män och resterande 13 procent till mixade företag.
– Almi har inte varit tydliga med att företag som leds av mixade team räknas som att de leds av kvinnor. Därmed har Almi givit sken av ett bättre utfall än vad som faktiskt varit fallet, säger Emilia Johansson, projektledare för granskningen.
Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör på Almi, menar att man redan agerat på Riksrevisionens kritik.
– Åtgärder som följer Riksrevisionens slutsatser är redan vidtagna. Från och med 2018 tillämpar Almi en reviderad metodik som följer Tillväxtanalys tillämpning. Detta framgår redan i Almis årsredovisning 2017, säger han.
Men varför slå ihop grupperna alls? Varför inte bara redovisa de tre grupperna?
– Det är inget fel i att slå ihop grupperna, man måste bara välja princip och där tycker både vi och Riksrevisionen att det borde framgått tydligare. Ibland har det gjort det, ibland inte, säger Lars Mårdbrant.
Han menar samtidigt att Riksrevisionens rapport och Luleåforskarnas slutsatser handlar om olika saker.
– Riksrevisionens kritik handlar bara om hur vi redovisar, det är ingen kritik mot hur vi hanterar kvinnor i vår dagliga verksamhet. Vi är nog den organisation som ligger längst fram när det gäller att ta kritiken mot snedfördelningen på allvar. Vi jobbar hårt för att verkligen förebygga att särskiljande behandling mellan kvinnor och män.
Riksrevisionen ger även kritik till regeringen för att inte ha styrt Almi bättre. Man har inte efterfrågat uppföljning eller väglett Almi om hur uppdraget om kvinnors företagande ska utföras. De jämställdhetspolitiska målen har inte heller avspeglats i uppdraget till Almi.
– Den generella bilden är att regeringen borde ha tagit ett större ansvar och gett Almi tydligare vägledning om vad uppdraget innebär, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Under senare år har frågan om kvinnors företagande lyfts gång på gång. 2007 gav regeringen i uppdrag åt bland annat Vinnova, Almi och Tillväxtverket att på olika sätt främja kvinnors företagande. Och för snart ett år sedan publicerade ett forskarteam vid Luleå tekniska universitet en studie där man kunde slå fast att kvinnliga företagare missgynnas när de söker finansiering. De bedöms helt enkelt helt olika beroende på stereotyper av hur såväl kvinnliga som manliga företagare är.
LÄS MER: SÅ OLIKA BEDÖMS KVINNOR OCH MÄN
Det är mot den bakgrunden som Riksrevisionens nya granskningsrapport ses.
När låneansökningar inkommer till Almi sorteras de in efter kön. Kvinnliga företagare för sig, manliga företagare för sig och sedan en kategori med mixade företag, alltså företag där både män och kvinnor ingår som ägare. Men när man sedan redovisar utfallet till regeringen försvinner gruppen mixade företag. De slås i stället ihop med gruppen kvinnliga företagare (även om det bara ingår en kvinna bland ägarna).
Kvinnor och män slogs ihop
2017 angav man alltså att 31 procent av de 4 200 beviljade lånen gick till kvinnliga företagare. Men i själva verket gick 17 procent av lånen till kvinnliga företagare, 69 procent till män och resterande 13 procent till mixade företag.
– Almi har inte varit tydliga med att företag som leds av mixade team räknas som att de leds av kvinnor. Därmed har Almi givit sken av ett bättre utfall än vad som faktiskt varit fallet, säger Emilia Johansson, projektledare för granskningen.
Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör på Almi, menar att man redan agerat på Riksrevisionens kritik.
– Åtgärder som följer Riksrevisionens slutsatser är redan vidtagna. Från och med 2018 tillämpar Almi en reviderad metodik som följer Tillväxtanalys tillämpning. Detta framgår redan i Almis årsredovisning 2017, säger han.
Men varför slå ihop grupperna alls? Varför inte bara redovisa de tre grupperna?
– Det är inget fel i att slå ihop grupperna, man måste bara välja princip och där tycker både vi och Riksrevisionen att det borde framgått tydligare. Ibland har det gjort det, ibland inte, säger Lars Mårdbrant.
Regeringen får kritik
Han menar samtidigt att Riksrevisionens rapport och Luleåforskarnas slutsatser handlar om olika saker.
– Riksrevisionens kritik handlar bara om hur vi redovisar, det är ingen kritik mot hur vi hanterar kvinnor i vår dagliga verksamhet. Vi är nog den organisation som ligger längst fram när det gäller att ta kritiken mot snedfördelningen på allvar. Vi jobbar hårt för att verkligen förebygga att särskiljande behandling mellan kvinnor och män.
Riksrevisionen ger även kritik till regeringen för att inte ha styrt Almi bättre. Man har inte efterfrågat uppföljning eller väglett Almi om hur uppdraget om kvinnors företagande ska utföras. De jämställdhetspolitiska målen har inte heller avspeglats i uppdraget till Almi.
– Den generella bilden är att regeringen borde ha tagit ett större ansvar och gett Almi tydligare vägledning om vad uppdraget innebär, säger riksrevisor Helena Lindberg.
