Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

"Är det ok att ta ut olika mycket vinst?"

25 september, 2017 Uppdaterades 18 december, 2024 2 minuters läsning

Foto: Kan man ta ut olika mycket i vinst? Foto: Getty images

Våra experter svarar på läsarnas frågor om företagande. Här svarar vi på vad som gäller angående olika stor utdelning när man äger lika mycket i ett aktiebolag. 

Vi fick en fråga från Mia som har ett fåmansföretag (AB) tillsammans med sin man där de äger 50 procent av aktierna var (det är samma typ av aktier). Hennes man tjänar så han kan ta ut enligt huvudregeln och det skulle bli runt 180 000 i utdelning. Mia får utnyttja förenklingsregeln, alltså runt 80 000.

LÄS OCKSÅ: Räkna ut din utdelning och lönDe har inga anställda. Alla säger att man ska försöka komma upp i löner så att en av parterna kan ta ut enligt huvudregeln och få ta ut mycket mer i lågbeskattad utdelning. Men godkänner verkligen Skatteverket detta?

Det innebär att en av delägarna får mycket mer i utdelning för samma antal aktier. Är det ok? frågar Mia.

Experten svarar:

Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag kallas för 3:12-reglerna. Dessa regler innefattar bland annat en modell som syftar till att räkna ut hur mycket en ägare kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas endast till 20 procent.

Det finns dock ett tak för hur mycket ägaren får ta ut som inkomst av kapital. Utdelning som överstiger det får du skatta mer för, 30–55 procent beroende på vad du har för lön.

Det finns två metoder för att räkna ut gränsbeloppet: förenklingsregeln och huvudregeln.

För att använda sig av huvudregeln krävs att man uppfyller det så kallade lönekravet. Om någon delägare tagit ut en lägre lön än summan som utgör lönekravet får man inte räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln, utan man måste använda sig av förenklingsregeln.

Lönekravet kan räknas ut på två sätt:

Metod 1: 6 x inkomstbasbelopp = 369 000 kr. Till detta adderas 5% av bolagets löneunderlag. Ni kan även multiplicera inkomstbasbeloppet med 9,6.

Metod 2: 9,6 x inkomstbasbelopp = 590 400 kr. Har bolaget ett mindre antal anställda och inte allt för höga löner är det oftast mer fördelaktigt att använda sig av metod 1. (Inkomstbasbeloppet för beskattningsåret 2017 är: 61 500 kr).

I 57 kap IL används uttrycket gränsbelopp för vad som anses vara normal kapitalavkastning. Gränsbeloppet enligt huvudregeln är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.

Årets gränsbelopp utgör en del av det totala gränsbeloppet och räknas ut med summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter (klyvningsränta) och det lönebaserade utrymmet för andelar i fåmans-företag eller företag som avses i regelverket. Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan med tillägg av tre procentenheter.

Din make uppfyller alltså kravet som närstående vilket betyder att han får använda det lönebaserade utrymmet.

Detta är nu gällande regler. Förslaget kring 3:12-reglerna, vars förslag om ändrade skatteregler för fåmansföretag kommer att innebära en förändrad skattesituation för dig som företagare. Den största förändringen är att utrymmet för kapitalbeskattad utdelning minskas.

LÄS FLER EXPERTSVAR HÄR


ANNONS

Innehåll från Almi

Partner

Vilka lån kan mitt företag få hos Almi 2025? Och vad är villkoren?

Vilka lånemöjligheter finns via Almi 2025? Hur hög är räntan? Och hur mycket kan företaget låna? I den här guiden går vi igenom möjligheterna till Almi-finansiering för ditt företag.

Almi 21 april, 2025 Uppdaterades 5 juni, 2025 7 minuters läsning
Lån hos Almi 2025

Foto: Vilka lån finns hos Almi



Rekrytering, Personal & Anställda

Den Bisarra Delegerings-Hetsen!

Sedan jag fick min första kollega för sådär 8 år sedan så får jag någon gång i veckan en variant på meningen "Du tänker väl på att delegera?".

Joel Löwenberg
Joel Löwenberg 18 juli, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 3 minuters läsning
Joel Lo¨wenberg Delegerings hets

Foto: Unsplash/Författaren

Jag förstår att det är sprunget ur kärlek, men rätt ofta tror jag man delegerar utan att tänka på varför man gör det, eller vad det ska leda till. Man känner sig helt enkelt överbelamrad med saker, och då skyfflar man över lite på någon stackars kollega som i värsta fall åker på en uppgift där de ändå behöver ditt godkännande/din feedback dag efter dag, och ni blockerar bara varandras flow.

Rent krasst anser jag att folk verkar delegera saker de inte är redo att delegera, antingen för att de saknar kollegor de verkligen litar på, eller för att deras system inte är redo.

Om jag nu delegerar ansvaret för lagret till just lagret då vill jag inte spendera varje vecka med uppföljande möten och ständiga kontroller, för då har jag dels inte släppt ansvaret, dels tar det massor av tid, dels försenas beslut, och dels kommer folk känna sig kontrollerade.

Jag älskar att lämna bort områden, men min filosofi är att jag i princip bara lämnar bort områden som folk kan hantera helt utan min inblandning. Jag behöver inte vara delaktig i att lägga upp nya produkter för vi har ett system kring hur vi prissätter, lägger in bilder, skriver, etc. Och behöver det ändras så är det inte jag som ändrar det.

Jag behöver inte lägga mig i kundtjänstens öppettider, chattar, reklamationssystem, etc. För de som hanterar kundtjänsten har utvecklat det själva - precis som lagret har utvecklat sina mottagningsrutiner, packrutiner, etc.

Och genom att i princip inte lägga någon tid alls på kontroller, möten och uppföljningar så kan jag rodda en hela 'ledningsgruppen' själv. Vilket dels gör beslutsvägen extremt kort, men det är givetvis också en trevlig besparing ekonomiskt. 

Det kan säkert låta stressigt att hantera inköp, kontakt med Marknadsföring/IT-konsulter, leverantörer, produktutveckling, VD-jox, strategi-tjafs, förhandlingar, ingående och utgående fakturering, etc på en person, men det handlar snarare om att bygga enkla kommunikationsformer så att information flödar smidigt. Och med det på plats är det faktiskt inte så farligt.

Det finns massor av invändningar här som är fullt rimliga:

  • Bolaget blir givetvis personberoende av mig
  • Det blir begränsat av min kunskap och mina visioner
  • Vi saknar senior kompetens
  • Vad händer om jag ska sälja
  • Tänk om någon missköter sig inom de områden som är frigående, etc etc...

Rimliga invändningar, men så som jag vill bygga Gymkompaniet så är det egentligen inga större problem.

Och i slutändan bygger vi ju bolagen på vårt sätt. Varför ska vi annars ha dom?

Om Joel Löwenberg
Joel Löwenberg är vd på Gymkompaniet, som säljer gymutrustning och omsätter cirka 100 miljoner kronor. Joel är en av LinkedIns mest populära skribenter om e-handel, företagande och digitalisering – och med jämna mellanrum publicerar vi på Driva Eget hans texter (eftersom vi tycker att de är magiskt bra och insiktsfulla, helt enkelt). Följ Joel på LinkedIn här.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.