"Är det ok att ta ut olika mycket vinst?"
25 september,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Foto: Kan man ta ut olika mycket i vinst? Foto: Getty images
Våra experter svarar på läsarnas frågor om företagande. Här svarar vi på vad som gäller angående olika stor utdelning när man äger lika mycket i ett aktiebolag.
Vi fick en fråga från Mia som har ett fåmansföretag (AB) tillsammans med sin man där de äger 50 procent av aktierna var (det är samma typ av aktier). Hennes man tjänar så han kan ta ut enligt huvudregeln och det skulle bli runt 180 000 i utdelning. Mia får utnyttja förenklingsregeln, alltså runt 80 000.
LÄS OCKSÅ: Räkna ut din utdelning och lönDe har inga anställda. Alla säger att man ska försöka komma upp i löner så att en av parterna kan ta ut enligt huvudregeln och få ta ut mycket mer i lågbeskattad utdelning. Men godkänner verkligen Skatteverket detta?
Det innebär att en av delägarna får mycket mer i utdelning för samma antal aktier. Är det ok? frågar Mia.
Experten svarar:
Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag kallas för 3:12-reglerna. Dessa regler innefattar bland annat en modell som syftar till att räkna ut hur mycket en ägare kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas endast till 20 procent.
Det finns dock ett tak för hur mycket ägaren får ta ut som inkomst av kapital. Utdelning som överstiger det får du skatta mer för, 30–55 procent beroende på vad du har för lön.
Det finns två metoder för att räkna ut gränsbeloppet: förenklingsregeln och huvudregeln.
För att använda sig av huvudregeln krävs att man uppfyller det så kallade lönekravet. Om någon delägare tagit ut en lägre lön än summan som utgör lönekravet får man inte räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln, utan man måste använda sig av förenklingsregeln.
Lönekravet kan räknas ut på två sätt:
Metod 1: 6 x inkomstbasbelopp = 369 000 kr. Till detta adderas 5% av bolagets löneunderlag. Ni kan även multiplicera inkomstbasbeloppet med 9,6.
Metod 2: 9,6 x inkomstbasbelopp = 590 400 kr. Har bolaget ett mindre antal anställda och inte allt för höga löner är det oftast mer fördelaktigt att använda sig av metod 1. (Inkomstbasbeloppet för beskattningsåret 2017 är: 61 500 kr).
I 57 kap IL används uttrycket gränsbelopp för vad som anses vara normal kapitalavkastning. Gränsbeloppet enligt huvudregeln är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Årets gränsbelopp utgör en del av det totala gränsbeloppet och räknas ut med summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter (klyvningsränta) och det lönebaserade utrymmet för andelar i fåmans-företag eller företag som avses i regelverket. Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan med tillägg av tre procentenheter.
Din make uppfyller alltså kravet som närstående vilket betyder att han får använda det lönebaserade utrymmet.
Detta är nu gällande regler. Förslaget kring 3:12-reglerna, vars förslag om ändrade skatteregler för fåmansföretag kommer att innebära en förändrad skattesituation för dig som företagare. Den största förändringen är att utrymmet för kapitalbeskattad utdelning minskas.
LÄS FLER EXPERTSVAR HÄR
Vi fick en fråga från Mia som har ett fåmansföretag (AB) tillsammans med sin man där de äger 50 procent av aktierna var (det är samma typ av aktier). Hennes man tjänar så han kan ta ut enligt huvudregeln och det skulle bli runt 180 000 i utdelning. Mia får utnyttja förenklingsregeln, alltså runt 80 000.
LÄS OCKSÅ: Räkna ut din utdelning och lönDe har inga anställda. Alla säger att man ska försöka komma upp i löner så att en av parterna kan ta ut enligt huvudregeln och få ta ut mycket mer i lågbeskattad utdelning. Men godkänner verkligen Skatteverket detta?
Det innebär att en av delägarna får mycket mer i utdelning för samma antal aktier. Är det ok? frågar Mia.
Experten svarar:
Bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag kallas för 3:12-reglerna. Dessa regler innefattar bland annat en modell som syftar till att räkna ut hur mycket en ägare kan ta ut i utdelning under den mer fördelaktiga gruppen inkomst av kapital. Denna grupp beskattas endast till 20 procent.
Det finns dock ett tak för hur mycket ägaren får ta ut som inkomst av kapital. Utdelning som överstiger det får du skatta mer för, 30–55 procent beroende på vad du har för lön.
Det finns två metoder för att räkna ut gränsbeloppet: förenklingsregeln och huvudregeln.
För att använda sig av huvudregeln krävs att man uppfyller det så kallade lönekravet. Om någon delägare tagit ut en lägre lön än summan som utgör lönekravet får man inte räkna ut gränsbeloppet enligt huvudregeln, utan man måste använda sig av förenklingsregeln.
Lönekravet kan räknas ut på två sätt:
Metod 1: 6 x inkomstbasbelopp = 369 000 kr. Till detta adderas 5% av bolagets löneunderlag. Ni kan även multiplicera inkomstbasbeloppet med 9,6.
Metod 2: 9,6 x inkomstbasbelopp = 590 400 kr. Har bolaget ett mindre antal anställda och inte allt för höga löner är det oftast mer fördelaktigt att använda sig av metod 1. (Inkomstbasbeloppet för beskattningsåret 2017 är: 61 500 kr).
I 57 kap IL används uttrycket gränsbelopp för vad som anses vara normal kapitalavkastning. Gränsbeloppet enligt huvudregeln är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme.
Årets gränsbelopp utgör en del av det totala gränsbeloppet och räknas ut med summan av underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter (klyvningsränta) och det lönebaserade utrymmet för andelar i fåmans-företag eller företag som avses i regelverket. Det sparade utdelningsutrymmet räknas upp med statslåneräntan med tillägg av tre procentenheter.
Din make uppfyller alltså kravet som närstående vilket betyder att han får använda det lönebaserade utrymmet.
Detta är nu gällande regler. Förslaget kring 3:12-reglerna, vars förslag om ändrade skatteregler för fåmansföretag kommer att innebära en förändrad skattesituation för dig som företagare. Den största förändringen är att utrymmet för kapitalbeskattad utdelning minskas.
LÄS FLER EXPERTSVAR HÄR
