Filip Larsson – från busringningar till affärsängel
Vad får en affärsängels hjärta att slå lite fortare? Möt Filip Larsson, som började sin företagsresa med att göra hemsidor som 14-åring. Nu hjälper han andras företag att växa.
Backar man 25 år tillbaka i tiden var fenomenet affärsänglar begränsat i Sverige. Nu blir de allt fler – entreprenörer som själva lyckats och som väljer att investera sitt kapital i andras startups.
LÄS OCKSÅ: SJU OVÄNTADE SÄLJTIPS I HÖST
Hit hör Filip Larsson i Malmö. Han började sin företagsresa redan som 14-åring.
– Då satt jag i pojkrummet och började bygga hemsidor. Jag startade en som heter DLL-files.com och som finns kvar än, faktiskt. Som mest hade den fem miljoner besökare i månaden, nu är den nere på 1,5 miljoner, berättar han i podden Business Hacks.
Han lanserade även en sajt för busringningar. Genom hemsidorna la han grunden för den kunskap som han sedan skulle bygga på inom onlineförsäljning av digitala tjänster och mjukvara, annonsering online samt att driva trafik och kapitalisera på densamma.
Vill investera tidigt
För tio år sedan började han investera en del av vinsten som affärsängel och sedan 2012 har han även börjat investera i fastigheter och bygga upp ett fastighetsbolag. En av de tidigaste och mest kända investeringarna gjorde han i Storytel.
Andra bolag som han gått in i är 46elks, för datanördar, och Malmö Engaging Care, som startats av Charlotta Tönsgård, som tidigare var vd för Min doktor. I alla bolag har han valt att gå in väldigt tidigt.
– Om man kollar rent finansiellt är det större avkastningspotential ju tidigare man kommer in. Men det är också en exceptionellt mycket större risk. Det som är grejen är väl att försöka förutspå vilka bolag som faktiskt kan bli riktigt stora och sedan undersöka möjligheten att komma in riktigt tidigt i de bolagen, säger Filip.
De ska ha någon typ av kompetens som de fått eller skapat som är svår för andra att ta.
En del investerare väljer sin nisch och håller sig där. Så tänker inte riktigt Filip. Men det finns några gemensamma nämnare som är viktiga, oavsett bransch. Den första är teamet.
– Först och främst är det passionen och glöden, energin. Jag måste känna att de brinner för det här och att de ska ha någon typ av kompetens som de fått eller skapat som är svår för andra att ta, säger Filip.
Oftast möter han förstagångsentreprenörer som söker kapital. Andragångsentreprenörer har kanske lyckats bygga lite kapital själva och lyckas med hjälp av det ta sig igenom den delen av startfasen då just affärsänglar brukar komma in annars, menar han.
Måste känna drivet
I teamet måste också finnas ett driv att lyckas med det här. Och att lägga allt engagemang i bolaget.
– Man vill inte ha en "vid sidan om-entreprenör". Om inte entreprenören själv vågar satsa 100 procent då kan inte jag som extern investerare våga satsa mina pengar i det här bolaget.
Den andra gemensamma nämnaren är egentligen omöjlig att förutspå. Den handlar om tajming. Om tajmingen är fel spelar det ingen roll hur bra produkten/tjänsten är. Det blir ändå svårt att lyckas.
Hur ska man veta om det är rätt tajming? Har du något knep?
– Nej, säger Filip och skrattar. Jag försöker vara lite för tidig, men inte för tidig. När Apple lanserade sin Iphone var den teknologiskt inte särskilt bra alls faktiskt. Men tajmingen var helt rätt. Om man lanserar en för avancerad produkt innan folk mentalt har accepterat att de kan köpa det här är det svårt att nå stor spridning eller försäljning.
Storytels tajming var både rätt och fel på samma gång, menar Filip.
– Storytel var ett klockrent exempel. Egentligen var de lite för tidiga, men just för att de var det lyckades de bygga upp tillräckligt mycket kompetens och förståelse och penetration på marknaden. Så när resten av marknaden hade fattat hade Storytel redan ett tillräckligt stort försprång på alla andra. Vi var helt ensamma där under väldigt många år.
Letar globala möjligheter
När Filip väl bestämmer sig för att gå in i ett nytt bolag blir det vanligtvis med en halv till en miljon kronor. En del investerare räknar från start på vilken avkastning de ska få och på vilken tid. Men så tänker inte han.
– Jag har inget sådant speciellt mått. Jag brukar säga att om bolaget har en miljardmarknad framför sig, eller om det kan bli tillräckligt stort, då kommer avkastningen komma. Exakt hur många procent det är tillbakaräknat per år är inte det viktigaste.
Man måste inte ha en global plan, däremot en global möjlighet.
Visionen att kunna bli riktigt stort är viktig för att Filip ska lockas att engagera sig.
– Man måste inte ha en global plan, däremot en global möjlighet. Det bästa är nästan när man kan se att entreprenören är på ett visst ställe nu, där hen tänker litet, men att man lätt skulle kunna skala upp det för att nå en global marknad. Så marknaden kan vara väldigt stor, men man måste inte ha planen för det just nu, det är inte det som är det viktigaste.
Måste vara sig själv
Förutom glöd och hängivenhet så måste man när man pitchar också visa att man kan sin business och sina siffror. Det är grundkravet. Kan du inte det kommer du få väldigt svårt att få in kapital, menar Filip. Annars finns ingen grundmall som säger att fixar du bara det här så får du ett ja från investeraren.
– Men det är ingen secret sauce som du ska komma fram till för alla bolag är olika. Man måste vara sig själv. Du kan inte komma till mig och försöka vara något du inte är. Du måste vara dig själva till 100 procent. Vara genuin och sanna både mot mig och dig själv. För det är ett väldigt långt förhållande som man ska gå in i. Då handlar det inte om att det är någon specifik powerpointmall som man måste använda.
Produkten i sig måste förstås också utmärka sig för att Filip ska bestämma sig för att bli en del av resan.
– Produkten i sig måste inte vara helt unik, men det måste finnas något slags unicitet. Det kan i sättet man säljer produkten eller hur man producerar den. Ta Contentor som är en översättningsbyrå och där jag sitter i styrelsen. Att översätta text är inte unikt. Men sättet som de försöker göra det på – med API-integration gentemot e-handlare – är ett unikt sätt som de bygger värde på, jämfört med hur andra översättningsbyråer gjort tidigare, säger Filip.
Söker ingen exit
Ska man som entreprenör tänka på investeraren och när hen ska kunna få sin exit? En del resonerar så. Men inte Filip.
– Jag håller inte med! Om jag gör en exit, då måste jag ju investera pengarna någon annanstans. Jag vill ju äga fina bolag, så är det ett fint bolag vill jag egentligen inte göra en exit. En exit är antingen ett misslyckande för att man säljer något man inte tror på eller så är det något som är framtvingat. Nu hårdrar jag lite grand. Men om man tänker exit, så tänker man ofta i de termerna som man kan tänka sig själv, alltså fem eller sju år. Men vill man vara med och förändra världen så hinner man inte göra det på sju år. Det är alldeles för kort tid. Jag vill hitta en entreprenör, en grupp eller team som vill vara med och förändra världen, och det gör man inte med den här traditionella exithorisonten på sju år som många pratar om.
Det som jag ska bidra med är något som kryddar lite extra, som gör att de kan springa ännu snabbare.
Det fina med att få in en affärsängel eller annan investerare kan vara att man samtidigt kan få in den personens kompetens och nätverk. De skulle kunnat köpa min tid, och då skulle de kanske kostat en miljon. Nu får de en miljon – plus min tid, konstaterar Filip, men tillägger samtidigt att han aldrig skulle gå in i en satsning där hans egen kompetens var förutsättningen. Teamet måste ha grunden själv.
– Det som jag ska bidra med är något som kryddar lite extra, som gör att de kan springa ännu snabbare, eller inte gör lika mycket fel eller vad det nu kan vara.
Magkänslan vet
I ett bolag kan det innebära att man har kontakt var tredje vecka, i ett annat kanske bara några gånger per år.
Du har investerat i en massa bolag, kan du i efterhand se vad som gjort att det funkat eller inte funkat?
– Jag lärde mig mycket på det tredje bolaget som jag gick in i. Det var någonting i magen som sa mig att något var fel, men jag fattade inte vad det var. Jag kunde inte peka på det i en excelfel. Så jag gick ändå in i bolaget. Och mycket riktigt, teamet var inte tillräckligt uthålligt för att faktiskt dra projektet i mål. Det var mest ursäkter som kom.
Kunde du se det tidigt?
– Jag visste inte att jag kunde se det, jag lyssnade inte på de signalerna tillräckligt. Det är det man kallar magkänsla, men det kan ändå ta tid att lära sig. Nu kan jag se vad jag gjorde fel då. Tack och lov var det en av de minsta investeringarna jag gjort.
Om Filip träffar hundra bolag på ett år så säger han nej till 99 av dem. Det behöver inte betyda att ingen ska investera i de andra 99, menar han. Men det är inte just han själv som ska göra det.
– Förra året gjorde jag tre investeringar. I år har jag inte gjort en enda ny. Målet är två nya om året. Men för att kunna göra två riktigt bra måste jag ha tid, för att det handlar om att bygga upp magkänslan och förståelsen. Att se vad det finns för olika möjligheter och att träffa olika entreprenörer.
Alla ska inte ha kapital
Tre branscher som växer snabbt nu är fintech, edutech och HR-tech. Men inte Filip Larsson.
– Jag har totalt dissat att investera i dem, mest för att nu vet alla om att nu händer det mycket där. Men också för att jag har svårt att se vilka bolag som ska lyckas. Fast det är tre spännande branscher.
Som sagt, han snöar inte in på enskilda branscher, utan är mer intresserad av om bolagen är inne på en växande marknad, en framtidsmarknad.
Det viktigaste är ju vad du säljer, vad du skapar för värde. Alla bolag ska inte ta in kapital.
Men samtidigt ska man som entreprenör se upp så man inte dras med av allt som skrivs om startups och investeringar, menar han.
– Ibland kan man förblindas och "tänka nu har jag lyssnat på den här podden och nu måste alla bygga bolag som ska förändra världen". Det är väldigt lätt att i startupvärlden prata om hur mycket kapital man ska ta in när Breakit skriver att den och den har tagit in si och så många miljoner. Men det viktigaste är ju vad du säljer, vad du skapar för värde. Alla bolag ska inte ta in kapital. Så ska du ha en annan typ av verksamhet kan du tänka "ska jag ens ta in kapital och i så fall vilken typ av investerare är då rätt till den här typen av verksamhet?".
Då ska du satsa ändå
Filip själv har inte tagit in kapital i sin primära verksamhet, även om andra tyckt att han borde gjort det.
– Det är ganska bekvämt också att ha bolaget utan inblandning från någon annan. Det är en helt annan frihet, konstaterar han.
LYSSNA PÅ HELA SAMTALET HÄR
Investeraren kommer att ställa frågor och kommer att vilja få information längs vägen. Det här är inte bara ett faktum, utan också ett tips till dig som tar in kapital – sätt en rutin där du informerar din affärsängel eller annan investerare kontinuerligt. Kanske genom ett vd-brev en gång i månaden.
– Leta inte efter den perfekta mallen, utan hitta något som funkar för just dig. Vad är rätt sätt för dig att kommunicera på? Berätta vad ni håller på med men skriv också "just nu söker vi hjälp inom det här området" om det är så. Det är otroligt värdefullt.
Men det finns faktiskt fall då du ska ta in kapital även om du inte vill det, menar Filip.
– Om du verkligen har en produkt som du skulle kunna skala globalt, då är det din skyldighet att faktiskt ta in kapital. Om du kan påverka många människor och bygga ett stort bolag med din produkt tjänst team så ta in kapital och låt det explodera på en helt annan nivå än det annars skulle kunna göra.
Dra nytta av systemet
Så man måste tänka efter och reflektera över vad mitt bolag är och vad som skulle vara möjligt om jag tog in kapital.
– Har du en idé som kan förändra världen? Vi har ett kapitalistiskt system av en anledning. Vi har de som kan stoppa pengar in hos dem som kan förvalta och skapa värde med de pengarna. Då ska man dra nytta av det kapitalistiska systemet och se till att du som entreprenör får det kapital som krävs för att skapa stort värde både för dig själv och för mänskligheten.
Har du ett bolag som du tror kan intressera Filip? Mejla på filip@tilf.se.
