Inspiration
Smart med kooperativ i delningsekonomin
Redaktionen
8 oktober,
2018
•
6 minuters läsning
Foto: Det är roligare att äga tillsammans. Foto: Getty Images
Intresset för kooperativ växer i Sverige. Det kan man tacka delningsekonomin för. Den är som gjord för kooperativ, menar Coompanions ordförande Gordon Hahn.
Att Nyföretagarcentrum och Almi har företagsrådgivning i hela landet vet nog de flesta som googlat på att starta företag. Vad inte lika många vet är att det sedan i början av 80-talet även finns rådgivning för att starta kooperativ. Numera går man under namnet Coompanion och har 25 kontor runt om i landet.
Okunskapen hänger kanske ihop med att kooperativ inte riktigt ’varit grejen’ i Sverige, till skillnad från i andra länder där det är en stor och en väletablerad företagsform. Här hittar man jätteföretag som franska banken Groupe Crédit Agricole, spanska Mondragon, och kinesiska teknikjätten Huawei.
I USA jobbar var tionde person i ett företag som helt eller delvis ägs av de anställda själva.
För att förstå varför det inte är så stort i Sverige får man titta på strukturen i stort, menar Gordon Hahn, ordförande för Coompanion.
När den första kooperationen föddes i England på 1880-talet handlade det framför allt om ett arbetsrättsligt missnöje. Men när det sedan utvecklades i början av 1900-talet fanns såväl producent- och konsument- som arbetskooperationer.
– När man tog det till Sverige fokuserade man i huvudsak på konsumentkooperationen. Vi fick KF. Producentkooperativa rörelsen organiserade sig i LRF, medan arbetskooperationen historiskt alltid behövt extra stöd, oavsett var i världen den växer fram, vilket är naturligt för alla nystartsföretag oavsett associationsform. I Sverige kan man se Saltsjöbadsavtalet som en faktor, då man sa att det finns en konflikt mellan arbetstagarna och kapitalet. Men startar du ett arbetskooperativ så finns inte den konflikten, då hänger de ihop, säger Gordon.
Tittar man på de kooperativ som startats i Sverige sedan 80-talet är det i mångt och mycket företag som bildats som en reaktion på att samhället inte tagit sitt fulla ansvar, särskilt inom barnomsorg och bredbandsutbyggnad i glesbygd. Men nu ser Gordon ett annat mönster växa fram. Där man snarare är proaktiv än reaktiv och där kooperativ bildas utifrån själva viljan att samverka.
Kooperation står för samarbete, men en undersökning som gjordes på 90-talet visade att många då kopplade ordet till något grått och lite kommunistiskt. Fast sedan dess har det skett en värdeförskjutning. Nu tror Gordon att många i stället förknippar ordet med gemenskap och demokrati. Det kan ha att göra med att det är en ny värld vi står inför idag. Vi lever i en kollaborativ ekonomi, menar han och fortsätter:
–Den globala och digitala världen har värden som ligger väldigt nära den kooperativa organisationsformen – sharing/delning. Det är många 90-talister som lockas och de har inte samma fördomar mot kooperativet som begrepp.
Medan den traditionella bolagsvärlden pratar om att sälja varor och tjänster, diskuterar unga att dela risker, förtjänster och tjänster.
– Unga idag vet knappt vad en tillsvidareanställning är. Plattformstänket har fått dem att se kooperativet som ett attraktivt sätt att engagera sig, säger han.
Man kan vara entreprenör och vilja göra det ihop med andra. Gordon ser en ny rörelse växa fram.
– Senaste stora mötet i London lockade över 8 000 deltagare! Det digitala och kollaborativa företagandet är här. Så frågan är: hur ska vi organisera det i en mer entreprenöriell form?
När man pratar delningsekonomi brukar Airbnb lyftas fram som praktexemplet. Men för Gordon är det liksom Uber en privat verksamhet – en ägare har skapat plattformen och tar emot alla betalningar.
I ett plattformskooperativ delar
i stället många ägare en gemensam plattform, där varje deltagare fakturerar för sina tjänster.
I Frankrike, där man bannat Uber, finns ett taxikooperativ som fungerar på det viset. I Sverige finns Ett tak två generationer, som matchar studerande i jakt på boende med seniorer som vill hyra ut rum.
– I Europa ser vi frilanskooperationen växa fram också. Man går ihop i kooperativa verksamheter där man får ett bättre utbud och ett enklare sätt att driva sina företag.
Men för att möta det här nya sättet att se på företagandet krävs att samhället anpassar sig, menar han.
– Det är skitsnack att säga att en helt ny rörelse av kooperativa sharingsystem, en delningsekonomi, inte passar in i vårt system. Det är vårt system som inte är anpassat för en ny typ av entreprenörskap eller rörelse. Ta alla sociala företag som bildas utifrån en massa människor som man säger inte passar in på arbetsplatserna – men det kanske är vårt system som inte passar längre?
Man kan driva ett kooperativ både som aktiebolag och som ekonomisk förening. Men den sistnämnda associationsformen är framtagen särskilt för kooperativ.
Dock har den ekonomiska föreningen har en stor nackdel i dagsläget: det är betydligt svårare att få lån än om man har ett aktiebolag. Det här är något som kommer att diskuteras mycket framöver, speciellt mot bakgrund av svårigheterna att lösa generationsskiften i befintliga företag (läs mer om det på sidan 25).
– Det här är ju helt felaktigt. Allt pekar på att medarbetarägda företag är minst lika lönsamma och innovativa som konventionella företag. Man anställer fler personer, de anställda trivs bättre och man överlever i en högre grad.
Men utgångspunkten för den som går in i ett kooperativ blir annorlunda, menar han. Idén och tanken med kooperativ är att du inte äger företaget, utan är gäst i det. Sedan ska nästa generation kunna ta över.
Grundbulten har varit att man inte ska kunna gå ut med större insats än den man satsade från början. Men där är det en förändring på gång, mot bakgrund av att det är tuffare för de som drar igång verksamheten, än de som kommer in när den redan är etablerad. En lagändring i sommar väntas ge arbetskooperativen undantag.
Hur det blir med beskattningen är i skrivande stund lite oklart. Coompanion arbetar för att det ska skattas som kapital medan Skatteverket vill att det ska beskattas som inkomst av tjänst.
– Men då kan du ju lika gärna ta ut lön och vi får inte lika villkor mellan associationsformerna, suckar Gordon.
Om man ska skapa ett kooperativ utifrån grundtanken ska alla anställda vara delägare med var sin röst och sedan anställer man en vd som inte är ägare. Då får man ett motsatsförhållande där vd jobbar åt ägarna, fast ihop med dem.
– Den ledarrollen är jättespännande att följa. Men det är sällan det ser ut så. Det vanligaste är att man väljer ut någon i gruppen som blir vd. Fast i Mondragon och Huawei har man ett ambulerande vd-skap, säger Gordon och fortsätter:
– Entreprenörskapet är jättespännande. När folk går ihop får man en centrifugalkraft som slår allt som enmansföretagare kan göra.
Att Nyföretagarcentrum och Almi har företagsrådgivning i hela landet vet nog de flesta som googlat på att starta företag. Vad inte lika många vet är att det sedan i början av 80-talet även finns rådgivning för att starta kooperativ. Numera går man under namnet Coompanion och har 25 kontor runt om i landet.
Okunskapen hänger kanske ihop med att kooperativ inte riktigt ’varit grejen’ i Sverige, till skillnad från i andra länder där det är en stor och en väletablerad företagsform. Här hittar man jätteföretag som franska banken Groupe Crédit Agricole, spanska Mondragon, och kinesiska teknikjätten Huawei.
I USA jobbar var tionde person i ett företag som helt eller delvis ägs av de anställda själva.
För att förstå varför det inte är så stort i Sverige får man titta på strukturen i stort, menar Gordon Hahn, ordförande för Coompanion.
Kooperativets historiska förutsättningar
När den första kooperationen föddes i England på 1880-talet handlade det framför allt om ett arbetsrättsligt missnöje. Men när det sedan utvecklades i början av 1900-talet fanns såväl producent- och konsument- som arbetskooperationer.
– När man tog det till Sverige fokuserade man i huvudsak på konsumentkooperationen. Vi fick KF. Producentkooperativa rörelsen organiserade sig i LRF, medan arbetskooperationen historiskt alltid behövt extra stöd, oavsett var i världen den växer fram, vilket är naturligt för alla nystartsföretag oavsett associationsform. I Sverige kan man se Saltsjöbadsavtalet som en faktor, då man sa att det finns en konflikt mellan arbetstagarna och kapitalet. Men startar du ett arbetskooperativ så finns inte den konflikten, då hänger de ihop, säger Gordon.
Tittar man på de kooperativ som startats i Sverige sedan 80-talet är det i mångt och mycket företag som bildats som en reaktion på att samhället inte tagit sitt fulla ansvar, särskilt inom barnomsorg och bredbandsutbyggnad i glesbygd. Men nu ser Gordon ett annat mönster växa fram. Där man snarare är proaktiv än reaktiv och där kooperativ bildas utifrån själva viljan att samverka.
Grått och kommunistiskt
Kooperation står för samarbete, men en undersökning som gjordes på 90-talet visade att många då kopplade ordet till något grått och lite kommunistiskt. Fast sedan dess har det skett en värdeförskjutning. Nu tror Gordon att många i stället förknippar ordet med gemenskap och demokrati. Det kan ha att göra med att det är en ny värld vi står inför idag. Vi lever i en kollaborativ ekonomi, menar han och fortsätter:
–Den globala och digitala världen har värden som ligger väldigt nära den kooperativa organisationsformen – sharing/delning. Det är många 90-talister som lockas och de har inte samma fördomar mot kooperativet som begrepp.
Medan den traditionella bolagsvärlden pratar om att sälja varor och tjänster, diskuterar unga att dela risker, förtjänster och tjänster.
– Unga idag vet knappt vad en tillsvidareanställning är. Plattformstänket har fått dem att se kooperativet som ett attraktivt sätt att engagera sig, säger han.
Man kan vara entreprenör och vilja göra det ihop med andra. Gordon ser en ny rörelse växa fram.
– Senaste stora mötet i London lockade över 8 000 deltagare! Det digitala och kollaborativa företagandet är här. Så frågan är: hur ska vi organisera det i en mer entreprenöriell form?
Delningsekonomi
När man pratar delningsekonomi brukar Airbnb lyftas fram som praktexemplet. Men för Gordon är det liksom Uber en privat verksamhet – en ägare har skapat plattformen och tar emot alla betalningar.
I ett plattformskooperativ delar
i stället många ägare en gemensam plattform, där varje deltagare fakturerar för sina tjänster.
I Frankrike, där man bannat Uber, finns ett taxikooperativ som fungerar på det viset. I Sverige finns Ett tak två generationer, som matchar studerande i jakt på boende med seniorer som vill hyra ut rum.
– I Europa ser vi frilanskooperationen växa fram också. Man går ihop i kooperativa verksamheter där man får ett bättre utbud och ett enklare sätt att driva sina företag.
Men för att möta det här nya sättet att se på företagandet krävs att samhället anpassar sig, menar han.
– Det är skitsnack att säga att en helt ny rörelse av kooperativa sharingsystem, en delningsekonomi, inte passar in i vårt system. Det är vårt system som inte är anpassat för en ny typ av entreprenörskap eller rörelse. Ta alla sociala företag som bildas utifrån en massa människor som man säger inte passar in på arbetsplatserna – men det kanske är vårt system som inte passar längre?
Olika bolagsformer
Man kan driva ett kooperativ både som aktiebolag och som ekonomisk förening. Men den sistnämnda associationsformen är framtagen särskilt för kooperativ.
Dock har den ekonomiska föreningen har en stor nackdel i dagsläget: det är betydligt svårare att få lån än om man har ett aktiebolag. Det här är något som kommer att diskuteras mycket framöver, speciellt mot bakgrund av svårigheterna att lösa generationsskiften i befintliga företag (läs mer om det på sidan 25).
– Det här är ju helt felaktigt. Allt pekar på att medarbetarägda företag är minst lika lönsamma och innovativa som konventionella företag. Man anställer fler personer, de anställda trivs bättre och man överlever i en högre grad.
Men utgångspunkten för den som går in i ett kooperativ blir annorlunda, menar han. Idén och tanken med kooperativ är att du inte äger företaget, utan är gäst i det. Sedan ska nästa generation kunna ta över.
Grundbulten har varit att man inte ska kunna gå ut med större insats än den man satsade från början. Men där är det en förändring på gång, mot bakgrund av att det är tuffare för de som drar igång verksamheten, än de som kommer in när den redan är etablerad. En lagändring i sommar väntas ge arbetskooperativen undantag.
Hur det blir med beskattningen är i skrivande stund lite oklart. Coompanion arbetar för att det ska skattas som kapital medan Skatteverket vill att det ska beskattas som inkomst av tjänst.
– Men då kan du ju lika gärna ta ut lön och vi får inte lika villkor mellan associationsformerna, suckar Gordon.
Alla anställda delägare
Om man ska skapa ett kooperativ utifrån grundtanken ska alla anställda vara delägare med var sin röst och sedan anställer man en vd som inte är ägare. Då får man ett motsatsförhållande där vd jobbar åt ägarna, fast ihop med dem.
– Den ledarrollen är jättespännande att följa. Men det är sällan det ser ut så. Det vanligaste är att man väljer ut någon i gruppen som blir vd. Fast i Mondragon och Huawei har man ett ambulerande vd-skap, säger Gordon och fortsätter:
– Entreprenörskapet är jättespännande. När folk går ihop får man en centrifugalkraft som slår allt som enmansföretagare kan göra.
