Stöd för korttidsarbete kan påverka din rätt till utdelning 2021
Påverkar stödet för korttidsarbete rätten till att ta utdelning från företaget 2021? Redovisningskonsulten Alice Wallhoff ställer sig frågande till om "stöd för korttidsarbete" är ett stadsstöd eller inte, vilket i hög grad påverkar din rätt till utdelning nästa år. Här delar hon sina tankar.
Regeringen röstade den 2 april ja till att arbetsgivare kan minska arbetstiden för de anställda och få stöd för att täcka stora delen av kostnaden (s k stöd för korttidsarbete). Det utökades också till att gälla företagaren och familjen.
Enligt Tillväxtverket räknas inte detta som ett statsstöd eftersom stödet inte är selektivt. Vad Tillväxtverket menar med detta är att det inte är ett statsstöd som strider mot reglerna enligt EU-rätten. Men, stödet är i högsta grad selektivt eftersom det förutsätter vissa kriterier för att kunna ansöka om det.
Vad menas med statsstöd?
Statsstöd är finansiering med offentliga medel som ger ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga konkurrenter. Statsstöd påverkar samhällsekonomin. Det finns regler som styr statens, regionernas och kommunernas möjligheter att ge en sådan offentlig finansiering.
Hur påverkar då stödet för korttidsarbete rätten till utdelning 2021?
När året är slut är det dags för alla företagare att fylla in sin K10-blankett, som alla ska göra som äger andelar i ett kvalificerat fåmansföretag. Med det menas rätten att ta utdelning antingen med ett schablonbelopp eller med en regel som baseras på hur mycket lön företagaren tagit ut i förhållande till totala lönesumman, allt till 20 % skatt.
En företagare fyller i sin K10-blankett och samlar underlag för framtida utdelning eller försäljning, och då kan löneregeln ge ett högre underlag än schablonregeln (dvs. genom att använda löneregeln kan du ta ut större utdelning till 20 procents skatt).
Att tänka på när blanketten för 2021 ska fyllas i är att lönesumman som fylls i under ”Kontant ersättning till arbetstagare under 2020” ska minskas med erhållna statliga stöd. Rimligen kan då "stödet för korttidsarbete" betraktas som ett erhållet statligt stöd ur Skatteverkets synpunkt, och ska i sådant fall i blanketten minska utbetalda löner under året före den aktuella utdelningen (dvs. lönerna och stödet under 2020 påverkar utdelningen som görs 2021).
Detta kan ge avsevärt mindre utdelning än vad man tänkt sig och eftersom detta ligger nästan två år i framtiden är det lätt att glömma bort, men samtidigt lätt för Skatteverket att kontrollera.
Räkneexempel på hur "stöd för korttidsarbete" skulle kunna påverka rätten till utdelning
| Förutsättningar | Årslöner | |
| Företagarens lön | 540 000 | |
| Löner för 6 anställda | 2 160 000 | |
| Korttidspermittering 60 % i 6 månader | ||
| Före bidrag | Efter bidrag | |
| Utbetalda löner med företagets pengar | 2 700 000 | 2 599 200 |
| Bidrag från Tillväxtverket i 6 månader | 0 | − 604 800 |
Totala lönesumman som företaget betalar | 2 700 000 | 1 994 400 |
| 50 % löneunderlag för utdelning | 1 350 000 | 997 200 |
| Lönesumma delägare (innan/efter permittering) | 540 000 | 520 200 |
I exemplet ovan (där du korttidspermitterar alla i företaget med 60 procent, inklusive dig som ägare) blir alltså löneunderlaget för utdelning endast 997 200 kronor, istället för 1 350 000 kronor om ni inte använt stöd för korttidsarbete. Skatteverket hänvisar till följande lagtext angående om bidraget ska minska löneutrymmet.
Och eftersom du får tillgodoräkna dig 50 procent av utbetalda löner som gränsbelopp för utdelning till 20 procent skatt, minskar alltså denna summa från 1 350 000 kronor till 997 200 kronor. Detta påverkar till ganska stor del hur mycket utdelning du kan ta ut till 20 % skatt.
Hur fungerar schablonregeln respektive löneregeln för utdelning till 20 procent skatt?
Schablonreglen/Förenklingsregeln
Oavsett löneuttag (eller inte) finns möjlighet att varje år tillgodoräkna sig ett gränsbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp, enligt den så kallade förenklingsregeln, till 20 procent skatt. 2020 uppgår gränsbeloppet till 177 100 kronor. Så länge du äger alla aktier i företaget kan du tillgodoräkna sig hela schablonbeloppet, i annat fall får du ta del av schablonen i proportion till hur många aktier du äger. Schablonbeloppet bara kan användas på aktierna i ett företag som du äger.
Löneregeln
Om du istället tar ut lön ur företaget och dessutom kanske har några anställda kan det löna sig att istället tillämpa löneregeln för att bestämma storleken på gränsbeloppet för utdelning till 20 procent skatt. Enligt denna regel tillgodoräknas du 50 procent av totalt utbetalda löner som gränsbelopp.
För att kunna använda löneregeln räcker det inte med de anställdas löner, aktieägaren måste också ta ut viss minsta lön själv (detta kallas "lönekravet"). Lönekravet uppgår till det lägsta av 6 inkomstbasbelopp (386 400 kronor år 2019) med tillägg för 5 procent av totala löner i företaget eller 9,6 inkomstbasbelopp (618 240 kronor år 2019). Det är lönen året innan beskattningsåret som ska beräknas. Dvs. lönerna för 2019 används när du ska beräkna utdelningsutrymmet för 2020.
Tipsen kommer från revisorn Alice Wallhoff
Alice Wallhoff har tidigare arbetat som auktoriserad revisor, senast hos Ernst & Young, men 2004 startade hon eget företag, Wallhoff Ekonomikonsult AB, och har under åren arbetat med både små och stora företag. Hennes bolag äger dessutom Aleria Redovisning KB, med fem anställda som sysslar med redovisning och lönehantering. De har kontor i Helsingborg och Åstorp.
