Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Inspiration

Storytel tar upp kampen med Amazon

14 mars, 2018 Uppdaterades 18 december, 2024 7 minuters läsning
Storytel
Storytel med Rustan Panday vid rodret utmanar Amazon: Foto: Thomas Hjertén
Han började med att putsa skor på golfbanan som 12-åring. Nu står han vid rodret när Storytel expanderar över världen. Rustan Panday har alltid älskat att sälja.

Det är en smått osannolik resa som börjar i Indien, går via golfbanan i Viksjö och flera mer eller mindre lyckade företagssatsningar till Riddarholmen och posten som styrelseordförande i ljudboksförlaget Storytel.

Historien om Rustans väg till framgång börjar i Pune några mil upp i bergen väster om Bombay. Där föddes han av sin svenska mamma och det kunde varit början på en uppväxt i den relativt välbärgade pappans indiska familj.

LÄS OCKSÅ: Så lyckades de svenska superföretagen

Men bara några dagar efter Rustans födelse gick pappan bort och hela tillvaron ställdes på ända. Något år senare bestämde sig mamman för att bryta upp och flytta tillbaka till Sverige med Rustan och hans fyra år äldre syster.

– Det var som att komma från slott till koja. Min mamma var ensamstående och vi hade det knapert, men det skapade en revanschlust inom mig. Jag började redan tidigt göra småaffärer. Jag hade inget sommarjobb men gick runt på att putsa skor och samla golfbollar på golfbanan.

Vi träffar Rustan i Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Få byggnader andas så mycket anor och tradition som den gamla tegelborgen. Förlaget grundades 1823 och är Sveriges äldsta bokförlag. Här har storheter som August Strindberg, Stig Dagerman, Torgny Lindgren, Graham Green och på senare år Stieg Larsson passerat revy med sina böcker.

Uppstickaren Storytel köpte Norstedst


Det var många som höjde på ögonbrynen när uppstickaren Storytel köpte Norstedts i juni 2016. Men tvivlarna har tystnat och Rustan ser köpet som en viktig pusselbit i förtagets långsiktiga strategi.

– Vi ville ta med Norstedts in i den digitala världen. Samtidigt fick vi tillgång till en fantastisk
katalog med bra storys. Det fanns massor med positiva effekter för båda parter.

Rustans väg mot toppen är en lika stor framgångssaga som Storytels resa i ljudboksvärlden. Han var en rastlös unge som hade svårt att sitta stilla i skolbänken. Läxorna lockade inte lika mycket som Gula tidningen. Han lusläste annonserna i jakt på möjligheter att tjäna pengar på att köpa och sälja.

Läs också: Han skämdes för att ta betalt

Visserligen började han gymnasiet på hälso- och sjukvårdslinjen och hade en kort dröm om att bli sjukgymnast, men han insåg ganska snabbt att det inte var hans rätta element.

– Jag har gått i livets universitet, säger Rustan och ler. Det har varit väldigt lärorikt. Den fanns tidigare en önskan om en utbildning från exempelvis Handels, men ju äldre jag blir desto tryggare blir jag i mig själv. Idag måste du ha en utbildning för att komma in i arbetslivet. Det är körkortet som öppnar dörrarna till framtiden.

Tillsammans med en kompis startade han bostadsförmedlingen Bostadscenter i Stockholm i mitten av 90-talet. Det gick bra och ett tag var de inne på att bli fastighetsmäklare på heltid, men de sålde bolaget och fick ett litet startkapital i stället. Med pengar på fickan vände Rustan blickarna mot sina rötter. Han åkte till Indien för att köpa varor och skeppa till Sverige. Det slutade med att han återvände hem med 100 ton basmatiris.

– Jag hade en fot i Indien och ville grotta lite i min bakgrund. I efterhand inser jag att jag borde gjort tvärtom och tagit saker från Sverige och sålt i Indien i stället.

Mycket fotarbete


Det här var några år före millenieskiftet och basmatiris hade inte ännu hittat till matbutikernas hyllor. Han åkte runt i sin rostiga Toyota Corolla och sålde till olika handlare. Det var en ny produkt, men Rustan och hans kompanjon lyckades få köpare till den första lasten.

– Vi gjorde allt själva och tog fram en förpackning. Men den blev helt fel. Den hade en bild på en afrikansk kvinna på i ett risfält på framsidan och i
receptet hade vi skrivit att det skulle vara en matsked salt i stället för en tesked. Det var nog många som fick för salt ris till middagen där i början ...

Trots misstagen sålde de slut på hela lagret och affärerna var på väg att rulla igång på allvar. Men nästa sändning med ytterligare 100 ton basmatiris fastnade i tullen. På grund av en teknikalitet höjdes tullavgiften från 1,75 kronor per kilo till 5,50 kronor per kilo.

– Hela vår prissättning pajade. Vi stod med 100 ton ris och inga köpare. Vi hamnade i jätteproblem.

Men är det något som Rustan kan så är det sälja och till slut lyckades han hitta köpare till riset även om vinsten blev minimal.

– Är du entreprenör ger du inte upp. Jag och mina kompanjoner jobbar alltid bäst med kniven mot strupen. Blir vi nöjda och glada blir vi också lata och tappar fokus.

Han klarade sig undan risaffären med blotta förskräckelsen, men det hindrade honom inte från att ge sig in i nya projekt. Efter Indienäventyret testade han flera andra affärsidéer med varierande resultat.

– Det var lite som när man är elva år och vill prova alla sporter för att se var man passar in. Min resa som entreprenör har varit allt annat än spikrak och jag har stött på flera motgångar, men plötsligt hittar man något man är bra på och då kan man sluta leta och börja gräva där man står.

Helt rätt i tiden


För Rustans del kom genombrottet 2001 när han tillsammans med sin kompanjon Richard Båge bestämde sig för att starta Mediaplanet. Deras idé var att skapa snygga kundtidningar som skickades ut med dagspressen. Det visade sig vara helt rätt i tiden.

– Vi byggde upp verksamheten i Sverige och fick en lönsam kassako. Vi hade hittat något vi var bra på och bestämde oss för att testa affärsidén i flera länder. Där tycker jag många gör fel idag. Man tar in en massa miljoner och satsar innan man först byggt upp något från grunden. Du måste lära dig krypa innan du kan springa.

Mediaplanet expanderade först till Norge och sedan till övriga världen. Mellan 2004 och 2008 utvidgades verksamheten till 18 länder. Det var ett segertåg som följde en väl utarbetad anfallsplan.

När de etablerade sig i ett nytt land valde de ut ett sammansvetsat team på fem personer som fick börja med att bygga upp verksamheten på plats.

– Vi kallade det för våra superfemmor. I varje nytt land som vi startade upp i hade vi fem nyckelpersoner som drog igång verksamheten.

Nästan samtidigt som Mediaplanet började sin världserövring startade Jonas Tellander en tjänst för att ladda ner ljudböcker till mobilen. Han kallade företaget för Bokilur. Det var långt innan Spotify och Netflix slog igenom med sina abonnemangsupplägg och smartphones var ännu på ritbordsstadiet. Efter några år bytte företaget namn till Storytel.

Tekniken utvecklades så att man kunde strömma ljudboksfiler direkt till mobilen. Men tajmingen var inte den bästa. Det var 2008 och finanskrisen slog till med full kraft. Kassakistan på Storytel tömdes snabbt och Jonas Tellander tvingades gripa efter ett sista halmstrå. Han anmälde sig till SVT:s satsning Draknästet.

– Det var nära att han inte kom med i programmet. Hans ansökan hade fallit bort men tre dagar före inspelningen fick han veta att de ville att han skulle delta. Resten är historia som det heter.

Pitchen inför drakarna gick bra men trots det fick Jonas kalla handen från alla utom Richard Båge som kom som räddare i nöden. Han köpte tio procent av bolaget för en miljon och delade insatsen tillsammans Rustan Panday och Daniel Soussan från Insplanet.

Raketutveckling


Då hade Storytel en omsättning på 8 miljoner och 2 000 abonnenter. Idag har man över 500 000 abonnenter och en värdering på cirka 3,5 miljarder. Frågan är om det finns någon liknade investering i Draknästets historia som kommer i närheten av Storytels framgångssaga.

– Jag har fått förmånen att upprepa samma resa som vi gjorde med Mediaplanet, men nu slipper vi göra nybörjarmisstag. Jag triggas av att bygga upp Storytel till en världsspelare inom ljudboksmarknaden, säger Rustan.

Det pågår ett race om världens ljudboksmarknad. I ena ringhörnan står den amerikanska jätten Amazon med Audible och i den andra svenska Storytel. Än så länge är det dött lopp och det återstår att se vem som kommer som kommer gå segrande ur matchen. Ett är säkert – Storytel tänker inte ge sig utan fajt. Nyligen lanserades tjänsten i Spanien som blir det ett åttonde landet som man etablerar sig i.

Strategin är välbeprövat och följer samma mönster som vid Mediaplanets expansion. Vid rodret står Rustan Panday och styr från tegelborgen på Riddarholmen som en trygg kapten på de stormiga ljudbokshaven.

– Vi vill att boken ska växa. Vi vill att barn ska lyssna eller läsa på böcker och det finns en efterfrågan. Folk vill ha bra storys. Resten handlar bara om hur vi förpackar dem, säger han.

Fakta om Rustan:

  • Företag: Storytel.
  • Född: 3 maj 1969. Oxe!
  • Bor: Stockholm.
  • Familj: Sambo, förlovad med Michaël sedan 6 år. Två härliga bonusbarn, 11 och 14 år samt Julian 17 mån.


ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Ekonomiskolan

Vilket bokföringsprogram ska jag välja 2026?

I dag använder nästan alla företag någon form av bokföringsprogram. Programmen gör bokföringen enklare, automatiserar mycket av arbetet och hjälper dig att hålla koll på företagets ekonomi. Men vilket ska jag välja?

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 7 juni, 2026 Uppdaterades 2 augusti, 2026 3 minuters läsning
Vilket bokfo¨ringsprogram ska man va¨lja
Montage/Canva

Det finns onekligen många alternativ på marknaden – och de kan skilja sig ganska mycket i funktioner och pris. 

Istället för att fastna i specifika varumärken kan det vara smart att utgå från vilka funktioner programmet faktiskt har. Här är en checklista med tio saker ett bra bokföringsprogram bör klara av.

Tips från Spiris: Bokför gratis – i 6 månader! För dig som startat företag de senaste 12 månaderna.

10 saker ett bra bokföringsprogram ska kunna

1. Automatisk koppling till bankkonto

Ett modernt bokföringsprogram ska kunna kopplas direkt till företagets bankkonto. Då importeras transaktioner automatiskt och kan matchas mot fakturor eller kvitton. Det sparar mycket tid och minskar risken för manuella fel.

2. Enkel fakturering

Ditt företag behöver kunna skapa och skicka fakturor direkt i bokföringsprogrammet. Programmet bör därför ha en enkel faktureringsfunktion. Det är också en fördel om programmet kan:

  • skicka fakturor digitalt (även e-faktura)
  • hantera påminnelser
  • registrera betalningar automatiskt

3. Automatisk momsberäkning

Momsredovisning är en central del av bokföringen. Ett bra bokföringsprogram räknar automatiskt ut moms och kan skapa en momsrapport som ligger till grund för momsdeklarationen. Det minskar risken för fel i redovisningen.

Tips från Spiris: Sköt det mesta av din löpande bokföring automatiskt. Prova gratis här!

4. Digital kvittohantering

I dag arbetar många företag helt digitalt. Ett bra bokföringsprogram bör därför ha en funktion där du kan fotografera kvitton med mobilen och ladda upp dem direkt i systemet. Det gör att underlagen sparas automatiskt och blir lätta att hitta.

5. Integrationer med andra system

Många företag använder fler system än bara bokföringsprogrammet, till exempel:

  • e-handelssystem
  • kassasystem
  • CRM-system
  • betalningslösningar

Ett bra bokföringsprogram ska kunna integreras med andra verktyg så att informationen automatiskt förs över till bokföringen.

6. Automatisering av bokföringen

Moderna bokföringsprogram kan automatisera mycket av bokföringen. Till exempel kan systemet:

  • föreslå bokföringskonto
  • matcha banktransaktioner
  • bokföra återkommande kostnader automatiskt

Det gör arbetet betydligt snabbare.

Tips från Spiris: Följ Spiris nyhetsbrev här. Få tips, inspiration och aktualiteter för företagare.

7. Rapporter som är lätta att förstå

Ett bra bokföringsprogram ska inte bara registrera siffror – det ska också hjälpa dig att förstå ekonomin. Programmet ska därför kunna ge dig tydliga rapporter, till exempel:

  • resultatrapport
  • balansrapport
  • kassaflödesrapport

Helst ska de vara enkla att läsa även för den som inte är ekonom.

8. Samarbete med redovisningskonsult

Många företag väljer att anlita en redovisningskonsult när de växer. Då är det viktigt att programmet gör det enkelt att dela bokföringen. Många system låter både företagaren och redovisningskonsulten arbeta i samma system samtidigt. 

9. Möjlighet att växa med företaget

Det bokföringsprogram du väljer i början bör fungera även när företaget växer. Det är därför bra om programmet även kan hantera saker som:

  • löner
  • projektredovisning
  • lager
  • fler användare

Då slipper du byta system när företaget utvecklas.

10. Support och hjälp när något går fel

Ekonomi är ett område där det är viktigt att det blir rätt. Därför är det en stor fördel om bokföringsprogrammet erbjuder bra support. Det kan till exempel vara:

  • chatt eller telefon
  • guider och utbildningar
  • hjälpcenter online

När frågor uppstår är det skönt att kunna få hjälp snabbt.

Välj funktioner, inte bara pris!

När du ska välja bokföringsprogram är det lätt att fastna i priset. Men ofta är det viktigare att programmet faktiskt passar hur ditt företag arbetar – det är värt någon hundralapp extra att välja kvalitet.

Ett bra bokföringsprogram ska göra ekonomin enklare – inte krångligare.

Om programmet har funktionerna i checklistan ovan, brukar det vara ett bra tecken på att det fungerar även när ditt företag växer.

Tips från Spiris: Ladda ned kostnadsfri fakturamall, affärsplansmall, kvittomall och mall för reseräkning här

Tips! Här hittar du alla delar i Ekonomiskolan – som lär dig allt om bokföring, skatter och företagsekonomi. Bokmärk och kom tillbaka!



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.