Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Inspiration

Storytel tar upp kampen med Amazon

14 mars, 2018 Uppdaterades 18 december, 2024 7 minuters läsning
Storytel

Foto: Storytel med Rustan Panday vid rodret utmanar Amazon: Foto: Thomas Hjertén

Han började med att putsa skor på golfbanan som 12-åring. Nu står han vid rodret när Storytel expanderar över världen. Rustan Panday har alltid älskat att sälja.

Det är en smått osannolik resa som börjar i Indien, går via golfbanan i Viksjö och flera mer eller mindre lyckade företagssatsningar till Riddarholmen och posten som styrelseordförande i ljudboksförlaget Storytel.

Historien om Rustans väg till framgång börjar i Pune några mil upp i bergen väster om Bombay. Där föddes han av sin svenska mamma och det kunde varit början på en uppväxt i den relativt välbärgade pappans indiska familj.

LÄS OCKSÅ: Så lyckades de svenska superföretagen

Men bara några dagar efter Rustans födelse gick pappan bort och hela tillvaron ställdes på ända. Något år senare bestämde sig mamman för att bryta upp och flytta tillbaka till Sverige med Rustan och hans fyra år äldre syster.

– Det var som att komma från slott till koja. Min mamma var ensamstående och vi hade det knapert, men det skapade en revanschlust inom mig. Jag började redan tidigt göra småaffärer. Jag hade inget sommarjobb men gick runt på att putsa skor och samla golfbollar på golfbanan.

Vi träffar Rustan i Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Få byggnader andas så mycket anor och tradition som den gamla tegelborgen. Förlaget grundades 1823 och är Sveriges äldsta bokförlag. Här har storheter som August Strindberg, Stig Dagerman, Torgny Lindgren, Graham Green och på senare år Stieg Larsson passerat revy med sina böcker.

Uppstickaren Storytel köpte Norstedst


Det var många som höjde på ögonbrynen när uppstickaren Storytel köpte Norstedts i juni 2016. Men tvivlarna har tystnat och Rustan ser köpet som en viktig pusselbit i förtagets långsiktiga strategi.

– Vi ville ta med Norstedts in i den digitala världen. Samtidigt fick vi tillgång till en fantastisk
katalog med bra storys. Det fanns massor med positiva effekter för båda parter.

Rustans väg mot toppen är en lika stor framgångssaga som Storytels resa i ljudboksvärlden. Han var en rastlös unge som hade svårt att sitta stilla i skolbänken. Läxorna lockade inte lika mycket som Gula tidningen. Han lusläste annonserna i jakt på möjligheter att tjäna pengar på att köpa och sälja.

Läs också: Han skämdes för att ta betalt

Visserligen började han gymnasiet på hälso- och sjukvårdslinjen och hade en kort dröm om att bli sjukgymnast, men han insåg ganska snabbt att det inte var hans rätta element.

– Jag har gått i livets universitet, säger Rustan och ler. Det har varit väldigt lärorikt. Den fanns tidigare en önskan om en utbildning från exempelvis Handels, men ju äldre jag blir desto tryggare blir jag i mig själv. Idag måste du ha en utbildning för att komma in i arbetslivet. Det är körkortet som öppnar dörrarna till framtiden.

Tillsammans med en kompis startade han bostadsförmedlingen Bostadscenter i Stockholm i mitten av 90-talet. Det gick bra och ett tag var de inne på att bli fastighetsmäklare på heltid, men de sålde bolaget och fick ett litet startkapital i stället. Med pengar på fickan vände Rustan blickarna mot sina rötter. Han åkte till Indien för att köpa varor och skeppa till Sverige. Det slutade med att han återvände hem med 100 ton basmatiris.

– Jag hade en fot i Indien och ville grotta lite i min bakgrund. I efterhand inser jag att jag borde gjort tvärtom och tagit saker från Sverige och sålt i Indien i stället.

Mycket fotarbete


Det här var några år före millenieskiftet och basmatiris hade inte ännu hittat till matbutikernas hyllor. Han åkte runt i sin rostiga Toyota Corolla och sålde till olika handlare. Det var en ny produkt, men Rustan och hans kompanjon lyckades få köpare till den första lasten.

– Vi gjorde allt själva och tog fram en förpackning. Men den blev helt fel. Den hade en bild på en afrikansk kvinna på i ett risfält på framsidan och i
receptet hade vi skrivit att det skulle vara en matsked salt i stället för en tesked. Det var nog många som fick för salt ris till middagen där i början ...

Trots misstagen sålde de slut på hela lagret och affärerna var på väg att rulla igång på allvar. Men nästa sändning med ytterligare 100 ton basmatiris fastnade i tullen. På grund av en teknikalitet höjdes tullavgiften från 1,75 kronor per kilo till 5,50 kronor per kilo.

– Hela vår prissättning pajade. Vi stod med 100 ton ris och inga köpare. Vi hamnade i jätteproblem.

Men är det något som Rustan kan så är det sälja och till slut lyckades han hitta köpare till riset även om vinsten blev minimal.

– Är du entreprenör ger du inte upp. Jag och mina kompanjoner jobbar alltid bäst med kniven mot strupen. Blir vi nöjda och glada blir vi också lata och tappar fokus.

Han klarade sig undan risaffären med blotta förskräckelsen, men det hindrade honom inte från att ge sig in i nya projekt. Efter Indienäventyret testade han flera andra affärsidéer med varierande resultat.

– Det var lite som när man är elva år och vill prova alla sporter för att se var man passar in. Min resa som entreprenör har varit allt annat än spikrak och jag har stött på flera motgångar, men plötsligt hittar man något man är bra på och då kan man sluta leta och börja gräva där man står.

Helt rätt i tiden


För Rustans del kom genombrottet 2001 när han tillsammans med sin kompanjon Richard Båge bestämde sig för att starta Mediaplanet. Deras idé var att skapa snygga kundtidningar som skickades ut med dagspressen. Det visade sig vara helt rätt i tiden.

– Vi byggde upp verksamheten i Sverige och fick en lönsam kassako. Vi hade hittat något vi var bra på och bestämde oss för att testa affärsidén i flera länder. Där tycker jag många gör fel idag. Man tar in en massa miljoner och satsar innan man först byggt upp något från grunden. Du måste lära dig krypa innan du kan springa.

Mediaplanet expanderade först till Norge och sedan till övriga världen. Mellan 2004 och 2008 utvidgades verksamheten till 18 länder. Det var ett segertåg som följde en väl utarbetad anfallsplan.

När de etablerade sig i ett nytt land valde de ut ett sammansvetsat team på fem personer som fick börja med att bygga upp verksamheten på plats.

– Vi kallade det för våra superfemmor. I varje nytt land som vi startade upp i hade vi fem nyckelpersoner som drog igång verksamheten.

Nästan samtidigt som Mediaplanet började sin världserövring startade Jonas Tellander en tjänst för att ladda ner ljudböcker till mobilen. Han kallade företaget för Bokilur. Det var långt innan Spotify och Netflix slog igenom med sina abonnemangsupplägg och smartphones var ännu på ritbordsstadiet. Efter några år bytte företaget namn till Storytel.

Tekniken utvecklades så att man kunde strömma ljudboksfiler direkt till mobilen. Men tajmingen var inte den bästa. Det var 2008 och finanskrisen slog till med full kraft. Kassakistan på Storytel tömdes snabbt och Jonas Tellander tvingades gripa efter ett sista halmstrå. Han anmälde sig till SVT:s satsning Draknästet.

– Det var nära att han inte kom med i programmet. Hans ansökan hade fallit bort men tre dagar före inspelningen fick han veta att de ville att han skulle delta. Resten är historia som det heter.

Pitchen inför drakarna gick bra men trots det fick Jonas kalla handen från alla utom Richard Båge som kom som räddare i nöden. Han köpte tio procent av bolaget för en miljon och delade insatsen tillsammans Rustan Panday och Daniel Soussan från Insplanet.

Raketutveckling


Då hade Storytel en omsättning på 8 miljoner och 2 000 abonnenter. Idag har man över 500 000 abonnenter och en värdering på cirka 3,5 miljarder. Frågan är om det finns någon liknade investering i Draknästets historia som kommer i närheten av Storytels framgångssaga.

– Jag har fått förmånen att upprepa samma resa som vi gjorde med Mediaplanet, men nu slipper vi göra nybörjarmisstag. Jag triggas av att bygga upp Storytel till en världsspelare inom ljudboksmarknaden, säger Rustan.

Det pågår ett race om världens ljudboksmarknad. I ena ringhörnan står den amerikanska jätten Amazon med Audible och i den andra svenska Storytel. Än så länge är det dött lopp och det återstår att se vem som kommer som kommer gå segrande ur matchen. Ett är säkert – Storytel tänker inte ge sig utan fajt. Nyligen lanserades tjänsten i Spanien som blir det ett åttonde landet som man etablerar sig i.

Strategin är välbeprövat och följer samma mönster som vid Mediaplanets expansion. Vid rodret står Rustan Panday och styr från tegelborgen på Riddarholmen som en trygg kapten på de stormiga ljudbokshaven.

– Vi vill att boken ska växa. Vi vill att barn ska lyssna eller läsa på böcker och det finns en efterfrågan. Folk vill ha bra storys. Resten handlar bara om hur vi förpackar dem, säger han.

Fakta om Rustan:

  • Företag: Storytel.
  • Född: 3 maj 1969. Oxe!
  • Bor: Stockholm.
  • Familj: Sambo, förlovad med Michaël sedan 6 år. Två härliga bonusbarn, 11 och 14 år samt Julian 17 mån.


ANNONS

Innehåll från Inexchange

Partner

Eget företag? Tänk på detta innan du skickar fakturor

Att driva eget handlar om mer än att få betalt för jobbet du gör. Redan innan du skickar din första faktura bör du veta hur fakturering fungerar – och hur du kan slippa vanliga misstag som kan kosta tid, pengar och kunder. Här är guiden för dig som vill fakturera smart från dag ett – förslagsvis med e-faktura.

inexchange
Inexchange 13 augusti, 2025 Uppdaterades 8 juni, 2026 4 minuters läsning
fakturera smart

Foto: Inexchange-Artikel-2

Psst! Innan vi går igenom hur smart fakturering fungerar; visste du att Driva Egets läsare just nu kan skicka 12 e-fakturor per år helt kostnadsfritt via Inexchange? Och dessutom får halva priset på Inexchange Kundfaktura Basic – som ger dig en hel fakturaavdelning för under en hundralapp i månaden. Läs mer här. (Gäller till 15 juli)

Okej, då kör vi igång.

Vad ska en faktura innehålla?

Oavsett om du fakturerar som enskild firma eller aktiebolag måste dina fakturor följa Skatteverkets regler. En korrekt faktura ska innehålla:

  • Ditt företags namn, adress och organisationsnummer
  • Kundens namn och adress
  • Fakturanummer (i löpande serie)
  • Fakturadatum
  • Förfallet datum (betalningsvillkor)
  • Beskrivning av varan/tjänsten
  • Pris och moms (specificerat)

Varning: Skickar du en bristfällig faktura kan kunden neka att betala tills den är korrekt.

Behöver jag ett faktureringssystem?

Nej, du måste inte ha ett system – men det underlättar! Ett smart alternativ till dyra system kan vara Inexchange, där Driva Egets läsare kan skicka 12 e-fakturor per år helt kostnadsfritt. Och dessutom får halva priset på Inexchange Kundfaktura Basic – som ger dig en hel fakturaavdelning för under en hundralapp i månaden.

Med Inexchange Kundfaktura Basic skickar du alla dina fakturor från ett och samma ställe, du får överblick och slipper leta i mailkorgar efter dina skickade fakturor.

  • Du behöver inget affärssystem.
  • Du kommer i gång på ett par minuter.
  • Du skickar alltid e-faktura och PDF-faktura för 0 kr

Du kan välja att skicka pappersfaktura för självkostnadspris, men slipper skriva ut, kuvertera och gå till posten. Du behöver bara trycka på en knapp, och slipper många av nackdelarna med att skicka fakturor manuellt. Här är de vanligaste problemen:

  • Fakturor fastnar i spamfilter eller tappas bort
  • Du får inget kvitto på att fakturan levererats
  • Bedragare kan manipulera PDF-fakturor
  • Manuell hantering ökar risken för fel:

Många företagare utan bra system (som kanske använder word eller excel) lägger alldeles för mycket tid på faktureringen. Tid som istället skulle kunna läggas på kunderna.

Förbered för framtiden – nya krav på e-faktura kan komma

Redan idag måste du skicka e-faktura om du säljer till offentlig sektor. I framtiden kan det bli krav även för affärer mellan företag.

Flera EU-länder har redan infört e-faktura som krav. ​​I Sverige driver myndigheterna linjen att det ska lagstiftas om obligatorisk e-faktura för företag och offentlig sektor även i vårt land. Skatteverket, Bolagsverket och Digg (Myndigheten för digital förvaltning) har uppvaktat regeringen och föreslagit att det tillsätts en utredare som undersöker möjligheterna att införa ett sådant lagkrav.

Om du börjar med e-faktura från start är du förberedd – och slipper byta system när reglerna väl ändras.

Du behöver inte spara pappersverifikationer

Med ett digitalt faktureringsflöde behöver du inte längre:

  • Spara papperskopior
  • Sortera och arkivera i fysiska permar
  • Hitta kvitton i plastfickor

Enligt Skatteverket går det bra att spara bokföringsmaterial digitalt – så länge det sker på ett säkert och verifierbart sätt. Läs mer om den nya kvittolagen här.

Ska jag välja e-faktura eller PDF-faktura?

Fördelen med e-fakturor är att de levereras direkt in i mottagarens system. Du får en bekräftelse på att fakturan tagits emot, vilket ökar chanserna för att den betalas i tid. Statistik visar faktiskt att e-fakturor minskar betalningstiden med i snitt 5 dagar.

Informationen är digital, strukturerad och skickas på ett säkert sätt direkt från avsändarens system till mottagarens fakturahantering. Fakturan passerar ingen inkorg eller skrivbord, där bluffversioner ser sin chans att smyga sig in i ett försök att lura dig. Det är också lättare att verifiera avsändaren via till exempel Peppol-id (Läs mer om vad Peppol är här). 

Fördelarna med att byta till e-faktura

  • Säkerhet: Minskar risken för fel och bedrägerier
  • Effektivitet: Mindre manuell handpåläggning, bättre kassaflöde
  • Miljövinst: Färre papper, Färre utskrifter
  • Automatisering: Allt från attestflöde till bokföring går att koppla på
  • Besparingar: Lägre pris, inget slöseri med tid.

Hur kommer mitt företag igång med e-faktura?

Kanske har ditt ekonomisystem redan stöd för e-faktura? Annars är ett riktigt bra alternativ att testa Inexchange, där Driva Egets läsare just nu kan skicka 12 e-fakturor per år helt kostnadsfritt. Och dessutom får halva priset på Inexchange Kundfaktura Basic – som ger dig en hel fakturaavdelning för under en hundralapp i månadenLäs mer här. (Gäller till 15 juli)

Om Inexchange
Mer än 60 000 företag och organisationer effektiviserar sin ekonomihantering med Inexchange. Här hanteras miljontals fakturor varje vecka, snabbt och säkert. Välj en miljövänlig väg till ett papperslöst kontor.



Finansieringsskolan

Hur fungerar Almi-lån, verifieringsmedel och Almi Invest?

Många företagare har hört talas om Almi, men är osäkra på hur deras finansiering egentligen fungerar. Är det bidrag? Lån? Och varför säger banken ibland att man ska prata med Almi? Det ska vi gå igenom nu.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 21 mars, 2026 Uppdaterades 7 maj, 2026 5 minuters läsning
Almi-la°n – na¨r passar de och hur skiljer de sig fra°n bankla°n

Foto: Montage/Canva

Almi är ett statligt bolag som hjälper företag med finansiering (ofta tillsammans med bank eller andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling). Ofta är det företag med lite högre risk, eller i ett tidigt skede, som vänder sig till Almi. Det kan också passa bra när företaget ska växa med nya idéer och innovationer.

Alright, nog snackat. Låt oss gå igenom hur finansiering via Almi fungerar – för det kan faktiskt handla om såväl lån som verifieringsmedel och riskkapital.

Tips från Almi: Så här kan Almi finansiera ditt företag – läs om olika typer av lån

Vilka är Almi – och varför finns de?

Så låt oss börja där, och sammanfatta vilka typer av finansiering och tjänster Almi erbjuder:

  • lån till företag (av olika slag)
  • rådgivning
  • riskkapital via Almi Invest
  • verifieringsmedel

Den viktigaste skillnaden mot en vanlig bank är att Almi ofta kan ta större risk. Det gör att de kan finansiera företag tidigare i utvecklingen men är också med och möjliggör satsningar tillsammans med bank även i mer etablerade företag.

Du får mer än bara ett lån hos Almi

Utöver finansiering får du dessutom en dialog och rådgivning kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling, vilket kan ge dig bättre förutsättningar att fatta beslut och utveckla ett mer lönsamt och mer hållbart företag.

Tips från Almi: Vill du diskutera finansiering för ditt företag, men är osäker på vilket lån eller vilken lösning som passar bäst? Här kan du prata direkt med Almi.

Hur fungerar ett Almi-lån?

Ett Almi-lån fungerar i grunden som ett vanligt företagslån: du lånar pengar och betalar tillbaka dem över tid med ränta. Men det finns några viktiga skillnader.

Räntan är ofta högre

Eftersom Almi tar större del av finansieringen i situationer med högre osäkerhet är räntan normalt högre. Det är alltså inte en billigare finansiering – men den kan göra det möjligt att genomföra investeringar som annars inte hade blivit av.

Banken är ofta med i finansieringen

I de flesta fall delas finansieringen upp mellan banken och Almi. Det gör att banken kan vara med och finansiera satsningar som annars kan vara svåra att genomföra på egen hand. Ofta krävs det också att grundarna (eller andra finansiärer) står för en del av kapitalbehovet. 

Ett vanligt exempel är att Almi kan stå för 50 % av kapitalbehovet om grundarna står för resterande 50 % (banken måste således inte vara med). 

Affärsidén väger tungt

Banker tittar ofta mycket på historiska siffror. Almi lägger däremot ofta lika stor vikt vid företagets potential. De tittar till exempel på:

  • affärsmodell
  • marknad
  • tillväxtmöjligheter
  • entreprenörens erfarenhet

Det gör att Almi ofta kan finansiera företag tidigare i utvecklingen än vad banker gör.

Tips från Almi: I den här videon får du veta hur ett Almilån fungerar.

När brukar Almi-lån vara aktuella?

Almi-finansiering dyker ofta upp i tre situationer.

1. Tidig fas

När ett företag fortfarande är ungt kan banken tycka att underlaget är begränsat. Då kan Almi gå in med en del av finansieringen – ofta genom ett s k mikrolån.

2. Tillväxt och expansion

Om ett företag vill växa snabbt kan kapitalbehovet bli större än vad banken är bekväm med. Här kan Almi hjälpa till med exempelvis företagslån eller tillväxtlån, ofta i kombination med bank för att möjliggöra hela satsningen.

Tips från Almi: Hur fungerar Almis tillväxtlån? Läs mer här.

3. Innovation och nya produkter

Företag som utvecklar nya produkter eller tjänster kan också få finansiering via Almi. Det gäller särskilt projekt där potentialen finns – men där intäkterna ännu inte är helt bevisade. Då kan innovationslån passa perfekt.

Verifieringsmedel – pengar för att testa en idé

En lite mindre känd finansieringsform hos Almi är så kallade verifieringsmedel. Det är pengar som kan användas för att testa och verifiera en affärsidé innan företaget satsar fullt ut. Pengarna kan till exempel användas till att:

  • bygga en prototyp
  • göra marknadstester
  • testa teknik eller funktion
  • ta fram en första version av produkten

Syftet är att minska risken i tidiga projekt genom att först ta reda på om idén faktiskt fungerar i praktiken. Verifieringsmedel är alltså inte till för att bygga ett helt företag – utan för att ta reda på om affären håller. Och bäst av allt – de behöver normalt inte betalas tillbaka.

Hur ansöker man om finansiering hos Almi?

Processen börjar ofta med ett möte med en rådgivare. Då går ni igenom:

  • företagets situation
  • finansieringsbehov
  • affärsplan
  • marknad och strategi

Om företaget bedöms ha potential kan Almi sedan gå vidare med en finansieringslösning. Precis som hos banker görs alltid en kreditbedömning.

Tips från Almi: Vad behöver man förbereda inför låneansökan hos Almi? Det lär du dig här. 

Vill du få bättre koll på ekonomin i ditt företag och öka lönsamheten? I den här videon får du en bild av hur Almi kan hjälpa dig att förstå vad som driver resultatet i din verksamhet – och skapa bättre förutsättningar för att fatta rätt beslut i rätt tid.

Sammanfattning – så fungerar Almi-finansiering

Almi är ett statligt bolag som erbjuder lån och finansiering till små och medelstora företag. Den stora skillnaden mot banker är att Almi ofta kan:

  • ta större risk
  • finansiera tidigare i företagets utveckling
  • komplettera bank och andra finansiärer för att möjliggöra investeringar och utveckling.

Utöver finansiering får du också rådgivning och dialog kring företagets ekonomi, prioriteringar och långsiktiga utveckling.

Dessutom finns finansiering som verifieringsmedel, som hjälper företag att testa nya idéer innan de satsar fullt ut. PLUS (och det här är viktigt): i många regioner finns regionala bidrag som förmedlas via Almi.

Vi på Driva Eget har använt Almi i många av våra bolag och projekt, och alltid fått bra hjälp.

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Finansieringsskolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.