Till huvudinnehållet

Bli medlem och gå på vårt event Business Hacks! Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Inspiration

Storytel tar upp kampen med Amazon

14 mars, 2018 Uppdaterades 18 december, 2024 7 minuters läsning
Storytel

Foto: Storytel med Rustan Panday vid rodret utmanar Amazon: Foto: Thomas Hjertén

Han började med att putsa skor på golfbanan som 12-åring. Nu står han vid rodret när Storytel expanderar över världen. Rustan Panday har alltid älskat att sälja.

Det är en smått osannolik resa som börjar i Indien, går via golfbanan i Viksjö och flera mer eller mindre lyckade företagssatsningar till Riddarholmen och posten som styrelseordförande i ljudboksförlaget Storytel.

Historien om Rustans väg till framgång börjar i Pune några mil upp i bergen väster om Bombay. Där föddes han av sin svenska mamma och det kunde varit början på en uppväxt i den relativt välbärgade pappans indiska familj.

LÄS OCKSÅ: Så lyckades de svenska superföretagen

Men bara några dagar efter Rustans födelse gick pappan bort och hela tillvaron ställdes på ända. Något år senare bestämde sig mamman för att bryta upp och flytta tillbaka till Sverige med Rustan och hans fyra år äldre syster.

– Det var som att komma från slott till koja. Min mamma var ensamstående och vi hade det knapert, men det skapade en revanschlust inom mig. Jag började redan tidigt göra småaffärer. Jag hade inget sommarjobb men gick runt på att putsa skor och samla golfbollar på golfbanan.

Vi träffar Rustan i Norstedts lokaler på Riddarholmen i Stockholm. Få byggnader andas så mycket anor och tradition som den gamla tegelborgen. Förlaget grundades 1823 och är Sveriges äldsta bokförlag. Här har storheter som August Strindberg, Stig Dagerman, Torgny Lindgren, Graham Green och på senare år Stieg Larsson passerat revy med sina böcker.

Uppstickaren Storytel köpte Norstedst


Det var många som höjde på ögonbrynen när uppstickaren Storytel köpte Norstedts i juni 2016. Men tvivlarna har tystnat och Rustan ser köpet som en viktig pusselbit i förtagets långsiktiga strategi.

– Vi ville ta med Norstedts in i den digitala världen. Samtidigt fick vi tillgång till en fantastisk
katalog med bra storys. Det fanns massor med positiva effekter för båda parter.

Rustans väg mot toppen är en lika stor framgångssaga som Storytels resa i ljudboksvärlden. Han var en rastlös unge som hade svårt att sitta stilla i skolbänken. Läxorna lockade inte lika mycket som Gula tidningen. Han lusläste annonserna i jakt på möjligheter att tjäna pengar på att köpa och sälja.

Läs också: Han skämdes för att ta betalt

Visserligen började han gymnasiet på hälso- och sjukvårdslinjen och hade en kort dröm om att bli sjukgymnast, men han insåg ganska snabbt att det inte var hans rätta element.

– Jag har gått i livets universitet, säger Rustan och ler. Det har varit väldigt lärorikt. Den fanns tidigare en önskan om en utbildning från exempelvis Handels, men ju äldre jag blir desto tryggare blir jag i mig själv. Idag måste du ha en utbildning för att komma in i arbetslivet. Det är körkortet som öppnar dörrarna till framtiden.

Tillsammans med en kompis startade han bostadsförmedlingen Bostadscenter i Stockholm i mitten av 90-talet. Det gick bra och ett tag var de inne på att bli fastighetsmäklare på heltid, men de sålde bolaget och fick ett litet startkapital i stället. Med pengar på fickan vände Rustan blickarna mot sina rötter. Han åkte till Indien för att köpa varor och skeppa till Sverige. Det slutade med att han återvände hem med 100 ton basmatiris.

– Jag hade en fot i Indien och ville grotta lite i min bakgrund. I efterhand inser jag att jag borde gjort tvärtom och tagit saker från Sverige och sålt i Indien i stället.

Mycket fotarbete


Det här var några år före millenieskiftet och basmatiris hade inte ännu hittat till matbutikernas hyllor. Han åkte runt i sin rostiga Toyota Corolla och sålde till olika handlare. Det var en ny produkt, men Rustan och hans kompanjon lyckades få köpare till den första lasten.

– Vi gjorde allt själva och tog fram en förpackning. Men den blev helt fel. Den hade en bild på en afrikansk kvinna på i ett risfält på framsidan och i
receptet hade vi skrivit att det skulle vara en matsked salt i stället för en tesked. Det var nog många som fick för salt ris till middagen där i början ...

Trots misstagen sålde de slut på hela lagret och affärerna var på väg att rulla igång på allvar. Men nästa sändning med ytterligare 100 ton basmatiris fastnade i tullen. På grund av en teknikalitet höjdes tullavgiften från 1,75 kronor per kilo till 5,50 kronor per kilo.

– Hela vår prissättning pajade. Vi stod med 100 ton ris och inga köpare. Vi hamnade i jätteproblem.

Men är det något som Rustan kan så är det sälja och till slut lyckades han hitta köpare till riset även om vinsten blev minimal.

– Är du entreprenör ger du inte upp. Jag och mina kompanjoner jobbar alltid bäst med kniven mot strupen. Blir vi nöjda och glada blir vi också lata och tappar fokus.

Han klarade sig undan risaffären med blotta förskräckelsen, men det hindrade honom inte från att ge sig in i nya projekt. Efter Indienäventyret testade han flera andra affärsidéer med varierande resultat.

– Det var lite som när man är elva år och vill prova alla sporter för att se var man passar in. Min resa som entreprenör har varit allt annat än spikrak och jag har stött på flera motgångar, men plötsligt hittar man något man är bra på och då kan man sluta leta och börja gräva där man står.

Helt rätt i tiden


För Rustans del kom genombrottet 2001 när han tillsammans med sin kompanjon Richard Båge bestämde sig för att starta Mediaplanet. Deras idé var att skapa snygga kundtidningar som skickades ut med dagspressen. Det visade sig vara helt rätt i tiden.

– Vi byggde upp verksamheten i Sverige och fick en lönsam kassako. Vi hade hittat något vi var bra på och bestämde oss för att testa affärsidén i flera länder. Där tycker jag många gör fel idag. Man tar in en massa miljoner och satsar innan man först byggt upp något från grunden. Du måste lära dig krypa innan du kan springa.

Mediaplanet expanderade först till Norge och sedan till övriga världen. Mellan 2004 och 2008 utvidgades verksamheten till 18 länder. Det var ett segertåg som följde en väl utarbetad anfallsplan.

När de etablerade sig i ett nytt land valde de ut ett sammansvetsat team på fem personer som fick börja med att bygga upp verksamheten på plats.

– Vi kallade det för våra superfemmor. I varje nytt land som vi startade upp i hade vi fem nyckelpersoner som drog igång verksamheten.

Nästan samtidigt som Mediaplanet började sin världserövring startade Jonas Tellander en tjänst för att ladda ner ljudböcker till mobilen. Han kallade företaget för Bokilur. Det var långt innan Spotify och Netflix slog igenom med sina abonnemangsupplägg och smartphones var ännu på ritbordsstadiet. Efter några år bytte företaget namn till Storytel.

Tekniken utvecklades så att man kunde strömma ljudboksfiler direkt till mobilen. Men tajmingen var inte den bästa. Det var 2008 och finanskrisen slog till med full kraft. Kassakistan på Storytel tömdes snabbt och Jonas Tellander tvingades gripa efter ett sista halmstrå. Han anmälde sig till SVT:s satsning Draknästet.

– Det var nära att han inte kom med i programmet. Hans ansökan hade fallit bort men tre dagar före inspelningen fick han veta att de ville att han skulle delta. Resten är historia som det heter.

Pitchen inför drakarna gick bra men trots det fick Jonas kalla handen från alla utom Richard Båge som kom som räddare i nöden. Han köpte tio procent av bolaget för en miljon och delade insatsen tillsammans Rustan Panday och Daniel Soussan från Insplanet.

Raketutveckling


Då hade Storytel en omsättning på 8 miljoner och 2 000 abonnenter. Idag har man över 500 000 abonnenter och en värdering på cirka 3,5 miljarder. Frågan är om det finns någon liknade investering i Draknästets historia som kommer i närheten av Storytels framgångssaga.

– Jag har fått förmånen att upprepa samma resa som vi gjorde med Mediaplanet, men nu slipper vi göra nybörjarmisstag. Jag triggas av att bygga upp Storytel till en världsspelare inom ljudboksmarknaden, säger Rustan.

Det pågår ett race om världens ljudboksmarknad. I ena ringhörnan står den amerikanska jätten Amazon med Audible och i den andra svenska Storytel. Än så länge är det dött lopp och det återstår att se vem som kommer som kommer gå segrande ur matchen. Ett är säkert – Storytel tänker inte ge sig utan fajt. Nyligen lanserades tjänsten i Spanien som blir det ett åttonde landet som man etablerar sig i.

Strategin är välbeprövat och följer samma mönster som vid Mediaplanets expansion. Vid rodret står Rustan Panday och styr från tegelborgen på Riddarholmen som en trygg kapten på de stormiga ljudbokshaven.

– Vi vill att boken ska växa. Vi vill att barn ska lyssna eller läsa på böcker och det finns en efterfrågan. Folk vill ha bra storys. Resten handlar bara om hur vi förpackar dem, säger han.

Fakta om Rustan:

  • Företag: Storytel.
  • Född: 3 maj 1969. Oxe!
  • Bor: Stockholm.
  • Familj: Sambo, förlovad med Michaël sedan 6 år. Två härliga bonusbarn, 11 och 14 år samt Julian 17 mån.


ANNONS

Innehåll från Nordea

Partner

Bedrägeriexperten: “Här är bästa sätten att skydda ditt företag 2025”

Bedrägerierna mot företag ökar – och blir alltmer sofistikerade. Amalia Krantz är bedrägeriexpert på Nordea och tidigare elitidrottare med en kompromisslös vinnarskalle, och hon vet hur du skyddar ditt företag. Här är hennes fyra bästa tips (bland annat hur du undviker smishing)!

nordea
Nordea 25 juni, 2025 Uppdaterades 25 juni, 2025 8 minuters läsning
Undvika bedrägerier 2025

Foto: Karl Nordlund

Det började som en helt vanlig arbetsdag på ett företag. Ekonomichefen fick ett mejl från vd:n, och det var brådskande. En viktig affär med en utländsk leverantör behövde slutföras med omedelbar betalning. Mejlet var formellt, men tonen kändes igen, och vd:n hänvisade till en tidigare konversation de haft. Ekonomichefen följde därför instruktionerna och godkände transaktionen.

Men allt var en bluff. Företagets vd hade aldrig skickat mejlet. 

I själva verket var det bedragare som hade hackat sig in i företagets mejlsystem och använt sig av vd:ns namn. När misstanken väl väcktes var det för sent – ett stort belopp hade redan försvunnit till ett okänt konto utomlands. 

– Det här är ett vanligt exempel på hur ett bedrägeri kan se ut i dag. Metoderna har blivit mer sofistikerade och personliga , både mot företag, föreningar och privatpersoner, berättar Amalia Krantz, bedrägeriexpert på Nordea.

Tips: Här hittar du en lista på de vanligaste bedrägerimetoderna.

Hjälper företagare över hela Sverige

Det är en tidig måndagsförmiddag, och vi befinner oss på Amalias hemmaplan, Nordeas huvudkontor i Stockholm. Men hon är bara här för att mellanlanda. I morgon åker Amalia vidare för att fortsätta möta företag, privatpersoner samt kommuner och regioner inom offentlig sektor för att stärka medvetenheten kring bedrägerier och hur man kan skydda sig mot dem.  

– Man kan säga att jag åker runt i Sverige och sprider dålig stämning, säger hon och ler. Men det är ett stort och växande samhällsproblem – att motverka det genom att öka medvetenheten är min absolut största drivkraft.

Tips! Här kan du gå ett kostnadsfritt webinarie där Amalia Krantz, Nordeas bedrägeriexpert, berättar hur du som företagare och privatperson kan tänka och göra för att överlista bedragarna.

Vi har nog alla sett de osannolika, ibland rent komiska mejlen om att man ärvt en förmögenhet från en okänd släkting på andra sidan jordklotet. Men att tro att alla bedrägerier ser ut så – det är att göra sig själv en otjänst, menar Amalia. 

Genom AI och så kallade ”deepfakes” kan bedragarna numera använda röster, bilder eller utge sig för att vara såväl din kollega som välkända företag.  

Amelia tittar upp
Karl Nordlund

– Vid vd-bedrägerier kan vi se hur man blir inkastad i en konversation, ser namn man känner igen och kan scrolla bakåt i konversationshistoriken. För ett tag sedan blev till och med en person på ekonomiavdelningen på ett multinationellt företag kallad till ett videomöte för att diskutera en stor transaktion. Han kände igen alla sina kolleger på skärmen, men det var bara han som var mänsklig – de andra hade fått sin röst och sitt ansikte kapade.  

Men det sistnämnda hör ännu till ovanligheten. Vanligast bland privatpersoner och mindre företag är ”smishing”, då bedragarna skickar samma sms till en mängd människor, som ser ut att komma från ett företag, en bank eller polisen och påstå att någonting skett.

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets säkerhet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

Amalia stol vid bord
Karl Nordlund

Det kan exempelvis se ut att komma från ett känt låneinstitut som påstår att ett lån har beviljats eller från ett telekombolag som meddelar ”Hej, vi bekräftar köp av ny telefon, finns redo att hämta i eftermiddag. Vid frågor, ring oss här!” 

– Eftersom man inte beställt någon telefon ringer man numret till telekombolaget, tror man, men hamnar i själva verket hos bedragaren. När man säger att man inte beställt telefonen erbjuder sig bedragaren att makulera det, men eftersom ”beställningen” är gjord med BankID säger den att den kan koppla vidare till din banks säkerhetsavdelning. I själva verket är det då bedragarna som kopplar mellan sig. Nu säger ”säkerhetsavdelningen” att dina konton är utsatta och att du behöver föra över dina pengar till ett säkerhetskonto, du behöver bara logga in med BankID. Plötsligt har de dig och dina pengar på kroken. 

Hur misstänksam ska man vara?

Amalia korsar armarna över sin laptop och berättar att de är runt 3 400 personer på Nordea arbetar för att stoppa ekobrott.

– Vi jobbar väldigt offensivt för att skydda våra kunder från detta. Vi har exempelvis infört att du som företagskund måste scanna in ditt pass eller nationella id om du behöver ett nytt BankID och vi har satt en lägre beloppsgräns för när våra kunder måste ringa banken för att få genomföra transaktionen. Bankerna förbättrar sina system, men du som privatperson eller företagare kan också ta hjälp av tekniken och se till att du inte har snabb åtkomst till mer än du behöver som en extra försäkring. 

Detta är ett samhällsproblem vi endast kan möta om vi alla krokar arm.

Amalia Krantz

Vad kan man själv tänka på för att inte råka ut för ett bedrägeri? 

- Ta hjälp av tekniken. Se till att du inte har snabb och direkt tillgång till mer pengar än du behöver. Om du inte gör återkommande utlandsbetalningar, stäng den möjligheten i nätbanken tills du åker utomlands. 

- Använd tekniken säkert. Logga exempelvis inte in på BankID på uppmaning av någon annan och läs alltid igenom texten du får se innan du signerar och lägg den där extra sekunden på att faktiskt kontrollera vilket namn du swishar till.

- Som företagare, var alltid två vid signering. Det är i de små obevakade ögonblicken som många råkar illa ut.

Här hittar du en lista på alla de vanligaste bedrägerimetoderna.

Slutligen, understryker Amalia, är det viktigt att vara sunt misstänksam. Att ta det berömda andetaget och tänka: Är det verkligen rimligt? Ska det gå till så här?  

– I den digitala världen har vi tappat en dimension: Vem har vi egentligen på andra sidan? Låt dig inte bara följa med, utan gå bakvägen – ta reda på numret till avsändaren som påstås stå bakom meddelandet, i stället för att direkt klicka på numret eller länken i sms:et.  

Amalia talar lika vant som engagerat.  

– Det känns fel att säga att det är ett spännande jobb, för att det är så mörkt och hemskt, men jag hittar inget bättre ord. Det är ett ämne som angår oss alla, mer än någonsin. 

Den mänskliga faktorn ofta gund till bedrägerierna

En ny studie från Nordea visar att 4 av 10 småbolag (43%) säger sig ha blivit utsatta för bedrägerier. Tre fjärdedelar av företagarna säger sig dock inte vara speciellt oroliga och en stor andel (63 procent) anser sig ha hög kunskap om hur man skyddar sig mot bedrägerier. 

 - Men studien visar också att oron har ökat i de företag som utsatts för bedrägeri. Kanske för att de ser hur sofistikerat det kan vara, säger Amalia och poängterar: 

– Man kan ha jättebra säkerhetssystem och investera otroligt mycket i detta som företag, men många bedrägerier sker genom auktoriserade betalningar där någon överför pengar till bedragarna. Det har alltså inte varit något fel i systemet, utan i stället är det den mänskliga faktorn som bedragarna använder sig av. Så lika mycket som vi investerar i tekniska försvar, måste vi investera i medarbetarna, för vi är alla människor i grunden.

Amalia sittandes på ruta
Karl Nordlund

Företag behöver ha ämnet ”top of mind”, menar Amalia, och inte bara något som snabbt avhandlas på en konferens en gång om året.  

– Man behöver återkommande göra tester, se över beredskapsplanen och uppdatera rutinerna.  

Nordeas hemsida finns det mycket information om hur du som företagskund ska tänka och vart du ska vända sig. Men framför allt handlar det om att inte missa varningslamporna.  

– Människor kommer ofta och ber mig avgöra om ett sms de fått är en bluff eller inte, men det är jättesvårt för mig att veta. Man måste se till kontexten och framför allt reagera om något känns oväntat, lite ovanligt och brådskande. Om du exempelvis plötsligt får ett mejl som ser ut att vara från ett företag eller en kollega, men med meddelandet att du ska betala in till ett nytt kontonummer – kolla upp det först!

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om företagets säkerhet? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

När Amalia själv nyligen skulle resa ville resebolaget att hon skulle lägga upp sitt pass via en länk. Hon blev genast misstänksam. 

– Då ringde jag företaget och rutinerna visade sig stämma. Men man tjänar alltid på att ta omvägen, vara lite krånglig och dubbelkolla, säger Amalia och plockar upp laptopen. 

Det går mot lunch och Amalia ska vidare till nästa möte, men innan vi skiljs åt kastar hon en blick mot receptionen och säger:  

– Det händer då och då att kunder ringer hit och berättar stolt hur de inte gick på ett bedrägeriförsök genom att dubbelkolla avsändaren. När jag får höra det blir jag så varm i hjärtat, för det är precis varför jag gör det här.

Om Amalia Krantz
Ålder:
36 år.
Yrke: Bedrägeriexpert på Nordea.
Familj: Katt, föräldrar, bröder och brorsbarn. 
Bor: Västra Stockholm.
Lektyr på nattduksbordet: Nexus: en kort historik över informationsnätverk från stenåldern till AI av Yuval Noah Harari. 
Guilty pleasure: Att plöja true crime-dokumentärer som jag har sett en miljon gånger samtidigt som jag spelar ett mobilspel.
Dold talang: Stå på händer.
Bakgrund: B la elitkarriär i basket

Om Nordea
Nordea är den ledande banken i Norden. Med ett brett utbud av finansiella tjänster, expertis och nätverk stöttar vi företag till en sund och ansvarsfull tillväxt.



Ekonomi & Skatt

Moms för småföretagare – guide för att förstå moms och momsdeklaration

Moms kan kännas krångligt, men är egentligen ganska logiskt när man väl får kläm på det. Den här guiden hjälper dig att förstå hur moms fungerar – och hur du sköter din momsredovisning på rätt sätt. Perfekt för dig som driver eget.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 7 juli, 2025 Uppdaterades 24 juni, 2025 4 minuters läsning
Guide till moms och momsdeklaration fo¨r sma°fo¨retagare – uppdaterad fo¨r 2025

Foto: Unsplash

I den här guiden går vi igenom

  • Vad moms är och hur det fungerar i praktiken
  • Hur du som företagare hanterar moms i dina fakturor
  • Hur och när du ska momsdeklarera
  • De vanligaste fällorna – och hur du undviker dem

Kalkyl: Räkna ut momsen med vår momskalkyl

Tight med tid? Här är det viktigaste!

  • Moms är en skatt du lägger på din försäljning – inte pengar du får behålla.
  • De flesta företag måste redovisa och betala moms till Skatteverket – ofta varje kvartal.
  • Du får dra av moms på inköp som är kopplade till din verksamhet.
  • Det är du som ansvarar för att rätt moms sätts på dina fakturor.
  • Missar i momsredovisningen kan bli dyra – men är ofta enkla att undvika med rätt rutiner.

Okej, då kör vi igång på djupet!

Vad är moms – och hur fungerar det för dig som företagare?

Moms (mervärdesskatt) är en skatt på konsumtion. Som företagare lägger du på moms när du säljer varor eller tjänster – och redovisar den till Skatteverket.

  • Du lägger på moms på dina fakturor. Standard är 25 %, men vissa branscher har 12 % eller 6 % (exempelvis livsmedel, hotell eller kultur).
  • Du betalar också moms på inköp. Denna moms kallas ingående moms och får oftast dras av i ditt företag (så länge det är en avdragsgill kostnad).
  • Du redovisar skillnaden. Om du har tagit ut mer moms än du har betalat, betalar du mellanskillnaden till Skatteverket.

Exempel:
Du säljer en tjänst för 10 000 kr + 25 % moms = 12 500 kr totalt.
Du köper programvara för 4 000 kr + 25 % moms = 5 000 kr.
Du redovisar 2 500 kr utgående moms – 1 000 kr ingående moms = 1 500 kr att betala.

Så här fungerar momsregistrering och fakturering

När du startar ditt företag ska du anmäla dig för momsregistrering hos Skatteverket. Då får du ett momsregistreringsnummer.

  • Skriv alltid med moms på fakturan. Specificera beloppet och vilken momssats som gäller.
  • Använd rätt momssats. Kolla Skatteverkets lista för din bransch.
  • Bokför både utgående och ingående moms löpande. Det underlättar när det är dags för deklaration.

Tips: Använder du ett bokföringsprogram blir mycket av detta enklare automatiskt.

Momsdeklaration – så gör du

De flesta småföretagare deklarerar moms kvartalsvis eller årsvis. Du bestämmer din redovisningsperiod när du registrerar digditt företag

Steg för att momsdeklarera

  1. Sammanställ hur mycket moms du har lagt på försäljning (utgående moms).
  2. Räkna ut hur mycket moms du betalat på inköp (ingående moms).
  3. Fyll i momsdeklarationen i Skatteverkets e-tjänst.
  4. Betala eventuell mellanskillnad i tid.

Exakt datum för inbetalning av moms hittar du här hos Skatteverket.

Kalkyl: Vad kostar det att starta eget? (Testa här!)

Vanliga misstag med momsen – och hur du undviker dem

  • Glömmer att lägga på moms. Dubbelkolla dina fakturamallar.
  • Använder fel momssats. En klassiker – kolla vad som gäller för just dina tjänster.
  • Missar deadlines för deklaration. Sätt påminnelser i kalendern eller använd automatiska bokföringsverktyg.
  • Bokför inte moms korrekt. Slarv här kan skapa stora problem vid revision.
  • Drar av moms på privata köp. Endast inköp kopplade till verksamheten får momsavdrag.

Sammanfattning – 5 saker att ta med dig från guiden

  • Moms är en skatt på din försäljning – den är inte din intäkt.
  • Du måste momsregistrera dig innan du börjar ta betalt.
  • Rätt momssats är avgörande – kolla Skatteverkets listor.
  • Du redovisar mellanskillnaden mellan utgående och ingående moms.
  • Med bra rutiner och bokföringsstöd är moms inget att oroa sig för.

Vanliga frågor om moms för småföretagare

Hur fungerar moms för enskild firma?

Enskilda firmor redovisar moms precis som andra företag. Du registrerar dig hos Skatteverket och deklarerar moms baserat på försäljning och inköp.

När ska jag deklarera moms första gången?

Efter att du registrerat dig för moms får du ett besked från Skatteverket om din redovisningsperiod. Första deklarationen ska skickas in efter den första perioden är avslutad.

Kan jag dra av moms på alla inköp?

Nej, bara på inköp som är kopplade till din verksamhet. Du får inte dra av moms på privata utgifter.

Vad händer om jag gör fel i momsredovisningen?

Du kan rätta deklarationen i efterhand. Om felet är stort kan det dock bli förseningsavgifter eller andra påföljder.



Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.