Socialt entreprenörskap har under senare år blivit ett populärt begrepp.  Men för Björn Söderberg har det varit en livsstil i 16 år. Driva Egets Anders Andersson åkte till Nepal för att se hur han hjälper familjer att återuppbygga sina hem efter jordbävningen för två år sedan.

I Nepal är fattigdom, byråkrati och korruption värre än i de flesta länder. Än värre blev det när jordbävningen lamslog landet i april 2015. I detta kaos trivs sociale entreprenören Björn Söderberg.

Han har startat ett företag med ett namn som låter lika självsäkert som han själv är, Build up Nepal, med målsättningen att bygga upp landet.

– Det fruktansvärda som hände vid jordbävningen stimulerade mig faktiskt. Det gav mig nya utmaningar. Under kaos fungerar jag som bäst, säger han.

Han har kört motorcykel i tre timmar på små stigar över bergen när vi träffar honom. Han tyckte det skulle ta för lång tid att åka med oss i fyra timmar på skumpiga småvägar.

Läs också: Så tjänar du på socialt entreprenörskapVi sitter nu på något som kallas restaurang en halvmil från byn Majhigaun där alla hus förstörts av jordbävningen.

– Ät lite nudelsoppa nu. I byn finns inget att äta och dricka, säger han.

Han påpekar att han gillar att ta tag i problem som man först inte har en aning om hur de ska lösas:

– Jag insåg efter katastrofen att jag måste starta ett företag som på något sätt ska hjälpa de drabbade. Men jag visste inte hur det skulle gå till eller vem som skulle stå för finansieringen, säger Björn, som dock skulle komma på råd:

Vägarna är för dåliga för att det ska gå att frakta byggmaterial ut till byarna. Det löser han genom att låta tillverka enkla maskiner som med handkraft tillverkar byggblock av cement, sand och vatten.

Det skulle bli för dyrt att skicka ut byggarbetare. Det löser han genom att anställa byggledare som åker ut i byarna för att lära de arbetslösa byborna att bygga egna jordbävningssäkra hus.

Nu ska han visa oss hur det fungerar i praktiken. För att spara tid är vi flera som visas runt samtidigt. Förutom Driva Eget har Björn också bjudit in två nepalesiska journalister som han anlitat. De ska producera informationsmaterial om projektet, dels för att få pengar från hjälporganisationer, dels för att informera de bybor som ska få hjälp framöver.

Det är typiskt för Björn. Han vill ständigt vara supereffektiv.

– Mitt problem som företagare är att jag har för många idéer. Då är jag glad att min hustru Bina kan hejda mig.

Första idén i Nepal fick han när han som 19-åring såg allt pappersskräp på gatorna i huvudstaden Katmandu. Snabbt startade han då ett litet pappersbruk för att tillverka julkort av skräpet. Korten sålde han sedan till svenska företag som ville förbättra miljön i Nepal.

– Nu efteråt inser jag att det kanske inte var bästa sättet att lösa problemen här.

Men storyn om hur han tog hand om pappersskräpet har blivit en bra start på föredragen när han varje år är på turné som en av Sveriges mest populära entreprenörsföreläsare.

Björn har startat en rad småföretag i Nepal, som alltså varit hans hemland i hela 16 år nu. Ett av dem fick tyvärr läggas ner efter att ha saboterats av maffian, men av detta och andra misstag och motgångar har han ständigt lärt sig nya saker.

I alla företag han satsat på kommer det sociala ansvaret i första hand – för de anställda som får utbildning, för samhällets bästa, för miljön och i valet av kunder. Men en äkta social entreprenör som Björn skäms inte för att tjäna pengar både till sig själv och för att utveckla verksamheten.

Hans inkomster kommer nu främst från Websearch, ett it-företag som finns både i Katmandu och i Stockholm. Men 90 procent av sin tid lägger han nu på Build up Nepal, som har en företagskonstruktion utan vinstsyfte. Företaget har hittills byggt 40 hus och fem skolor i 26 olika byar.

– En hopplös byråkrati har gjort att det gått alldeles för sakta. Trots att landet verkligen behöver nya hus försöker myndigheterna förhala varje bygge. Jag har fått anställa advokater för att få byggtillstånd, säger han.

Världens länder har skänkt totalt 4,1 miljarder dollar för att bygga upp landet. Men först nu, två år efter katastrofen, har de hemlösa börjat få del av dessa pengar. Bidraget är på 25 000 kronor per hus.

Trots att byborna bygger själva och dörrar och fönster återanvänts från resterna av de förstörda husen räcker bidraget inte. Det behövs ytterligare 20 000 kronor per hus. De pengarna försöker Björn få svenskar att skänka till hans välgörenhetsorganisation Tuki Nepal, som har ett 90-konto.

Nu sätter sig Björn på sin motorcykel och ledsagar vår bil längs vägarna uppför bergen till Majhigaun, som var den första byn som fick hans hjälp. Där har åtta hus byggts och ytterligare tolv står på tur.

När vi kommer sitter Shanti Majhi och diskar framför sitt hus, som nyligen blev klart. Hennes fyra barn är i skolan och maken har denna dag fått daglönearbete i stenbrottet strax intill. Hon och alla andra i byn tillhör Nepals alla lägsta kast. Kontrasten i byn är slående: Människorna är mycket fattiga och de flesta bor fortfarande i kojor och plåtskjul. Samtidigt är utsikten och naturen magnifik, som hämtad ur en turistbroschyr.

Shanti tillhör de lyckligt lottade som fått hjälp att bygga nytt hus. Det visar hon genom en glädje som verkligen strålar om henne:

– Det här är fantastiskt. Allt var ju nattsvart när jag efter första jordskalvet kom hem och såg att vårt hus blivit totalförstört, säger hon samtidigt som hon stolt visar sina kycklingar ute på gården.

Nästan 9 000 dödsoffer krävdes i katastrofen. Men just i denna by omkom ingen, då de flesta var utomhus när husen mitt på dagen rasade samman.

I denna del av byn har de flesta nu hus som är klara. Björn och hans nepalesiska medarbetare som skött alla kontakter i byn behandlas som hjältar.

– När jag ser hur dessa människor fått livsgnistan tillbaka känns det verkligen att det är värt att anstränga sig. Känslan av att göra verklig nytta är drivkraften för mig som företagare, säger han.

Han möts av ny tacksamhet när vi kommer till byns skola som just börjat byggas och ska ersätta de provisoriska plåtskjulen.

Någon hänger en blomsterkrans kring hans hals och byns överhuvud kommer fram och tackar.

De flesta som gräver grunden är kvinnor. Det beror delvis på att det inte längre finns så många män i byn. En del stack därifrån efter jordbävningen, andra drack sig till döds av hemgjord sprit.

Skolbygget drogs igång av Björns företag, men har nu övertagits av Creasions, en av många biståndsorganisationer som också hjälper till efter jordbävningen. De som tillverkar byggblock och de som bygger har gått samman i små företag som förhandlat fram avtal direkt med välgörenhetsorganisationen.

– Jordbävningen har alltså skapat arbetstillfällen. En del av dem som tvingats åka till byggen utomlands för att kunna försörja sina familjer, kan nu få byggjobb här i landet, säger Björn.

Han är optimist. Det är det enda sättet att kunna klara sig i detta fattiga och byråkratiska land.

– Pengarna som världens länder skänkt efter jordbävningen räcker till 650 000 nya hus. Så Build up Nepal har en bit kvar. Vårt mål är att bygga 3 500 hus. Helst vill vi nöja oss med att lära byborna att bygga ett enda hus i varje by, och hoppas på att de själva sedan kan ta vid och bygga fler.

Sedan tar han med sig sin medarbetare på motorcykeln och drar iväg vidare uppför berget. Han ska planera för nästa husbygge på ett ställe dit vi inte kan ta oss med bil.

Detta är socialt entreprenörsskap

• Social innovation och socialt entreprenörskap är två olika sätt att benämna samma strävan – att lösa samhällsproblem och åstadkomma samhällsnytta. Det går ut på att ändra sättet att tänka hos människor, organisationer och företag.
• För sociala entreprenörer är det annat än vinst som styr företaget. Även för dessa företag gäller det att tjäna pengar, men en stor del av vinsten återinvesteras ofta i verksamheten.
• Liksom Björn Söderberg har många sociala entreprenörer flera företag, ibland kan ett med bra vinst försörja ett annat som går med förlust. Vinsten i Björns it-företag är så bra att han kan leva på lön därifrån samtidigt som han jobbar nästan gratis för Build up Nepal.
• Det städföretag som Björns fru leder har som syfte att ge arbete åt fattiga kvinnor och dessutom ge utbildning både till kvinnorna och till deras barn.

Här är Björns bästa entreprenörsråd

1. Sälj och tjäna pengar

Tyvärr är inte detta självklart för en del sociala entreprenörer. Även om man har ett socialt engagemang måste man alltid tänka på att göra vinst och sälja in både sig själv och sin affärsidé. Att vinsten sedan plöjs ned i verksamheten är en helt annan sak.

 2. Fundera inte för länge

Sätt igång direkt när du har en idé. Det gäller att våga tro på sin idé. Sedan är det bara att dra igång, även om alla formaliteter inte är klara.

3. Utgå ifrån din passion

Börja där i stället för att försöka hitta en marknad. En bra affärsidé räcker inte. Fundera över vad du vill åstadkomma. Ska du lägga ner tio timmar om dagen på något måste det vara något du brinner för, något som är roligt och meningsfullt.

4. Lär av dina misstag

Den som inte misslyckas har heller aldrig försökt. Det värsta som kan hända är att du måste lägga ned. De misstag du då gjort kan du lära dig av.

Här finns kunskap & stöd

• Vinnova, innovationsmyndigheten, har ett speciellt program för social innovation. Läs mer på vinnova.se/socialinnovation.
• Social innovation är en samlande nationell kunskapsnod för social innovation och samhällsentreprenörskap. Läser mer om forskning och utbildning på: socialinnovation.se

Lyssna på Björn Söderbergs TED-talk där han berättar om starten i Nepal på:
driva-eget.se/nepalted