Till huvudinnehållet

Prova Driva Eget Plus utan kostnad i en månad. Kolla in!

Anpassa dina flöden och vad som visas först. Läs mer

Driva eget företag

Varumärkesproffset dömer ut – gör inte som HM

Yasemin Bayramoglu 2 september, 2019 Uppdaterades 18 december, 2024 6 minuters läsning

Ingen varumärkesstrategi kommer att funka om den inte baseras på hållbarhet, menar varumärkesexperten Pia Anderson.
Ändå kan det bli så himla fel. Kolla här.

En varumärkesplattform ska alltid byggas utifrån affärsplanen och visionen, där visionen är kopplad till de globala målen. Och där visionen har ett högre syfte än att bli bäst, störst mäktigast och rikast menar Pia Anderson.

I dag, med den debatt som förs om klimatförändringar,
och behovet av att ändra livsstil på måste man helt enkelt ta hänsyn till
hållbarhetsfrågorna, menar Pia. Men man måste göra det på rätt sätt, menade hon
när hon var gäst i Starta Eget-poden. Hon lyfte två exempel – ett bra och ett
mindre bra. Båda två från svenska jättar.

LYSSNA PÅ HELA SAMTALET HÄR:

– Om man börjar med att jämföra bådas visioner – Ikea vill skapa en bättre vardag för de många människorna. Det är en vision man haft från starten. HM har visionen att leda förändringen till en cirkulär och förnybar modeindustri, samtidigt som man ska vara fair och ett jämlikt företag.

När man pratar fair handlar det mycket om
arbetsvillkor.

– Det är två helt olika visioner. Över tid har det
visat sig att företag som har ett högre syfte än företaget självt – alltså där
det inte handlar om att jag ska bli störst, mäktigast, rikast, starkast, bäst
utan att man vill göra gott för andra – tenderar att bli mer lönsamma.
Medarbetarnas engagemang ökar med hela sex gånger och kunderna blir mer lojala.

Vad ska det
leda till?

– Ikeas vision – en bättre vardag för de många
människorna – har ett högre syfte. Men den är inte klockren, den skulle behöva
vara mer specifik, men i den andemeningen, säger Pia.

HM:s vision låter kanske som att den har ett högre
syfte. Men det är inte helt självklart ändå.

– HM har gjort på traditionellt vis enligt den
tidigare marknadsekonomin – då allt handlade om att bli störst och mäktigast.
Fast nu har de gjort det ur ett hållbarhetsperspektiv. De säger att vi ska vara
den ledande aktören i en hållbar modeindustri. De har tagit fasta på "vi
ska vara bäst", men de säger inte vad det ska leda till. Vem gör de det
här för egentligen?

När hon tittar på hur det rapporteras om HM i media
blir bilden ännu knepigare.

– Det blir en logisk kullerbytta. Alltså, de gör bra
saker – de håller hållbarhetsutbildningar, gör hållbarhetsrapporter, de gör ett
jättebra jobb. Men de har samtidigt har de hamnat i media för att de bränner
upp tonvis med kläder och för att de har urusla arbetsvillkor för
leverantörerna.

Ifrågasätter
syftet

Pias teori om målet är att det inte riktigt stämmer. För vad gör HM i stort? Och vad gör Ikea? Båda verkar inom konsumtionsindustrin, som i sig inte är hållbar. De har båda tjänat stora pengar på slit och slängsamhället och behöver nu ställa om hela sina affärsmodeller.

– Vad har HM gjort varumärkesmässigt om man backar tillbaka? De har startat en massa andra varumärken – Weekday, Cheap Monday, Monki… Dessa varumärken stärker inte HM.

Pia drar en parallell till flygresor på nätet.

– Alla sajter som vi kan köpa billiga flygresor ifrån utgår från samma digitala affärsplattform. Så utmaningen för koncerner med flera olika resebyråer på nätet var att inte kannibalisera på sig själva. Man skapade alltså en sajt/resebyrå för familjen, en annan för en annan målgrupp och så vidare. Jag tror att det var så HM gjorde fast för kläder. Man skapade nya varumärken för att nå nya målgrupper från samma fabrik. Det var en typ av strategi. När jag så läste jag för ett par år sedan att de skulle vidga själva HM-varumärket genom att lägga in heminredning tänkte jag "har de fortfarande inte tänkt tanken att man behöver ha ett högre syfte?" Hur kopplar de detta till sin vision?

Pia drar en parallell till klädmärket Houdini som har
det cirkulära tänket genom hela resan. I butikerna kan man hyra kläder, köpa
begagnade kläder, reparera – man kan till och med köpa Houdinijord!

– Det finns inga kemikalier i deras kläder så när man
återvunnit dem kan man köpa ett kit med återvinningsjord att odla tomater i.
Här tänker jag att HM också borde ligga i framkant. De borde ha en symaskin
eller till och med en skomakare i butiken. Heminredningsprodukter? Är de
hållbara? Det känns som om de famlar i mörkret, de vet inte hur de ska ta sig
till visionen.

Ska tåla en
granskning

Även om Ikeas vision inte säger så mycket om
hållbarhet så tar man ändå steg åt det hållet.

– De hade tur som har produkter som redan kom i platta
paket, så att man kan få plats med fler under frakt på båt. Men sedan har de
utvecklat så de har en speciell shop för begagnade produkter nu, i butiken.
Dessutom har de samarbete med Blocket så man kan köpa begagnade Ikea-produkter
där. De har också pratat om att börja hyra ut sina produkter. Men det jag
tycker allra mest om är att de har sett att deras vision betyder också något
för dem som jobbar som deras leverantörer. De ska erbjuda en bättre vardag för
de många människorna, även de som plockar bomull på bomullsfälten och de som
syr eller producerar.

Just på sista punkten tror Pia att Ikea gick på pumpen ganska många gånger innan de tog tag i frågan.

Ikea är inte felfria heller. För ett tag sedan gick Pias kökslampa från företaget sönder. Hon åkte till butiken och frågade om reservdelar. Det fanns inga. De bad henne ringa centrallagret. Men där fanns inga heller. Då fick hon fick tipset att köpa en begagnad Ikealampa och använda den för reservdelar. Så blev det.

– Nu säger de att de vill göra sitt bästa. Men då
handlar det också om – hur vågar de berätta? Vågar man alls
berätta? Har man en högre vision och säger ”så här långt har vi kommit nu, vi
är inte perfekta, men vi gör så gott vi kan” så blir man också förlåten när det
går dåligt ibland.

Bättre vara ödmjuk

Pia Andersons bok om varumärkesbyggande.

Hellre lite ödmjukhet än att säga att man ska bli bäst, menar Pia. Och det är enklare att kommunicera ödmjukt när man har en vision som har ett högre syfte än att bli rikast, bäst, störst och mäktigast.

– Säger man som HM att man ska leda utvecklingen i branschen, då kommer folk verkligen granska dig. Ligger du inte etta eller tvåa eller trea, eller inte klarar av sanitetsfaktorer, då blir det läskigt.

LÄS OCKSÅ: VARUMÄRKESSTRATEGIN – I 10 STEG



ANNONS

Innehåll från Nordea

Partner

Syskonparets Gridellis italienska smaksuccé – omsätter 20 miljoner på två personer

De har inga anställda och har inte tagit in något riskkapital. Ändå har syskonen Liza och Tommie Gridelli lyckats bygga ett delikatessvarumärke med internationell räckvidd. Allt tack vare barndomens doft- och smakminnen – och fin hjälp från Nordea.

nordea
Nordea 30 september, 2025 Uppdaterades 29 oktober, 2025 8 minuters läsning
Syskonparets Gridellis italienska smaksuccé

Foto: Karl Nordlund

Psst! Innan vi berättar hur syskonen Gridelli byggt sitt fantastiska företag, ta gärna en titt på Nordeas finansieringsguide – som kan hjälpa även ditt företag att hitta rätt kapital till er tillväxtresa. 

Det sägs att doften är vårt mest envisa sinne – den tränger så djupt in i oss att den aldrig släpper taget. Smaken bär på samma magi, på en bråkdels sekund kan den föra oss till en annan tid, en annan plats. Det är något syskonen Liza och Tommie Gridelli vet allt om.

För dem är dessa sinnen motorn i deras framgångssaga, det som fick dem att en dag för över tjugo år sedan beställa hem en halv pall olivolja från deras farmors och farfars vänner i Italien.

– Våra barndomssomrar hos farmor och farfar i Rimini var en dröm med sol, närhet till havet och stora middagar, men framför allt ett svalt skafferi fullt av godsaker från olika delar av Italien, berättar Tommie Gridelli.

– Från skafferiet fick vi barn ofta i uppgift att hämta olivoljan – en så kallad novello som görs innan oliverna hunnit mogna. Den hade funnits i generationer och den var så god, säger Liza Gridelli.

1_DSC9860
Syskonen Liza och Tommie Gridelli tillbringade barndomssomrarna hos farmor och farfar i Rimini. Smakminnena därifrån inspirerade dem att starta ett företag tillsammans med italienska delikatessprodukter.

Foto: Karl Nordlund

Hamnade i Rimini av en slump

Det är morgon i den gamla ramverkstaden i Lerum, där syskonen huserar med sitt numera tolvåriga delikatessvarumärke Gridelli.

– Vi hinner inte packa själva längre, så nu ska vi flytta allt till ett tredjepartslager, säger Tommie medan han vandrar runt bland hyllmeter av olivoljor, vinäger och marmelader.

Flera decennier tidigare hade de sett sin pappa komma hem från resor med väskan full av råvaror.

– När mamma som ung tågluffade genom södra Europa, hamnade hon i Rimini – där hon blev kär i en trummis. Det var pappa. Efter några år i Italien flyttade de till Sverige, men under hela vår uppväxt fanns en längtan kvar, efter råvaror som inte gick att hitta här.

Att Liza och Tommie Gridelli som vuxna tog hem den olivolja de älskat som barn är därför inte så märkligt, med tanke på att de sett sin pappa göra det. Och att de skulle jobba ihop har de alltid vetat.

– Jag tror vi var fjorton och sju år gamla när vi bestämde oss för det, säger Liza.

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om både dig och företagets tillväxt? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

2_DSC9201
För 20 år sedan beställde Liza och Tommie en halv pall olivolja från farmor och farfars vänner i Rimini. Det blev starten på framgångssagan Gridelli.

Foto: Karl Nordlund.

Nu finns Gridelli även i Sydkorea

Men de kunde lika gärna ha hamnat i konstens värld – deras andra stora kärlek efter det italienska köket. Under uppväxten i Lerum var väggarna täckta med målningar, och deras pappa, som var kläddesigner, och mamma, dekoratör, tog dem ofta till museer där fantasin fick vandra fritt bland färger och former. Men i Tommie pulserade också en entreprenöriell ådra.

– Redan som väldigt liten försökte jag sälja mina teckningar, för jag älskade både att måla och göra affärer.

När föräldrarna senare separerade blev det naturligt att både hålla i pengarna och att hjälpa till hemma hos mamma, där de fortsatte att bo.

– Men vi spräckte såklart alltid matbudgeten. Vi lagade nämligen gärna stora italienska middagar och åkte långt för att hitta de rätta råvarorna, berättar Liza.

Även om Tommie så småningom hade egen ateljé i Göteborg och Liza gick i konstskola såg ingen av dem en yrkesmässig framtid i konstintresset. År 2013 tog de i stället ett lån från Nordea för att öppna den lilla restaurang- och delikatessbutiken Fratelli Gridelli i Göteborg.

– Med tiden växte idén fram att satsa på Gridelli som varumärke, och vi började låta kunderna upptäcka olivoljan från Rimini.

Snart hade de en lista på över 10 000 förbeställningar, men innan de tog hem olivoljan lät de formgivaren Mikael Selin designa etiketten till deras nyfödda varumärke.

– För oss är det avgörande att utsidan motsvarar insidan – produkten ska både smaka gudomligt och se vacker ut.

I samma veva lade de ner Fratelli Gridelli och tog ett lån på 800 000 kronor. Året därpå kunde de betala av lånet.

– När vi hade våra tre första produkter packade vi var sin bil och åkte till olika butiker som såg inbjudande ut och visade upp dem.

3_DSC9352
Alltid på väg! Syskonen Gridellis bolag växer snabbt och nu säljs deras produkter även i Europa och Sydkorea, och snart också i USA.

Foto: Karl Nordlund.

I dag, sju år senare, är Gridelli ett brett delikatessvarumärke med stigande omsättning.

– Målet för det här räkenskapsåret är att omsätta 20 miljoner i Sverige, säger Tommie och berättar att produkterna genom distributörer även säljs i Europa, Sydkorea och snart i USA.

– Det är en lång process att gå in i ett nytt land. Mycket tid och pengar går åt till registreringar och avtal, inte minst för att säkra varumärket och knyta våra producenter till oss.

Nordea blev en hjälpande hand

Trots framgången är de fortfarande bara två i företaget och anlitar i stället konsulter när det behövs. De har heller aldrig tagit in något riskkapital.

– Vi är rätt känsliga och vill göra på vårt sätt utan någon annans påverkan, även om det innebär att företaget inte växer i raketfart.

”Tack vare vår långa relation med Nordea – som har god insyn i våra siffror, vår utveckling och förståelse för vår vision – har vi haft möjlighet att utveckla varumärket på vårt sätt. Det är oerhört värdefullt för oss.”

Liza Gridelli

När de velat ta större kliv har de vänt sig till Nordea. Något de gjorde nyligen, då ännu en doft väckte minnen.

– Den påminde om farmors fräscha badrum, trädgården som var full av lavendel och lädret från skorna som farfar jobbade med i garaget, berättar Liza.

Tips! Här hittar du Nordeas finansieringsguide – som kan hjälpa även ditt företag att hitta rätt kapital till er tillväxtresa.

4_DSC8815
Under åren har Liza och Tommie fått stor hjälp från Nordea, framför allt när de har velat ta nästa steg med verksamheten. ”Nordea har förståelse för vår vision, och det betyder mycket.”

Foto: Karl Nordlund.

Drömmen var att förpacka doften i tvålar och lotion och skapa ett helt nytt varumärke inom beautysegmentet, döpt efter deras gammelfarmors namn Bracci.

– Genom Nordea har vi dels kunnat höja checkkrediten när omständigheterna krävt det, dels tagit lån vid en uppstart, som med Bracci. Tack vare vår långa relation med Nordea – som har god insyn i våra siffror, vår utveckling och förståelse för vår vision – har vi haft möjlighet att utveckla varumärket på vårt sätt. Det är oerhört värdefullt för oss.

Även i produktionen är de noga med att gå sin egen väg. Basilikaoljan kan exempelvis bara tillverkas av en viss producent en gång per år, och apelsinmarmeladen görs enbart på sicilianska apelsiner, skördade först efter ett visst antal kalla nätter.

5_DSC9811_6x4
Varje kväll delar Tommie och Liza sina middagsbilder med varandra. ”I snitt lägger vi nog ner tre timmar i köket varje dag.”

Foto: Karl Nordlund.

Det låter dyrt och omständigt men de försvarar det med att det är kopplat till deras arv.

– Alla som är kopplade till den italienska matkulturen är intresserade av råvaran. Det är därför du i Italien kan höra en åttaåring prata med en åttioåring om hur perfekt mogen zucchinin är och vilken middag man ska göra på den.

Och varje kväll skickar de bilder till varandra på dagens middag.– I snitt lägger vi nog båda ner tre timmar per kväll i köket. Vi kan jobba hur hårt som helst, men aldrig så mycket att vi missar att komma hem och laga middag.

– För att det är det som är viktigt på riktigt. Inte minst i mörka och skakiga tider som dessa, då är det avgörande att få samlas med familj och vänner runt middagsbordet, säger Liza.

– Ja, i slutändan är det nog anledningen till att vi gör det vi gör. Inte bara för att förlänga farmors skafferi, för att själva ta oss tillbaka till de italienska barndomssomrarna eller för att bygga ett framgångsrikt företag, utan för att sprida dofter och smaker som kan göra skillnad på djupet, säger Tommie.

Tips! Behöver ditt företag en proaktiv affärspartner som bryr sig om både dig och företagets tillväxt? Här kan du läsa mer om Nordeas företagspaket.

Text: Elin Liljero Eriksson Foto: Karl Nordlund

Tommie Gridelli
Ålder: 50 år.
Familj: Frun Katrin, sönerna William, 9 år, och Oliver, 5 år.
Bor: Lerum.Lerum.
Gör: Grundare och ägare av delikatessvarumärket Gridelli och beautyvarumärket Bracci.
Lektyr på nattduksbordet: Top Dog av Jens Lapidus.
Förebild: Min farfar, som alltid trodde på mig och gav mig trygghet.
Livsmotto: Slumpen är ingen tillfällighet, och att alltid vara positiv.
Dolda talanger: Jag löser mental matematik blixtsnabbt. Jag skriver också gärna poesi som jag tvingar alla att lyssna på vid middagarna.
Lägger pengar på: Allt som skapar minnen tillsammans med familjen.
Bank: Premiumkund i Nordea.

Liza Gridelli
Ålder:
44 år.
Familj: Maken Nicolas, döttrarna Lola, 15 år, och Niki, 9 år.
Bor: Lerum.
Gör: Grundare och ägare av delikatessvarumärket Gridelli och beautyvarumärket Bracci.
Lektyr på nattduksbordet: Den vita stormen av Martin Gelin, om rasismens historia i USA. Väldigt deprimerande, men otroligt bra.
Förebild: Carina Fihn, min lärare från konstskolan. Hon är en duktig konstnär och ett fantastiskt bollplank i allt jag tar mig för. Och mamma, såklart, som alltid är involverad och hjälper oss i det vi gör. 
Livsmotto: Var mot andra som du vill att de ska vara mot dig.
Dold talang: Kan alla Beatleslåtar utantill.
Lägger pengar på: Allt som skapar minnen tillsammans med familjen.
Bank: Premiumkund i Nordea.

Om Nordea
Nordea är den ledande banken i Norden. Med ett brett utbud av finansiella tjänster, expertis och nätverk stöttar vi företag till en sund och ansvarsfull tillväxt.



Ekonomi & Skatt

Ny brytpunkt för statlig skatt 2026 (och nytt prisbasbelopp) – här är siffrorna

Som företagare är det viktigt att ha koll på skattegränserna för att kunna planera löner, utdelning och privata uttag. Här går vi igenom vad som gäller från och med inkomståret 2026: brytpunkten för statlig skatt, prisbasbeloppet och vad du bör tänka på.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 15 november, 2025 Uppdaterades 15 november, 2025 2 minuters läsning
Ny brytpunkt fo¨r statlig skatt 2026

Foto: Unsplash

Vad är brytpunkten för statlig skatt?

Brytpunkten, eller den gräns där du börjar betala statlig inkomstskatt (för inkomst av tjänst), är ett viktigt riktmärke för privatekonomi – och för dig som aktiebolagsägare med lön eller utdelning. Om din beskattningsbara inkomst överstiger brytpunkten så tillkommer statlig skatt på delar av inkomsten.

Prisbasbeloppet för 2026

För inkomståret 2026 har Regeringen fastställt prisbasbeloppet till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet används bland annat vid beräkning av socialförsäkringsförmåner – men påverkar indirekt även skatteplanering.

Bryt­punkten för statlig skatt 2026

Brytpunkten för statlig skatt för inkomståret 2026 blir då, om vi utgår från prisbasbeloppet, 660 400 kronor för personer som inte har fyllt 66 år vid årets ingång. Det motsvarar en månadslön på ungefär 55 033 kronor. För personer som fyllt 66 år vid årets ingång blir brytpunkten beräknad till 751 100 kronor, motsvarande cirka 62 590 kronor/månad. 

Vad innebär det för dig som företagare?

Planera lönen

Om du driver företag och tjänar nära eller över brytpunkten påverkas hur mycket du ”behåller” efter skatt. Exempelvis:

  • Om du har en årslön på 700 000 kronor och brytpunkten är 660 400 kronor, så börjar statlig skatt tillkomma på ca 39 600 kronor.
  • Genom att hålla lönen precis under brytpunkten (t.ex. 655 000 kronor) slipper du betala statlig skatt på lönen — vilket kan frigöra utrymme att plocka ut pengar på annat sätt (som utdelning) med lägre marginalskatt.

Utdelning och bolagsägare

För dig som ägare i ett aktiebolag handlar det om att kombinera lön och utdelning på ett skatteeffektivt sätt. Om lönen trycker upp dig över brytpunkten kan utdelningen bli ett viktigare verktyg för att undvika hög marginalskatt. Samtidigt behöver du följa reglerna för lön, gränsbelopp och underlag för utdelning.

Praktiska tips

  • Följ löneuttaget under året – om du når upp mot brytpunkten kan det vara dags att se över hur du strukturerar uttag det resterande året.
  • Om du har flera bolag eller kombinerad inkomst måste du se helheten – brytpunkten gäller total tjänsteinkomst.

Sammanfattning

  • Prisbasbeloppet för 2026: 59 200 kronor.
  • Brytpunkt för statlig skatt 2026 (baserat på orisbasbeloppet): 660 400 kronor (under 66 år) och 751 100 kronor (66 år eller äldre).
  • Som företagare är det centralt att planera lön och utdelning utifrån hur nära gränsen du ligger.
  • Genom aktiv planering kan du optimera efter skatt samtidigt som du följer regelverket.


Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.