<![CDATA[Källa till listan: Förenade Bolags varningslista och Kronofogden]]>

Unik lista! Här är bluffarna som oftast går till indrivning

Yasemin Bayramoglu

Uppdaterades: 2 april, 2019
Publicerades: 14 juni, 2017

Hur rädd behöver man vara för att ett blufföretag går vidare och försöker driva in pengarna även om man bestrider?
Unika siffror som Kronofogden tagit fram åt Driva Eget visar att vissa har satt det i system.

En vanlig orsak till att småföretagare betalar även om de känner sig lurade är rädslan att hamna hos Kronofogden och få en betalningsanmärkning. Detta vet naturligtvis fakturaskojarna, och hotar gärna med indrivning.
Vi har med hjälp av Förenade Bolag och Kronofogden tagit fram siffror som visar hur många som faktiskt gjort verklighet av hoten de senaste tre åren.

Här är hela listan! Dubbelklicka på bilden. COPYRIGHT: DRIVA EGET

Här är hela listan! Dubbelklicka på bilden.
COPYRIGHT: DRIVA EGET

På Förenade Bolags varningslista, som är den mest heltäckande listan över fakturaskojare, finns drygt 400 bluffar listade. Av dessa bad vi Kronofogden kontrollera samtliga svenska organisationsnummer, både från blufföretagen och företag som de använt som betalningsmottagare på fakturorna. För att undvika krav som rimligen inte rör bluffakturor bad vi myndigheten att utesluta krav större än ett halvt basbelopp, 22 400 kronor.

Resultatet visar att:

  • 37 av 282 varningslistade svenska företag, drygt vart sjunde, har vänt sig till Kronofogden.
  • Totalt har 1 574 ansökningar lämnats in, värda 11,1 miljoner kronor.
  • Sju av företagen har gått till fogden i år, nio under 2016 och sju under 2015.
  • 661 ansökningar har gått till utslag, i snitt 42 %.
  • 552 ansökningar har bestridits, i snitt 35 %.
  • Fem av 282 företag har gått till tingsrätten när ansökan bestridits, i totalt 20 fall.
  • Åtta företag står tillsammans för mer än tre fjärdedelar av ansökningarna.

Företaget Swecube står för fler än fyra av tio ansökningar. Ägaren Nicklas Lund säger till Driva Eget att mängden delvis beror på att Payex efter uppsagt avtal fått äganderätt till obetalda fakturor och då själva försökt driva in dem. Han erkänner också att de själva ansökt i många fall, men säger att de aldrig gått vidare om kravet bestridits.

Bolagsupplysningen är det bluffbolag som kanske flest av Driva Egets läsare drabbats av. Det är inte med i tabellen då det inte är ett svenskt företag. Men även Bolagsupplysningen har, under en begränsad period, använt sig av Kronofogden för att försöka få betalt. Under några månader runt årsskiftet 2015–2016 skickade de in totalt 20 ansökningar om betalningsföreläggande. Nio av dem bestreds, fyra återkallades medan två gick till utslag.

I de fall betalningsföreläggandet bestridits har Bolagsupplysningen valt att inte skicka ärendet vidare till domstol.
Sedan dess har man inte använt sig av Kronofogden. Inte heller verkar de externa betalningsmottagare Bolagsupplysningen använt ha försökt driva in några pengar via Kronofogden.

LÄS OCKSÅ:

Experten: ”Man kan inte ignorera ett krav från bluffare”

Så agerar Kronofogden