<![CDATA[Kolla kommunalskatten innan du flyttar. Foto: Getty Images]]>

Skatteplanera när du flyttar och spara tusenlappar

Redaktionen

Publicerades: 13 juli, 2017

24 000 kronor. Så stor kan skillnaden vara i kommunalskatt per år, beroende på vilken kommun du bor i om du tjänar 500 000 per år. Det här bäddar för skatteplanering.

Skillnaden mellan kommunerna med högst skatt respektive de med lägst skatt ökar. Ditt val av bostadsort (kommun) syns direkt i plånboken.

Det kommunala självstyret ger kommunerna rätt att beskatta sina invånare för att kunna sköta sina uppgifter. Kommunalskatten består av en del som går till kommunen och en del som går till landstinget/regionen (landstingsskatt) och beräknas på förvärvsinkomster (tjänst och näringsverksamhet). Skatt på kapitalinkomster hamnar däremot i statens kassakista och inte i den kommunala.

Tjänar man över brytpunkten (452 100 kronor 2016) betalar man även statlig skatt (se sidan 28). Men det gör bara cirka 1,2 miljoner människor i år, jämfört med de drygt åtta miljoner som betalar kommunal skatt. Och kommunalskatt betalar du på hela din inkomst (efter grundavdrag). Det innebär att för de allra flesta är kommunalskatten mycket mer kännbar för plånboken än vad den statliga skatten är.

Den kommunala skatten varierar ganska mycket mellan våra kommuner. Skillnaden har ökat de senaste åren, och mycket talar för att många av landets kommuner kommer att tvingas till skattehöjningar de närmsta åren. Förra året fick mer än var fjärde invånare höjd kommunalskatt då 63 kommuner höjde skatten, medan nio kommuner valde att sänka.

Men Sveriges kommuner och landsting (SKL) har varnat för en kommande ”skattechock” med närmare två procentenheter under åren 2017–2019. Trots att staten gått in med tio miljarder extra från 2017 till kommuner och landsting var det 36 kommuner som höjde skatten och åtta kommuner som sänkte skatten i år.

Den genomsnittliga kommunalskatten är nu 32,12 procent. Men den varierar mellan 35,15 och 29,19 procent. Skillnaden är alltså 5,96 procentenheter mellan den högsta och lägsta kommunalskatten. (I dessa siffror ingår inte begravningsavgift och den frivilliga kyrkoavgiften.)

Låter det lockande att flytta? I så fall är den 1 november är ett viktigt datum. Det är var du är folkbokförd 1 november som avgör i vilken kommun du kommer att betala skatt det kommande kalenderåret.

Om du till exempel skulle flytta till Vellinge 10 november 2017 och flytta därifrån 25 oktober 2018, kommer du inte att betala en enda skattekrona till Vellinge kommun.

Samma datum styr även när det gäller begravningsavgift och kyrkoavgift. Det är var du är folkbokförd 1 november som avgör var du ska betala begravningsavgift det kommande kalenderåret. Om du inte vill betala kyrkoavgift måste du gå ur som medlem före 1 november för att slippa betala det kommande kalenderåret.

Även här kan nivån skilja sig åt mellan kommunerna. Det är församlingarna och inte kommunerna som bestämmer. Förra året var rikssnittet för kyrkoavgift till Svenska kyrkan 1,01 procent. Lägsta avgiften hade Bromma med 0,635 procent, medan Tännäs-Ljusnedal låg drygt en procent högre (1,75 procent).

Begravningsavgiften varierar mellan 0,05 och 0,76 procent, med ett snitt på 0,24 procent. Men från och med i år är dock begravningsavgiften lika hög för alla – 0,296 procent – där Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten. Det är man i hela Sverige med undantag för Stockholms stad och Tranås kommun.

Avgörande för var du beskattas är var du är folkbokförd. Och det ska vara där du är bosatt. I folkbokföringslagen § 7–8 kan man bland annat läsa:

En person anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon regelmässigt tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han eller hon med hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sin egentliga hemvist. (…) Om en person under en på förhand bestämd tid av högst ett år regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han eller hon har sin egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.

Det finns fler omständigheter som reglerar var man ska vara folkbokförd. Men huvudspåret är alltså enligt ovan.

Var du är folkbokförd kan med andra ord spela en stor roll för hur mycket skatt du ska betala. Ju mer du tjänar, desto större blir givetvis effekten. Om du tjänar 1 000 000 kronor är skillnaden 53 846 kronor i skatt mellan Dorotea och Vellinge.

Kommer vi om en inte allt för avlägsen framtid att få uppleva mätbara inrikes befolkningsströmmar av skattemässig natur? Om man inte kan tänka sig att flytta till till exempel Portugal för att få lägre skatt, så kanske man kan tänka sig att bosätta sig i Vellinge, Kävlinge eller Solna. Och det finns exempel från olika delar av landet där man inte alls behöver flytta speciellt långt, för att betala mindre i skatt.

Vi utgår fortsatt från våra 500 000 kronor i inkomst enligt ovan och menar kommunen, inte staden/orten:

  • Om du bor i Botkyrka eller Södertälje och bosätter dig i Solna, en flytt på 2–3 mil, innebär det 12 258 kronor i minskad skatt.
  • Bosatt i Vadstena bosätter sig i Linköping, i bästa fall en flytt på 3 mil = 10 518 kronor i minskad skatt.
  • Bosatt i Malmö eller Lund flyttar till Kävlinge, cirka 2 mil eller någon kilometer bort, innebär 111 044 kronor i minskad skatt.
  • Om du bor i Munkedal (35,11%) och flyttar till ”lågskattekommunen” Tanum (33,04%), innebär en flytt över kommungränsen 8 374 kronor i lägre skatt.
  • Om du bor i Norberg och flyttar sisådär 5 mil till Västerås är skattebesparingen 9 304 kronor.
  • Och om du bor i Pajala och flyttar över kommungränsen till Övertorneå minskar skatten med 7 079 kronor.

Det här kan tyckas vara många exempel för att visa samma sak, och det är liksom tanken. Att påvisa att det inte bara är ytterligheterna (Dorotea kontra Vellinge) som kan ge stor effekt på skatten – och att dessa exempel finns över hela landet. Om man lever med en partner med lika hög inkomst, blir dessutom effekten på familjens ekonomi dubbelt så bra.

Men kanske kan du redan idag kan ändra din folkbokföringsadress – utan att flytta. Det är många som befinner sig oftare i sitt ”fritidshus” än där de är folkbokförda. Stugan har växt och varmbonats, och till lägenheten/huset åker man allt mer sällan. Så var är det man regelmässigt tillbringar sin dygnsvila? Om det visar sig att man tjänar många tusen skattekronor per år på att flytta permanent till sitt smultronställe, kanske det blir avgörande för beslutet.

Kanske står du i begrepp att flytta ändå? Då kan det kan vara intressant att ta med kommunalskatten i parametrarna när du funderar på vilken som ska bli din nya bostadsort. Du kanske får råd med ditt drömhus, om det visar sig att flytten innebär 20 000–25 000 kronor lägre skatt per år för din familj. i

Statlig skatt – det här gäller

Förutom kommunalskatt betalar också de som tjänar över brytpunkt 1 (452 100 kronor 2016) även statlig skatt (20 procent) på delar av sin inkomst. Tjänar man över brytpunkt 2 (651 700 kronor) tillkommer även den så kallade värnskatten (5 procent) på den del av inkomsten som ligger över brytpunkt 2.

Från det år du fyller 66 år är brytpunkterna högre (478 100 respektive 670 600 kronor) då man har ett högre grundavdrag.