”Jag är rädd att de ska bli för nöjda”

I varje nummer av Driva Eget hjälper psykologen och psykoterapeuten Madeleine Gauffin Rahme en läsare med företagarlivets mänskliga sidor – känslorna, relationerna och välmåendet. Den här gången är det Marianne som är orolig för att personalen ska bli för nöjd.

Hej Madeleine!

Jag driver ett företag där vi erbjuder konsulttjänster. Och det går bra! Jag har anställt flera personer bara sista åren och nu är vi tio anställda förutom mig. Det är superkul förstås. Jag gillar verkligen känslan av att komma till jobbet och ha ett eget team där.

Frågan är bara hur vi upprätthåller den här vi-känslan. Så länge allt var nytt och vi började få fart under hjulen så kunde jag märka hur de anställda drevs av glädjen ihop med mig.

Men de som tillkommit med tiden var ju inte med i början när vi verkligen fick kämpa ihop för att få skjuts på intäkterna.

Nu är jag rädd att mina medarbetare ska börja vänja sig vid att det går bra och att man börjar slappna av och luta sig tillbaka, samtidigt som man förväntar sig mer av mig som arbetsgivare i form av förmåner och gärna resor.

Och visst, finns det ekonomi för det så har ju inte jag emot att ge förmåner, men jag vill inte tappa den här känslan av att vi driver företaget tillsammans och jobbar mot gemensamma mål. Inte bara mina mål.

Min största fasa är att de ska bli nöjda på så sätt att de inte längre tittar framåt och letar nya vägar, utan nöjer sig med gamla upptrampade stigar.

Har du några knep för hur jag får gruppen att svetsas ihop ännu mer så att det fortsätter att vara roligt att gå till jobbet? Finns det några speciella övningar vi kan göra? Eller måste jag hyra in någon? Och hur får jag medarbetare som inte riktigt tar för sig lika mycket att våga ta plats bland mer högljudda kollegor?

 /Marianne

Madeleine Gauffin Rahmes råd:

Rädslan handlar nog mer om dig

Så härligt att höra att det går bra för dig. Jag antar att hårt arbete ligger bakom det faktum att du kunnat anställa hela tio personer i din verksamhet. Bra gjort! Att gå till jobbet och vara glad, nöjd och förväntansfull inför en ny spännande dag är förstås underbart och inte alla förunnat!

Din rädsla är att medarbetarna ska nöja sig med det som är – förvalta – medan du själv vill vidare mot nya stjärnor. Du räds också att de ska bli mer krävande gentemot företaget, alltså dig, utan att ge så mycket tillbaka.

Det här är rädslor som jag tror du kan ha nytta av att dyka lite djupare i. Finns det sådana rädslor allmänt i ditt liv, det vill säga att du oroar dig för att människor vill ha något av dig – mer än det du har att ge? Har du rädsla för att bli utnyttjad? Om ja, varifrån kommer dessa rädslor?

De flesta av våra djupare rädslor kommer från det vi var små. Vi utsattes för olika programmeringar kring hur livet är. En sådan kan vara att ”människor vill ha något av mig som jag inte kan ge”. Så ta ett steg tillbaka och tänk och känn noga efter vad du fått med dig för rädslor i livet.

Det förändrar inte allt för att du vet. Däremot kan du förstå att det du känner nu med dina anställda inte handlar så mycket om dem som om dig själv.

Kolla in

Ditt liv

”Hur avbryter man en besserwisser?”

Det finns mycket du kan göra för att hålla en gemensam och bra kurs med god sammanhållning. En god idé är att planera för återkommande personaldagar med teman som intresserar och engagerar. Kontentan måste vara att går det bra för företaget så går det också bra för de anställda.

Här kan du vara tydlig med att du själv har fokus på gemensam utveckling, gemensamma mål och vägen dit. Du behöver inte ha allt klart för dig utan du kan ha dina övergripande mål fastställda och låta dagen handla om hur ni ska nå dit och hinder på vägen, både som grupp och som individer.

Var oerhört öppen för andras synpunkter, idéer och tankar. Låt det bli ett fritt och kreativt flöde av era tankar. Allt kan få uttryckas och vändas och vridas på för att därefter reduceras till de gemensamma målen.

Det är viktigt att du har dina medarbetare med på tåget – att du är lyhörd för deras behov. Det betyder inte att du måste tillgodose alla dessa behov, men de flesta människor tycker om att bli sedda och lyssnade till.

De som du nämner har lite svårt att ta plats och ta för sig kanske behöver uppmärksammas lite extra. Fråga dem hur det kan bli lättare för dem att ta plats och våga göra sig hörda. Vad behöver de för att utvecklas?

Detta med att uvecklas är något som inte alla självklart är intresserade av. För en del är det centralt att få komma vidare, medan andra nöjer sig bättre med det som är. Man får tillåta olikheterna. Att inte vilja utveckling för egen del är inte detsamma som att man inte kan delta i utvecklingen på jobbet. 

De flesta av oss vill också känna att vi uppskattas och belönas när vi gör något bra. Här kan du tänka ut bra system/modeller för att visa dina anställda uppskattning och kanske belöning. Detta kan också vara en diskussionspunkt för en temadag.

Inspirationsdagar/utvecklingsdagar bör ha en struktur som ni följer. Ju mer du tänkt igenom och ju mer du själv är klar och medveten om syftet med dagen desto bättre blir det för er alla.

Det är också viktigt för dina anställda att få ha enskilda samtal med dig. Dessa kan syfta till att ta pulsen på hur det är just nu på jobbet, eventuella hinder man upplever i gruppen eller inom sig själv. Vart vill den enskilde? Hur ska han/hon nå dit? Rädslor? Stöd på vägen? Ju mer konkret det det är, desto lättare att följa vägen. 

Du kan förstås göra delar eller helheten av allt detta själv, eller ta hjälp utifrån. Var då noga med att det blir ett upplägg som du själv tänkt dig och inte en struktur som baserar sig på ett standard dito. 

Du har mycket spännande att se fram emot. Kanske är du bara i början av en intressant och stimulerande resa i arbetets tecken?!

Lycka till!

Madeleine
Gauffin Rahme

Leg psykolog och leg psyko-terapeut

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka