Så kan revisionsplikten ändras

Om den avskaffade revisionsplikten för mindre bolag ska utvidgas, eller kanske slopas, är något som varit på tapeten senaste tiden. Regeringen har meddelat att inga förändringar är på gång – för närvarande. Men hur länge gäller det?

I början av 2017 beslutade riksdagen att regeringen ”bör ta initiativ till att överväga” om fler företag kan undantas från revisionsplikten. Beslutet hade sin bakgrund i motioner som lämnats av ledamöter från allianspartierna under den allmänna motionstiden. Man kan nog säga att sittande regering i regel inte brukar vara allt för ivrig att följa liknande upp-
maningar från riksdagen.

Revisionsplikten för små bolag avskaffades i syfte att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare. Förhoppningarna var att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, skulle stärka bolagens konkurrenskraft och bidra till fler företag som växer och anställer fler.

Ingen revisor inga lån

När revisionsplikten slopades visade enkäter att 60–70 procent av bolagen tänkte behålla revisorn, även om de kunde välja bort revisionen. Det talades också mycket om att bankerna skulle kräva att aktiebolagen behöll revisorn: ingen revisor, inget lån.

Men dessa förutsägelser har kommit på skam. I själva verket är det allt fler företag som väljer att inte ha revisor. I juli 2017 var det cirka 435 000 bolag som kunde välja att inte ha revisor, av dessa var det bara omkring 85 000 som valt att ha revisor ändå. Drygt fyra av tio av alla nyregistrerade bolag väljer att inte ha revisor.

Under 2016 kom Ekobrottsmyndigheten med en rapport där man tittat på effekterna av slopad revisionsplikt. Man kom fram till att bolag utan revisor är överrepresenterade när det gäller planerad ekonomisk brottslighet. Man ser dock inte att det är möjligt att återinföra revisionsplikt för alla.

I stället föreslår man att de bolag som inte har revisor måste anlita en auktoriserad redovisningskonsult (SRF och FAR anges i rapporten ha god kontrollverksamhet för auktorisation av redovisningskonsulter), ett förslag som de kallar för ”revision light” och som bygger på olika former av bokslutsintyg. Det här förslaget gillades av vissa (som SRF) medan andra menade att detta är att återinföra en form av tvingande revision, vilket väl namnet skvallrar om.

I slutet av 2017 kom Riksrevisionens granskningsrapport om effekterna av att revisionsplikten för små bolag avskaffats.

I rapporten kom man fram till att reformen har haft få positiva effekter men medfört ökad risk för skattefusk och försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Revisionsplikten bör därför återinföras, enligt Riksrevisionen. Några slutsatser som rapporten kom fram till är att:

• Bolag som valde bort revision växte långsammare i nettoomsättning och personalstyrka – både jämfört med sig själva innan revisionsplikten togs bort och jämfört med bolag som behöll revision.
• Lönsamhet eller företagsöverlevnad inte blev bättre i bolag utan revision.
• Bolag som valt bort revision har lägre tillväxt och betalar därför mindre i bolagsskatt. En trolig förklaring är att dessa bolag i större utsträckning redovisar lägre ekonomisk aktivitet i syfte att krympa sin vinst för att undkomma skatt.
• … och att reformen har försvårat arbetet mot ekonomisk brottslighet. Till exempel har antalet anmälningar från revisorer till Ekobrottsmyndigheten minskat kraftigt, från cirka 300/år till i princip noll. Skatteverket har  fått in betydligt färre så kallade orena revisionsberättelser från revisorer, vilket innebär att man missar tidiga tecken på att allt inte står rätt till.

Den enda nämnvärda positiva effekten man fann, var att bolagen i snitt sparat cirka 10 000 kronor per år på att inte anlita en revisor.

Starka reaktioner

Riksrevisionens rapport skapade starka reaktioner. Vissa uppskattade den, andra inte. Ett par exempel:

I en debattartikel i tidningen Dagens Industri, gick företrädare för bland annat Svenskt Näringsliv, Företagarna och SRF till hårt angrepp under rubriken ”Undermålig kritik mot slopad revision” och menade att tilltron till utredningens slutsatser starkt kan ifrågasättas.

Man menade också att revisionsplikt inte är någon särskilt effektiv metod att bekämpa brott och påpekar att Sverige och Finland redan idag har de lägsta gränsvärdena för revision inom EU.

Kolla in

Skatt

Dra av resan på firman? Det här gäller!

I samma tidning skrev företrädare för FAR, under rubriken ”Revision är samhällsnytta”. De delade rapportens slutsatser om att slopad revisionsplikt har kostat mer än den smakat och att det står klart att experimentet med slopad revisionsplikt har misslyckats.

Vidare ansåg man att det är mycket som talar för att det alltid ska finnas krav på revision. FAR pekar också på behovet av kvalificerad revision i bostadsrättsföreningar för att förstärka konsumentskydd runt bostadsrätter. 

Olika uppfattning

Här kan man alltså lugnt säga att branschorganisationerna SRF och FAR har helt olika uppfattningar.

Efter detta har vi med spänning väntat på eventuell reaktion från regeringen – om den avser att förändra reglerna kring revisionsplikt – och i så fall, vilken riktning man väljer. Riksdagens? Riksrevisionens? Eller ”mellanvägen”, Ekobrottsmyndighetens?

Svaret blev, ingen förändring alls. För närvarande.

Regeringen anser att Riksrevisionens slutsatser av reformens konsekvenser är värdefulla och kommer att ta hänsyn till dessa i det fortsatta arbetet med regelförenkling samt förebyggandet av ekonomisk brottslighet och skattefusk.

Regeringen anser dock inte att det är tillräckliga skäl för att i nuläget återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Man vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med dessa problem. Återinförd full revisionsplikt skulle också avvika från den väg som har valts inom EU, där de flesta länder har mycket högre gränsvärden för när ett bolag måste ha revisor.

Inte heller kommer regeringen att överväga om fler företag (större företag, bostadsrätts- och ekonomiska föreningar) kan undantas från revisionsplikt innan åtgärder som motverkar de oönskade konsekvenserna av reformen har genomförts.
    Man vill också avvakta tills det är klart vilka förändringar som EU:s bolagsrättspaket medför, innan tiden kan vara mogen för att ta initiativ till att överväga en ytterligare inskränkning av revisionsplikten.

De slipper revisionsplikten

Under 2010 beslutade riksdagen att de minsta bolagen – 72 procent av aktiebolagen – inte längre är tvungna att ha revisor. Privata aktiebolag som uppfyller minst två av följande kriterier måste dock ha en kvalificerad revisor:

• fler än 3 anställda (i medeltal)
• mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Ett och samma kriterium ska ha varit uppfyllt under två år
i sträck, vilket innebär att nystartade bolag inte omfattas av revisionsplikt under de första två åren.

Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, finansiella företag samt stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska alltid ha revisor.

Moderbolag i koncerner som överskrider gränsvärdet 3–1,5–3 är revisionspliktiga,
även om moderbolaget inte ensamt överskrider gränsvärdet.

Rapportera

• Anleding *
  Copyright relaterat Spam Kränkande eller opassande innehåll
• Namn: *
  
• Email: *
  

• Beskrivning: *
  

Skicka