"I filmbranschen är alla frilansare"
27 juli,
2012
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Vill du slå dig in i filmbranschen så görs det bäst med slägga och ett stort leende. Blir du framgångsrik kan du räkna med att fakturera 150-200 000 per film.
Jessica Simonson är ordförande i Teaterförbundets filmavdelning. Hon är också maskör och har arbetat på många svenska långfilmer, bland annat i Kopps, Tillsammans och samtliga Johan Falk-filmer. Efter 16 år har hon jobbat på ett 40-tal svenska långfilmer, och är numera etablerad. Men som för många i filmbranschen började hon som assistent.
– De allra flesta börjar med kortfilmer och arbetar sig över till långfilmer. Det är verkligen en bransch där man både kan och måste arbeta sig upp. Jag vet filmproducenter som inledde karriären med att koka kaffe på inspelningarna för 15 år sedan.
Vissa filmarbetare A-skattar, andra har eget företag och F-skattar. Men det är en bransch där i stort sett alla är frilansare. Elektriker, sminkörer, chaufförer och skådespelare – ja, till och med ekonomiansvariga anlitas för varje projekt. Den enda med en riktig anställning är producenten, som ofta är anställd av produktionsbolaget.
– Det är verkligen en frilansbransch till 100 procent. Och oavsett om man har företag eller inte så måste man tänka som om man har det. Man anställs eller anlitas för en produktion, och sedan måste man hitta ett nytt projekt, berättar Jessica Simonson.
Hur får man då projekten inom filmbranschen? Man ska vara duktig så klart, men minst lika viktigt är det att man har rätt personlighet. För alla känner alla i branschen, och rekommendationer är viktiga.
– Det här är en djungeltelegrafbransch. Vi snackar med varandra, håller relationerna varma, och underhåller ett väldigt snillrikt och intrikat kontaktnät. Man måste vara jätteduktig på det man gör, men man måste också funka med resten av produktionen, ligga steget före och vara beredd att kavla upp ärmarna. Det är jätteviktigt för att produktionen ska funka.
Lyckas man bli etablerad inom sitt område så finns det ofta jobb att välja på. Jessica Simonson är till exempel uppbokad för resten av året.
Ersättningen i branschen är bra, men glöm alla tankar på Hollywood-löner.
– De viktiga funktionerna i en film kan kanske fakturera runt 60 000 kronor i månaden, medan assistenterna kan ligga runt 40 000. Men inför varje projekt måste du förhandla själv, och det finns inga färdiga nivåer. Det är en tuff bransch, med långa timmar och en ofta dålig arbetsmiljö. Samtidigt är det otroligt spännande, och ingen dag är den andra lik.
Jessica Simonson är ordförande i Teaterförbundets filmavdelning. Hon är också maskör och har arbetat på många svenska långfilmer, bland annat i Kopps, Tillsammans och samtliga Johan Falk-filmer. Efter 16 år har hon jobbat på ett 40-tal svenska långfilmer, och är numera etablerad. Men som för många i filmbranschen började hon som assistent.
– De allra flesta börjar med kortfilmer och arbetar sig över till långfilmer. Det är verkligen en bransch där man både kan och måste arbeta sig upp. Jag vet filmproducenter som inledde karriären med att koka kaffe på inspelningarna för 15 år sedan.
Vissa filmarbetare A-skattar, andra har eget företag och F-skattar. Men det är en bransch där i stort sett alla är frilansare. Elektriker, sminkörer, chaufförer och skådespelare – ja, till och med ekonomiansvariga anlitas för varje projekt. Den enda med en riktig anställning är producenten, som ofta är anställd av produktionsbolaget.
– Det är verkligen en frilansbransch till 100 procent. Och oavsett om man har företag eller inte så måste man tänka som om man har det. Man anställs eller anlitas för en produktion, och sedan måste man hitta ett nytt projekt, berättar Jessica Simonson.
Hur får man då projekten inom filmbranschen? Man ska vara duktig så klart, men minst lika viktigt är det att man har rätt personlighet. För alla känner alla i branschen, och rekommendationer är viktiga.
– Det här är en djungeltelegrafbransch. Vi snackar med varandra, håller relationerna varma, och underhåller ett väldigt snillrikt och intrikat kontaktnät. Man måste vara jätteduktig på det man gör, men man måste också funka med resten av produktionen, ligga steget före och vara beredd att kavla upp ärmarna. Det är jätteviktigt för att produktionen ska funka.
Lyckas man bli etablerad inom sitt område så finns det ofta jobb att välja på. Jessica Simonson är till exempel uppbokad för resten av året.
Ersättningen i branschen är bra, men glöm alla tankar på Hollywood-löner.
– De viktiga funktionerna i en film kan kanske fakturera runt 60 000 kronor i månaden, medan assistenterna kan ligga runt 40 000. Men inför varje projekt måste du förhandla själv, och det finns inga färdiga nivåer. Det är en tuff bransch, med långa timmar och en ofta dålig arbetsmiljö. Samtidigt är det otroligt spännande, och ingen dag är den andra lik.
