Till huvudinnehållet

Få tillgång till kunskapen andra bara drömmer om. » Driva Eget MasterMinds

Starta Eget-skolan

Registrera aktiebolag hos Verksamt – steg för steg 

Att registrera ett aktiebolag är enklare än det låter när du följer processen i rätt ordning. Här går vi igenom steg för steg hur du gör via Verksamt.se, vad varje steg betyder och vad du ska tänka på för att allt ska gå igenom utan strul.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 28 november, 2025 Uppdaterades 19 mars, 2026 6 minuters läsning
Registrera aktiebolag
Montage/Canva

Viktigt: Du behöver bankintyg för att slutföra registreringen. Hoppa därför direkt till steg 11 nedan och fixa det innan du börjar fylla i ansökan.

Tips från Nordea: Här du du hjälp att snabbt skaffa ett bankintyg.

Steg 1: Logga in på Verksamt.se

Gå till verksamt.se och logga in med BankID.
Det är här du gör hela ansökan — Bolagsverket och Skatteverket ligger bakom tjänsten, så allt är samlat.

Välj aktiebolag. Du landar nu i en guidad process med ett antal punkter du behöver fylla i. Lått oss gå igenom dem steg-för-steg.

Tips från Spiris: Vill du också starta aktiebolag snabbt och enkelt? Skaffa ett lagerbolag. När du blir kund hos oss, får du ett på köpet. Läs mer här.

1. Kontaktuppgifter

Här anger du helt enkelt hur Bolagsverket och Skatteverket ska kunna nå dig.

Viktigt att veta:
Det här är inte bolagets adress (den kommer senare).
Det här är kontaktuppgifterna till den person som gör ansökan. Detta är det enklaste steget.

2. Namnförslag och verksamhet

Här börjar själva registreringen av bolaget. Du fyller i:

A. Namnförslag

Du måste skriva in minst ett namnförslag, men det är smart att lämna tre (i fall Bolagsverket inte godkänner det första).

Företagsnamn ska vara:

  • Vara unikt
  • Gå att skilja från andra bolag
  • Inte vara för generellt
  • Inte kunna förväxlas med registrerade varumärken

Tips:
Kolla att domänen (exempelvis .se) är ledig samtidigt.

B. Verksamhetsbeskrivning

Det här är den formella texten som hamnar i bolagsordningen.

Verksamhetsbeskrivningen ska vara:

  • Kort (“Konsultverksamhet inom marknadsföring.”)
  • Bred (Så att du kan utveckla senare: “…och därmed förenlig verksamhet.”)
  • Inte för detaljerad (Undvik listor som “logotyper, visitkort, webbsidor, sociala medier…”)
  • Täcka in det du planerar att göra på ett allmänt skrivet sätt (T.ex. “Försäljning av produkter och tjänster inom coaching och utbildning.” i stället för “Karriärcoaching för kvinnor 30–40 år.”)

Exempel:
“Konsultverksamhet inom affärsutveckling, marknadsföring och därmed förenlig verksamhet.” Gör den inte för snäv — det begränsar dig senare.

Se videon där Hilda från vår partner Spiris berättar varför ett Lagerbolag kan vara ett smart alternativ (då slipper du hela registreringen av aktiebolaget)

3. Personer i företaget

Här anger du vilka som ska sitta i styrelsen och vilka andra personer som ska registreras.

I ett privat AB krävs:

  • Minst en styrelseledamot
  • Minst en styrelsesuppleant (ersätter ledamoten om något händer)

Du kan vara ensam ledamot, och en närstående kan vara suppleant.

Att tänka på:
Alla personer måste godkänna sin roll med BankID senare.

Tips från Spiris: Här hittar du den kompletta checklistan kring hur du startar ett företag – steg för steg.

4. Firmateckning

Här anger du vem som får skriva under avtal för bolaget.

Vanliga alternativ:

  • “Styrelsen i förening” → alla ledamöter måste skriva under
  • “Styrelseledamoten var för sig” → varje ledamot får skriva själv
  • “Styrelseledamoten ensam” → vanligt i små bolag

För ett enmansbolag väljer nästan alla:
“Styrelseledamoten tecknar firman ensam.” Det gör det enklare att ingå avtal.

5. Aktiekapital och aktier

Här anger du tekniska detaljer kring aktiekapitalet.

Du fyller i:

  • Hur stort aktiekapitalet är (minst 25 000 kr)
  • Antal aktier (vanligt är 500, 1 000 eller 2 500 aktier)
  • Aktiernas kvotvärde (räknas ut automatiskt)

OBS:
Du måste sätta in aktiekapitalet på banken innan du kan ladda upp bankintyget i steg 11.

6. Revisorer

De flesta nya privata aktiebolag behöver inte ha revisor.

För privata aktiebolag finns det revisionsplikt om bolaget uppfyller minst två av följande gränsvärden under de två senaste räkenskapsåren: fler än 3 anställda, balansomslutning på över 1,5 miljoner kronor, eller nettoomsättning på över 3 miljoner kronor.

För 99 % av nybörjare: välj ingen revisor.

Tips från Spiris: Upplev Spiris! Prova Spiris bokföring och fakturering – gratis.

7. Säte, kallelse och räkenskapsår

Du fyller i:

A. Säte

Det är kommunen där bolaget “hör hemma”.
Det är nästan alltid där du bor.

B. Kallelse

Standardtexten duger. Det handlar om hur man kallar till bolagsstämma. Se alltid till att du kan kalla via e-post, det blir krångligt annars.

C. Räkenskapsår

Välj:

  • Kalenderår (1/1–31/12) – vanligast
  • Brutet år (om du har skäl)

För 99 % av nystartade: välj kalenderår.

8. Frivilliga bestämmelser

Det här är tillägg som kan läggas i bolagsordningen om du vill.

Exempel:

  • Begränsningar i aktieöverföring
  • Bestämmelser om hembud
  • Särskilda regler för styrelsen

Många nya företagare (och framförallt om du är ensam) brukar lämna detta tomt.
Standardreglerna räcker ofta.

9. Anmälan om verklig huvudman

Det här är ett lagkrav.
Du måste ange vem som äger eller kontrollerar bolaget.

För små bolag är verklig huvudman oftast:

  • Du själv, om du äger mer än 25 %
  • Eller ni själva, om ni är flera ägare

Verksamt leder dig igenom detta direkt i formuläret.

OBS:
Detta måste även skickas till Bolagsverket separat (men Verksamt hjälper dig genom flödet).

10. Sammanställning av uppgifter och handlingar

Här får du en överblick över allt du har fyllt i:

  • Alla personer
  • Styrelse
  • Firmateckning
  • Verksamhet
  • Aktiekapital
  • Bolagsordning (som Verksamt genererar automatiskt utifrån det du angivit)

Du kontrollerar att allt stämmer. Det är ofta här man upptäcker små stavfel eller siffror som blivit fel.

Tips från Spiris: Har du frågor om att starta eget? Snacka med oss allt mellan himmel och jord, så länge det rör företagande. Boka gratis rådgivning här.

11. Bankintyg

Nu behöver du ladda upp bankintyget du fått från banken.

Ett bankintyg är ett dokument som bekräftar att du:

  • Har satt in aktiekapitalet i bolaget
  • På ett konto i bank
  • I bolagets namn (eller tillfälligt konto för aktiekapital)

Du måste kontakta din bank (eller annan bank) innan detta steg för att:

  1. Öppna konto för aktiekapital
  2. Sätta in minst 25 000 kr
  3. Få bankintyget utfärdat
  4. Ladda upp det här i Verksamt

Kontot du sätter in aktiekapitalet på är ett tillfälligt konto. Det riktiga företagskontot öppnas först när bolaget har fått sitt organisationsnummer.

Utan bankintyg registreras inte bolaget. Om du är smart, välj en bank som ger ut bankintyg digitalt – det kan vara jobbigt och krångligt att behöva gå till banken "fysiskt".

Tips från Nordea: Här du du hjälp att snabbt skaffa ett bankintyg.

12. Skriv under, betala och skicka in

Det sista steget:

  • Signera med BankID
  • Betala registreringsavgiften (digitalt är det billigare än på papper)
  • Skicka in

Bolagsverket granskar ansökan.
Handläggningstiden varierar men är normalt några dagar till någon vecka.

När bolaget godkänns får du:

  • Registreringsbevis
  • Organisationsnummer

Nu är aktiebolaget formellt registrerat. Grattis. Och lycka till!

Psst! Vill du verkligen ta stora kliv och bygga ditt drömföretag? Gör som 1 000-tals andra företagare, bli medlem i Driva Eget Plus. Testa gratis här.

Tips! Här hittar du alla delar i Starta Eget-skolan. Bokmärk och kom tillbaka när det är dags för nästa steg.



ANNONS

Innehåll från Inexchange

Ekonomi & Skatt

Nya EU-regler gör att PDF-fakturans dagar är räknade

Den 1 juli 2030 blir e-faktura obligatorisk i all handel mellan företag över EU:s inre gränser. Men omställningen börjar tidigare än så och kommer att beröra minsta lilla enskilda firma.

inexchange
Inexchange 8 september, 2026 Uppdaterades 14 september, 2026 3 minuters läsning
Krav på e-faktura med nya eu-regler
Inexchange

Bakom förkortningen ViDA – VAT in the Digital Age – ligger EU:s största momsreform på decennier. Från den 1 juli 2030 gäller två saker för dig som säljer till företag i andra EU-länder: fakturan ska skickas i ett strukturerat elektroniskt format enligt den europeiska standarden EN 16931 och uppgifterna ska rapporteras digitalt till Skatteverket transaktion för transaktion. 

Fakturan ska utfärdas senast tio dagar efter affären. Rapporteringen sker samtidigt som den går iväg. Dagens periodiska sammanställning försvinner.

Flertalet länder har redan bestämt sig

Reformen tvingar inte medlemsländerna att införa samma krav nationellt, men flera gör det ändå.

– I Frankrike träder kravet i kraft den 1 september i år. Alla franska företag, oavsett storlek, måste då kunna ta emot e-fakturor. Stora och medelstora bolag ska samtidigt börja skicka elektroniskt och samma bestämmelse kommer att gälla små- och mikroföretag från september 2027.

– I Tyskland måste alla företag kunna ta emot e-faktura sedan januari 2025. Kravet

på att skicka fasas in 2027–2028.

– I Norge blir det obligatoriskt för bokföringsskyldiga verksamheter att skicka e-

faktura till varandra från 1 januari 2027. Från 2030 ska de även kunna ta emot dem.

– Storbritannien har aviserat krav för alla momsregistrerade företag från april 2029.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)

Hur ställer sig Sverige?

Det vet vi ännu inte. Regeringen beslutade i februari i år om en utredning av hur ViDA ska införas i svensk rätt, och om kravet ska gälla även svenska fakturor mellan företag. Utredaren Gabriella Loman redovisar sitt uppdrag i november 2027. Ett inhemskt krav långt före 2030 är därför osannolikt – men riktningen är tämligen given.

PDF är inte en e-faktura

Det är en vanligt förekommande missuppfattning att PDF är ett elektroniskt format och liktydigt med e-faktura. En PDF i ett mejl räknas inte som e-faktura hur digital den än känns. Kravet gäller strukturerad, maskinläsbar data som mottagarens system läser in automatiskt utan att någon knappar in siffrorna på andra sidan.

Håller vi oss till en utskriven faktura i ett kuvert är det ännu längre från målet. För den som driver ett litet företag är slutsatsen enkel: fråga din bokförings- eller faktureringsleverantör om systemet kan skicka och ta emot riktiga e-fakturor. I praktiken via Peppol.

Inexchange erbjuder exempelvis en lösning direkt på webben som inte kräver någon specifik programvara. Den typen av molntjänst är enkel att använda. I princip krävs det bara att funktionen slås på och att företaget registreras som mottagare.

Att göra det nu kostar lite. Att göra det under tidspress kostar mer.

Tips! Nyfiken på en smartare lösning för ditt företags fakturering? Här kan du läsa mer om Inexchange, som hjälper dig att skicka superproffsiga fakturor (och används av fler än 60 000 företag och organisationer)



Nyheter

Så kan Sverige styras efter valrysaren – här är alternativen

Oppositionen leder med 176–173 mandat när 94 procent av valdistrikten är räknade. Men vem ska egentligen regera Sverige? Driva Eget har räknat på möjliga regeringsalternativ – och mandatmatematiken är betydligt enklare än politiken.

Gustaf Oscarson
Gustaf Oscarson 14 september, 2026 6 minuters läsning
Vilka regeringsalternativ är möjliga valet 2026
AI-Montage

Sverige vaknade på måndagen upp till ett extremt jämnt och fortfarande preliminärt valresultat. Klockan 05.00 hade 6 273 av landets 6 626 valdistrikt räknats. S, V, MP och C samlade tillsammans 176 mandat, medan M, SD, KD och L hade 173 mandat. Röstandelarna såg då ut så här:

S 28,1 %
M 19,9 %
SD 17,6 %
V 8,2 %
C 7,1 %
KD 6,2 %
MP 6,1 %
L 5,4 %

Resultatet är fortfarande preliminärt och mandat kan flytta sig när de återstående rösterna räknas. Men om vi utgår från läget just nu finns flera möjliga regeringar.

S + V + MP + C: 176 mandat

De rödgröna har just nu egen majoritet – och då med minsta möjliga marginal. Matematiskt är lösningen därför enkel. Politiskt är den betydligt svårare. Centerpartiet har varit tydligt med att man inte vill sitta i en regering tillsammans med Vänsterpartiet, samtidigt som V har krävt inflytande och ministerposter om deras mandat behövs för att Magdalena Andersson ska kunna regera.

Matematiken fungerar, politiken blir svår.

M + SD + KD + L: 173 mandat

Det här är på många sätt den politiskt enklaste lösningen. De fyra partierna har gått till val tillsammans och skulle kunna fortsätta på den inslagna vägen. Problemet är resultatet. Med den nuvarande mandatfördelningen får de tillsammans 173 mandat – två färre än vad som krävs för egen majoritet.

Det betyder inte automatiskt att Tidöpartierna är uträknade. Sverige har negativ parlamentarism: en statsminister behöver inte ha 175 röster för sig, men får inte ha 175 eller fler röster emot sig.

Summerat: Saknar två mandat för egen majoritet. Politiskt: Relativt enkel i jämförelse med andra alternativ.

S + MP + C: cirka 147 mandat

En regering med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet skulle slippa den stora konfliktfrågan om Vänsterpartiets plats i regeringen. Men de tre partierna är långt från egen majoritet och skulle behöva stöd – eller åtminstone tolerans – från andra partier för att Magdalena Andersson ska kunna väljas och för att regeringen ska kunna få igenom sin budget.

Vänsterpartiet blir då centralt. Om V accepterar att stå utanför regeringen skulle detta kunna vara en väg framåt. Om V håller fast vid kravet på regeringsmedverkan blir det betydligt svårare.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Möjlig, men beroende av V.

S + MP + C + L: cirka 166 mandat

Om Liberalerna skulle byta sida efter valet uppstår ett bredare mittenalternativ med S, MP, C och L. De fyra partierna skulle dock inte nå egen majoritet. Med dagens resultat handlar det om ungefär 166 mandat, alltså omkring nio mandat för lite.

Regeringen skulle därför fortfarande behöva tolereras av exempelvis V. Dessutom skulle ett sådant alternativ kräva att Liberalerna lämnar det regeringsalternativ som partiet gått till val tillsammans med.

Summerat: Stark minoritetsregering. Politiken: Kräver ett stort steg från L. Och från V.

S + MP + C + KD: cirka 169 mandat

Det här alternativet är extra intressant eftersom Centerpartiet inför valet pekat på just S, MP, C och KD som en möjlig blocköverskridande lösning. Mandatmässigt räcker det däremot inte riktigt. De fyra skulle med dagens siffror samla omkring 169 mandat och fortfarande behöva stöd från ytterligare ett håll.

Dessutom har KD varit tydligt förankrat i det enligt egen utsago 'blågula' regeringsalternativet (Tidö), vilket gör en sådan lösning politiskt svår.

Matematiskt: Nära, men ingen egen majoritet. Politiken: Svår.

S + MP + C + L + KD: cirka 188 mandat

Här förändras matematiken. Om både Liberalerna och Kristdemokraterna skulle ansluta sig till S, MP och C skulle en bred mittenregering få omkring 188 mandat. Det skulle innebära en tydlig riksdagsmajoritet och dessutom göra regeringen oberoende av både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Problemet är förstås politiken. Både KD och L har gått till val tillsammans med M och SD. Att båda direkt efter valet skulle lämna det samarbetet för en regering ledd av Socialdemokraterna framstår därför i nuläget som osannolikt. Men om regeringsbildningen låser sig under en längre tid är detta en av de matematiskt starkaste blocköverskridande kombinationerna. 

Summerat: Tydlig majoritet. Politiskt: Mycket svårt, men möjligt.

S + V + MP: cirka 151 mandat

En rödgrön regering med S, V och MP skulle samla omkring 151 mandat. Det räcker inte på egen hand. För att en sådan regering ska kunna tillträda krävs därför att Centerpartiet eller något parti på den nuvarande högersidan åtminstone tolererar den.

Just C:s motstånd mot V i regeringen gör det alternativet näst intill omöjligt.

Matematiken: Minoritetsregering. Politiken: Svår på grund av C.

S ensamt: cirka 100 mandat

Ett alternativ som inte ska räknas bort är att Magdalena Andersson försöker bilda en ren socialdemokratisk minoritetsregering. Det kan låta märkligt när S bara har omkring 100 av riksdagens 349 mandat, men en svensk regering behöver alltså inte ha en egen majoritet bakom sig.

Fördelen är att partierna slipper komma överens om vilka som ska sitta i regeringen. S skulle i stället kunna försöka skapa olika majoriteter tillsammans med V, MP och C – och i vissa frågor söka stöd över blockgränsen. Den stora frågan blir vilka partier som är beredda att släppa fram Magdalena Andersson utan att själva få regeringsposter.

Matematiskt: Möjlig minoritetsregering. Politiken: Kan bli aktuell om övriga förhandlingar kör fast. Men långsökt.

S + M: cirka 170 mandat

Till sist finns den stora koalitionen som faktiskt efterfrågas av vissa: Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Det anmärkningsvärda är att inte ens Sveriges två största partier skulle få egen majoritet med det nuvarande resultatet. Tillsammans landar de på omkring 170 mandat.

Med exempelvis ytterligare ett mindre parti skulle däremot en mycket bred majoritet kunna skapas. En S-M-regering skulle samtidigt innebära ett fundamentalt brott med svensk blockpolitik och partiernas respektive valkampanjer. Den framstår därför snarare som en tänkbar nödlösning vid ett långvarigt politiskt dödläge än som ett sannolikt förstahandsalternativ.

Matematiken: Nästan majoritet. Politiskt: Mycket osannolik.

176–173 – men regeringsfrågan är långt ifrån avgjord

Det preliminära valresultatet ger alltså oppositionen den knappast möjliga majoriteten: 176 mandat mot 173. Men mandatfördelningen berättar bara halva historien. Om C inte accepterar V i regering samtidigt som V kräver regeringsinflytande finns ingen självklar väg för de fyra oppositionspartierna att omsätta sina 176 mandat i en regering.

På andra sidan är partierna mer samlade kring ett gemensamt regeringsalternativ – men där saknas just nu två mandat för egen majoritet. Och mitt emellan blocken finns flera matematiskt möjliga kombinationer som skulle kunna skapa betydligt större majoriteter – men som kräver att ett eller flera partier bryter med de besked de gav väljarna före valet.

Valrysaren är med andra ord inte över när den sista rösten är räknad. Då kan nästa rysare börja: vem ska egentligen regera Sverige?


Dela artikeln

Cookies

Den här webbplatsen använder cookiesför statistik och användarupplevelse.

Driva eget använder cookies för att förbättra din användarupplevelse, för att ge underlag till förbättring och vidareutveckling av hemsidan samt för att kunna rikta mer relevanta erbjudanden till dig.

Läs gärna vår personuppgiftspolicy. Om du samtycker till vår användning, välj Tillåt alla. Om du vill ändra ditt val i efterhand hittar du den möjligheten i botten på sidan.