Varannan regel blir underkänd
2 februari,
2012
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
1 minuts läsning
Myndigheterna måste ta sig samman och engagera sig i att regelkrånglet ska minska, ryter Stig von Bahr från Regelrådet till. En ny rapport från Regelrådet visar att bara hälften av reglerna får godkänt.
I en debattartikel i Dagens Industri på torsdagen går Stig von Bahr, ordförande för den statliga kommittén Regelrådet, till skarp attack mot myndigheter och departement för att de inte hjälper till att minska regelkrånglet för företagare.
Regelrådets uppgift är att granska förslag till nya och ändrade regler som på ett eller annat sätt påverkar företagens ekonomiska situation. De tar ställning till om regelgivaren valt den lösning som är minst krånglig.
Regeringen har tillsatt rådet som ett led i att minska regelkrånglet med 25 procent till och med slutet av 2012. På torsdagen lämnade de en rapport till näringsminister Annie Lööf om hur läget är idag.
Rapporten visar bland annat att även om förbättringar skett är myndigheter och departement alldeles för dåliga på att göra ordentliga konsekvensutredningar så att det går att avgöra om det verkligen är den minst krångliga lösningen som valts.
”Trots en positiv utveckling är det fortfarande så att fler än hälften av de konsekvensutredningar som passerar Regelrådet underkänns. I några fall saknas till och med konsekvensutredning helt”, skriver Stig von Bahr i DI.
Han kräver därför att regelförenkling måste prioriteras och beslutsfattare inom departement och myndigheter måste vara engagerade och ställa krav på bättre konsekvensutredningar.
Han menar även att en stor del av krånglet kommer från EU. Sverige måste därför bland annat öka trycket på EU-kommissionen för att få fram bättre kvalitet på regelgivningen. Dessutom måste svenska tjänstemän som deltar i förhandlingar om EU-lagstifning verka för att unionens regler inte leder till onödiga kostnader för näringslivet, avslutar Stig von Bahr.
I en debattartikel i Dagens Industri på torsdagen går Stig von Bahr, ordförande för den statliga kommittén Regelrådet, till skarp attack mot myndigheter och departement för att de inte hjälper till att minska regelkrånglet för företagare.
Regelrådets uppgift är att granska förslag till nya och ändrade regler som på ett eller annat sätt påverkar företagens ekonomiska situation. De tar ställning till om regelgivaren valt den lösning som är minst krånglig.
Regeringen har tillsatt rådet som ett led i att minska regelkrånglet med 25 procent till och med slutet av 2012. På torsdagen lämnade de en rapport till näringsminister Annie Lööf om hur läget är idag.
Rapporten visar bland annat att även om förbättringar skett är myndigheter och departement alldeles för dåliga på att göra ordentliga konsekvensutredningar så att det går att avgöra om det verkligen är den minst krångliga lösningen som valts.
”Trots en positiv utveckling är det fortfarande så att fler än hälften av de konsekvensutredningar som passerar Regelrådet underkänns. I några fall saknas till och med konsekvensutredning helt”, skriver Stig von Bahr i DI.
Han kräver därför att regelförenkling måste prioriteras och beslutsfattare inom departement och myndigheter måste vara engagerade och ställa krav på bättre konsekvensutredningar.
Han menar även att en stor del av krånglet kommer från EU. Sverige måste därför bland annat öka trycket på EU-kommissionen för att få fram bättre kvalitet på regelgivningen. Dessutom måste svenska tjänstemän som deltar i förhandlingar om EU-lagstifning verka för att unionens regler inte leder till onödiga kostnader för näringslivet, avslutar Stig von Bahr.
