"Varför ska vi behöva lämna uppgifter varje månad?"
1 mars,
2013
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
2 minuters läsning
Företagare och opinionsbildare över heIa landet rasar över förslaget att företagarna nästa år ska tvingas lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. De kräver att riksdagen ska säga nej när detta regeringsförslag tas upp om ett par månader. Kampanjen Företagarfientligt har satts igång.
I dag lämnas kontrolluppgifter årligen, men enligt förslaget ska uppgifterna i stället lämnas tolv gånger per år. Det är inte bara lön, eventuella förmåner och dragen skatt som då ska redovisas utan även uppgifter som sjuklön och föräldrapenning. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt av företaget genom att man skickar in en fil och signerar digitalt.
Syftet med månadsrapporteringen, som ska börja gälla den 1 januari 2014, är att de anställda ska kunna kontrollera att arbetsgivaren verkligen betalar in skatt och avgifter varje månad. Uppgifterna ska samköras med andra myndigheter för att öka kontrollen både av företagarna och deras anställda.
Det sägs att Försäkringskassan effektivare ska hantera sjukpenninggrundande inkomst (SGI), bostadsbidrag och ersättning för sjuklönekostnader. Systemet ska också göra det lättare för Kronofogdens att göra utmätning på lön. Även Socialnämnderna, Arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket ska kunna plocka ut löneuppgifter ur månadsrapporterna.
Ända sedan 2009 har Månadsuppgiftsutredningen utrett detta, och när deras förslaget nu kommer i form av ett betänkande hörs protester från många håll. Protesterna mot förslaget är nu så stora att det kan komma att stoppas i riksdagen, trots att alla regeringspartier står bakom det.
Branschorganisationen Företagarna har reagerat starkt och har startat en kampanj med rubriken Företagarfientligt.
Företagarnas vd, Elisabeth Thand Ringqvist är mycket kritisk i ett öppet brev till finansminister Anders Borg och till riksdagsledamöterna i skatte-, närings- och finansutskottet:
” För de ca 100 000 små företag som saknar digitala lönesystem och som sköter lönehanteringen manuellt skulle detta bli en riktig mardröm. Även med lönesystem kommer det att krävas en omfattande manuell handpåläggning för att periodisera uppgifterna, systemen kan ju inte göra detta själva.Faktum är att vi inte kan komma på någon fördel för företagen själva i form av ökad effektivitet. Det kommer endast att uppfattas som en onödig pålaga som helt skulle förta de positiva effekter som regeringens viktiga regelförenklingsarbete tidigare har haft."
Regeringens egen utredning hävdar att de nya regelförslagen kommer att kosta svenska företag fyra kronor styck, med en samlad kostnad för småföretagen på drygt 60 miljoner kronor. Men enligt Företagarnas rapport som undersökt förslaget i detalj, rör det sig om i snitt 67 kronor per kontrolluppgift, eller en samlad kostnad för Sveriges småföretag på drygt en miljard kronor.
Först nu börjar Alliansens politiker bli tveksamma till förslaget och flera borgerliga politiker är inne på att rösta nej i riksdagsomröstningen.
Näringsminister Annie Lööf påpekar på Twitter att månadsuppgifter skulle lägga en större börda på små företag. Även moderata riksdagsledamoten Lars Bäckman har uttryckt tveksamhet på Twitter.
Läs Anders Anderssons kommentarer här.
I dag lämnas kontrolluppgifter årligen, men enligt förslaget ska uppgifterna i stället lämnas tolv gånger per år. Det är inte bara lön, eventuella förmåner och dragen skatt som då ska redovisas utan även uppgifter som sjuklön och föräldrapenning. Uppgifterna ska lämnas elektroniskt av företaget genom att man skickar in en fil och signerar digitalt.
Syftet med månadsrapporteringen, som ska börja gälla den 1 januari 2014, är att de anställda ska kunna kontrollera att arbetsgivaren verkligen betalar in skatt och avgifter varje månad. Uppgifterna ska samköras med andra myndigheter för att öka kontrollen både av företagarna och deras anställda.
Det sägs att Försäkringskassan effektivare ska hantera sjukpenninggrundande inkomst (SGI), bostadsbidrag och ersättning för sjuklönekostnader. Systemet ska också göra det lättare för Kronofogdens att göra utmätning på lön. Även Socialnämnderna, Arbetslöshetskassorna, Arbetsförmedlingen, Åklagarmyndigheten och Migrationsverket ska kunna plocka ut löneuppgifter ur månadsrapporterna.
Ända sedan 2009 har Månadsuppgiftsutredningen utrett detta, och när deras förslaget nu kommer i form av ett betänkande hörs protester från många håll. Protesterna mot förslaget är nu så stora att det kan komma att stoppas i riksdagen, trots att alla regeringspartier står bakom det.
Branschorganisationen Företagarna har reagerat starkt och har startat en kampanj med rubriken Företagarfientligt.
Företagarnas vd, Elisabeth Thand Ringqvist är mycket kritisk i ett öppet brev till finansminister Anders Borg och till riksdagsledamöterna i skatte-, närings- och finansutskottet:
” För de ca 100 000 små företag som saknar digitala lönesystem och som sköter lönehanteringen manuellt skulle detta bli en riktig mardröm. Även med lönesystem kommer det att krävas en omfattande manuell handpåläggning för att periodisera uppgifterna, systemen kan ju inte göra detta själva.Faktum är att vi inte kan komma på någon fördel för företagen själva i form av ökad effektivitet. Det kommer endast att uppfattas som en onödig pålaga som helt skulle förta de positiva effekter som regeringens viktiga regelförenklingsarbete tidigare har haft."
Regeringens egen utredning hävdar att de nya regelförslagen kommer att kosta svenska företag fyra kronor styck, med en samlad kostnad för småföretagen på drygt 60 miljoner kronor. Men enligt Företagarnas rapport som undersökt förslaget i detalj, rör det sig om i snitt 67 kronor per kontrolluppgift, eller en samlad kostnad för Sveriges småföretag på drygt en miljard kronor.
Först nu börjar Alliansens politiker bli tveksamma till förslaget och flera borgerliga politiker är inne på att rösta nej i riksdagsomröstningen.
Näringsminister Annie Lööf påpekar på Twitter att månadsuppgifter skulle lägga en större börda på små företag. Även moderata riksdagsledamoten Lars Bäckman har uttryckt tveksamhet på Twitter.
Läs Anders Anderssons kommentarer här.
