Arbetsförnedringen har bestämt att min fru ska sjukpensioneras
20 april,
2015
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Varför skriver jag så mycket om min fru i bloggen? För att inget annat påverkar mitt företagande så negativt.
Min fru har lyft sönder ryggen och är svartlistad på arbetsmarknaden. På grund av min dumhet att betala henne lön, blev hon avstängd från A-kassan. Och jag kan numera inte lagligt betala henne en lön. Hennes lön läggs på toppen av min, beroende på kapitel 60 i inkomstskattelagen. Bestämmelsen är grovt diskriminerande mot småföretagare.
Året är 2015 och kvinnor är inte längre livegna hos sina äkta män. Om jag av något skäl försvinner ur min hustrus liv hamnar hon på socialen. Hon måste få ett eget liv. Men det struntar politikerna i, för de skulle aldrig smutsa ned sig med en F-skattsedel utan förväntar sig för egen del god försörjning av det allmänna.
Vi har gått längre än någon annan på svensk arbetsmarknad för att ordna hustrun ett jobb utanför mitt företag. Senaste försöket var att starta en förening. Planen var att hustrun skulle arbeta som projektledare för en sommarscen för varieté och att föreningen även skulle ha verksamhet under vintern.
För snart ett år sedan fick vi löfte av Arbetsförmedlingen om lönebidrag till föreningen på samma nivå som privata företag utlovats vid anställning av hustrun. De tackade nej. I oktober förra året fick hustrun byta förmedlare och den nya sågade planen direkt på följande sätt:
"Men du förstår väl att föreningar inte kan ha anställda?"
Eftersom hustrun har jobbat i den kommunala hemtjänsten och lyft sönder ryggen, anser Arbetsförmedlingen att hon är dum i huvudet. Det spelar ingen roll att hon har ett slutbetyg från gymnasiet med sex MVG och resten VG, inte heller att hon har en eftergymnasial utbildning och tillhör de 28 procent bäst utbildade 20-64 år i Västerviks kommun. Det står inte i handlingsplanen. Istället skickades hustrun till psykolog. Det visade sig vara ett test av hennes förstånd.
Sedan hustrun visat att påståendet om föreningar var en lögn, så följde nya lögner och förhalningstaktik.
Föreningens styrelse består av aktade personer i lokalsamhället. I slutet av januari satte de förmedlingen under press. Förmedlingen fick då hela budgeten med lönekostnadsberäkning och en bortre tidsgräns då allt måste vara klart för att hinna boka artister till rabatterat pris genom Folkets Hus och Parker, där föreningen är medlem.
Arbetsförmedlingen fortsatte att ljuga och förhala. När sista veckan för bokning var till ända, ringde arbetsförmedlaren till föreningens ordförande klockan fyra på fredagen. Hon meddelade att bidrag hade beviljats, fast 50 000 kr lägre än vad som krävdes enligt budget. Lägre bidrag + högre kostnader innebar nedläggning av årets planerade verksamhet.
Omedelbart efteråt fick hustrun beskedet att hon överförts till annan handläggare. Den nya gjorde sig oanträffbar i nästan en månad. Hustrun straffades för sin olydnad genom osynliggörande.
I fredags beviljade audiens. Hustrun hade med sig planen för verksamhet 2016, beräknad enligt de nya förutsättningarna. Förmedlaren ögnade igenom papperet och avfärdade projektet med att det inte är långsiktigt och därmed inget som Arbetsförmedlingen avser att stödja.
Därefter presenterades deras plan. Arbetsförmedlingens uppfattning är att hustrun ska sjukpensioneras.
Ända sedan epidemin av sjukpensioneringar och långtidssjukskrivningar utbröt har politikerna hävdat att det beror på att folk är lata. Några är säkert det, men i de flesta fall berodde det på lata tjänstemän som skickade iväg problemet till någon annan. Den nya regeringen har tydligen lättat på reglerna för det som nu heter sjukersättning och bums försöker tjänstemännen skicka problemen dit.
Hustrun kan få ett jobb som hon behärskar, som är anpassat efter hennes ryggproblem och som skulle vara till stor glädje för Västervik. Varför är det så viktigt för Arbetsförmedlingen att stoppa det? För att kvinnor från vården med trasiga ryggar är en av arbetsmarknadens största problemgrupper. Alla ska behandlas lika, annars väcks avundsjukan och det kan bli prejudicerande.
Definitionen för diskriminering är när människor behandlas för sin grupptillhörighet istället för som individer.
Min fru har lyft sönder ryggen och är svartlistad på arbetsmarknaden. På grund av min dumhet att betala henne lön, blev hon avstängd från A-kassan. Och jag kan numera inte lagligt betala henne en lön. Hennes lön läggs på toppen av min, beroende på kapitel 60 i inkomstskattelagen. Bestämmelsen är grovt diskriminerande mot småföretagare.
Året är 2015 och kvinnor är inte längre livegna hos sina äkta män. Om jag av något skäl försvinner ur min hustrus liv hamnar hon på socialen. Hon måste få ett eget liv. Men det struntar politikerna i, för de skulle aldrig smutsa ned sig med en F-skattsedel utan förväntar sig för egen del god försörjning av det allmänna.
Vi har gått längre än någon annan på svensk arbetsmarknad för att ordna hustrun ett jobb utanför mitt företag. Senaste försöket var att starta en förening. Planen var att hustrun skulle arbeta som projektledare för en sommarscen för varieté och att föreningen även skulle ha verksamhet under vintern.
För snart ett år sedan fick vi löfte av Arbetsförmedlingen om lönebidrag till föreningen på samma nivå som privata företag utlovats vid anställning av hustrun. De tackade nej. I oktober förra året fick hustrun byta förmedlare och den nya sågade planen direkt på följande sätt:
"Men du förstår väl att föreningar inte kan ha anställda?"
Eftersom hustrun har jobbat i den kommunala hemtjänsten och lyft sönder ryggen, anser Arbetsförmedlingen att hon är dum i huvudet. Det spelar ingen roll att hon har ett slutbetyg från gymnasiet med sex MVG och resten VG, inte heller att hon har en eftergymnasial utbildning och tillhör de 28 procent bäst utbildade 20-64 år i Västerviks kommun. Det står inte i handlingsplanen. Istället skickades hustrun till psykolog. Det visade sig vara ett test av hennes förstånd.
Sedan hustrun visat att påståendet om föreningar var en lögn, så följde nya lögner och förhalningstaktik.
Föreningens styrelse består av aktade personer i lokalsamhället. I slutet av januari satte de förmedlingen under press. Förmedlingen fick då hela budgeten med lönekostnadsberäkning och en bortre tidsgräns då allt måste vara klart för att hinna boka artister till rabatterat pris genom Folkets Hus och Parker, där föreningen är medlem.
Arbetsförmedlingen fortsatte att ljuga och förhala. När sista veckan för bokning var till ända, ringde arbetsförmedlaren till föreningens ordförande klockan fyra på fredagen. Hon meddelade att bidrag hade beviljats, fast 50 000 kr lägre än vad som krävdes enligt budget. Lägre bidrag + högre kostnader innebar nedläggning av årets planerade verksamhet.
Omedelbart efteråt fick hustrun beskedet att hon överförts till annan handläggare. Den nya gjorde sig oanträffbar i nästan en månad. Hustrun straffades för sin olydnad genom osynliggörande.
I fredags beviljade audiens. Hustrun hade med sig planen för verksamhet 2016, beräknad enligt de nya förutsättningarna. Förmedlaren ögnade igenom papperet och avfärdade projektet med att det inte är långsiktigt och därmed inget som Arbetsförmedlingen avser att stödja.
Därefter presenterades deras plan. Arbetsförmedlingens uppfattning är att hustrun ska sjukpensioneras.
Ända sedan epidemin av sjukpensioneringar och långtidssjukskrivningar utbröt har politikerna hävdat att det beror på att folk är lata. Några är säkert det, men i de flesta fall berodde det på lata tjänstemän som skickade iväg problemet till någon annan. Den nya regeringen har tydligen lättat på reglerna för det som nu heter sjukersättning och bums försöker tjänstemännen skicka problemen dit.
Hustrun kan få ett jobb som hon behärskar, som är anpassat efter hennes ryggproblem och som skulle vara till stor glädje för Västervik. Varför är det så viktigt för Arbetsförmedlingen att stoppa det? För att kvinnor från vården med trasiga ryggar är en av arbetsmarknadens största problemgrupper. Alla ska behandlas lika, annars väcks avundsjukan och det kan bli prejudicerande.
Definitionen för diskriminering är när människor behandlas för sin grupptillhörighet istället för som individer.
