Brödföda för miljarder
12 december,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
5 minuters läsning
För många är Margareta Jonsson kanske en doldis. Men hon har varit med att göra familjeföretaget Polarbröd till ett miljardföretag.
I villan bredvid det toppmoderna bageriet i Älvsbyn huserar koncernledningen för Polarbröd. Här delar Margareta kontor med sin man Kjell sedan många år. Innanför entrén till kontoret möts vi av en skulptur bestående av några stenhällar och ett rinnande vatten.
Det är en tydlig symbolik som ger associationer till Sveriges största vattenfall, Storforsen, som ligger några mil norrut från Älvsbyn. Det norrländska ursprunget är företagets DNA.
– Idag har Polarbröd utvecklats till ett starkt varumärke som finns i många länder men vi är stolta över våra rötter. Det är viktigt att vi har vårt bageri här i Älvsbyn där allting började, säger Margareta.
[caption id="attachment_24892" align="aligncenter" width="470"]
Bageriet låg tidigare i källaren till ett skomakeri.[/caption]
Hon bjuder på kaffe och vi sätter oss ner för att bläddra igenom gamla bilder och prata om företagets fascinerande historia. Margareta berättar hur hennes farfars far kom vandrande som gesäll från Göteborgstrakten upp genom landet och hur han stannade när han kom till Älvsbyn 1879.
Bageriyrket har sedan levt vidare i familjen. För att ta vara på den högsta värmen från den vedeldade ungen började Margaretas farfar Gustav baka en mjukkaka. Receptet hade rötter i Pite älvdals matkultur. Kakan gjordes på rågsikt, vatten och jäst och kallades för tioöreskakan. Här börjar vi ana det första fröet till Polarbröds stora framgång.
LÄS OCKSÅ: Hon köpte sitt drömjobbUnder 60-talet experimenterade Margaretas pappa, Gösta Nilsson, med receptet till den usprungliga tioöreskakan. Han tog fram en lite sötare variant av brödet och kallade det för Älvsbykakan. Det skulle visa sig vara ett lyckokast och efterfrågan på det nya brödet ökade.
– På den tiden gjordes allt för hand och varje brödkaka skickades in i ungen med en brödspade. Det var ganska långt ifrån hur vi jobbar idag.
Men enligt Margareta börjar Polarkakans moderna historia först några år senare, 1971, när hennes mamma Greta och systern Elisabet åkte ner till Stockholm för att sälja in smörgåsen Polarsandwich. Pappa Gösta hade då jobbat fram en teknik för att frysa brödet direkt efter bakning och sedan tina det så att det var färskt vid försäljning. Responsen lät inte vänta på sig och alla pusselbitar för Polarbröds framgångsrecept började falla på plats.
[caption id="attachment_24893" align="aligncenter" width="470"]
Margareta Jonsson har jobbat i med Polarbröd i med och motgång.[/caption]
Efter resan ner till Stockholm började bageriet växa ur sina gamla lokaler. Det blev till slut ohållbart och verksamheten flyttade till ett nytt bageri. I samma veva fick Margareta ta på sig rollen som kamrer och det blev hennes inskolning i företaget.
– Jag fick ta hand om den stora räkenskapsboken där allt fanns uppskrivet för hand. Det var inget heltidsjobb men jag fick en bra inblick i hur ekonomin fungerade och det har jag haft nytta av när jag senare fick ta större ansvar i företaget.
Polarkakan sålde som smör i butikerna i Stockholm och SAS erbjöd en renklämma till sina flygresenärer. Den stora efterfrågan krävde nya investeringar och det var dags för generationsskifte i företaget. Bolaget ombildades och Margareta och hennes systrar fick träda in som delägare. Man tog lån på mer än åtta miljoner och satsade i ett nytt modernt bageri, men övergången från manuell till högteknologisk produktion blev svårare än man trott. Första året med den nya anläggningen gick man 1,3 miljoner kronor back.
LÄS OCKSÅ: Hon utmanar världsjättarna
– De frågade mig hur vi skulle göra och då svarade jag att vi fick avstå från att genomföra några avskrivningar. Finns det inte några pengar så gör det inte. Det var en svår tid med alla lån och ingen visste riktigt hur det skulle gå. Men det löste sig på något sätt.
För att öka intäkterna utvecklades nya produkter.
Men det var inte slut på problemen och 1978 blev något av ett ödesår för företaget. Den nya lokalen var för dyr och de var tvungna att investera i fler produktionslinjer för att få lönsamhet i verksamheten.
– Vi fick 2,90 för en förpackning Polarkaka och renklämmorna kostade 89 öre. Jag hade svårt att förstå hur det skulle gå ihop.
Som tur var ökade efterfrågan och något år senare satsade man ytterligare sju miljoner i produktionsanläggningen.
I början på 80-talet stuvade man om i bolagsstrukturen och maken Kjell blev vd för moderbolaget medan Margareta fick rollen som vd för försäljningsbolaget.
Sedan dess har företaget fortsatt att växa. 2016 lämnade Kjell och Margareta över rodret för verksamheten till sina döttrar och för att i stället agera affärsänglar med riskkapitalsatsningar inom Polarrenen AB.
– Tanken från början var att det skulle bli ett nav för att utveckla företag i Norrbotten. Så har det väl varit till viss del, men det har inte varit helt enkelt. Vi har lärt oss mycket under vägen, men idag har vi trappat ner på verksamheten, säger Margareta.
De har investerat en hel del i förnybar energi som vindkraftverk och även stöttat nya it-bolag. Vi lämnar kontoret och går över till bageriets lokaler.
När vi kliver in i den toppmoderna anläggningen kan jag inte låta bli att undrar hur Margaretas farfars far skulle reagerat om han fått se den toppmoderna anläggningen. Allt är automatiserat och går på löpande band.
I ena änden av produktionskedjan fylls stora kar med mjöl och andra ingredienser som får jäsa. När degen är klar börjar själva tillverkningsprocessen med kavling, stansning och bakningen i de heta ugnarna.
[caption id="attachment_24895" align="aligncenter" width="470"]
Kjell Jonsson och Patrik Grahn visar fabriken.[/caption]
Brödet fortsätter sin bana genom produktionsanläggningen, packas i påsar och staplas till slut på pallar och skickas in i frysen.
Tiden rinner iväg och efter rundvandringen i fabriken är jag tvungen att ta ett hastigt avsked för att hinna med flyget söder ut igen. Men i ryggsäcken har jag med mig en renklämma som jag kan stärka mig med på flyget hem.
I villan bredvid det toppmoderna bageriet i Älvsbyn huserar koncernledningen för Polarbröd. Här delar Margareta kontor med sin man Kjell sedan många år. Innanför entrén till kontoret möts vi av en skulptur bestående av några stenhällar och ett rinnande vatten.
Det är en tydlig symbolik som ger associationer till Sveriges största vattenfall, Storforsen, som ligger några mil norrut från Älvsbyn. Det norrländska ursprunget är företagets DNA.
– Idag har Polarbröd utvecklats till ett starkt varumärke som finns i många länder men vi är stolta över våra rötter. Det är viktigt att vi har vårt bageri här i Älvsbyn där allting började, säger Margareta.
[caption id="attachment_24892" align="aligncenter" width="470"]
Bageriet låg tidigare i källaren till ett skomakeri.[/caption]Hon bjuder på kaffe och vi sätter oss ner för att bläddra igenom gamla bilder och prata om företagets fascinerande historia. Margareta berättar hur hennes farfars far kom vandrande som gesäll från Göteborgstrakten upp genom landet och hur han stannade när han kom till Älvsbyn 1879.
Bageriyrket har sedan levt vidare i familjen. För att ta vara på den högsta värmen från den vedeldade ungen började Margaretas farfar Gustav baka en mjukkaka. Receptet hade rötter i Pite älvdals matkultur. Kakan gjordes på rågsikt, vatten och jäst och kallades för tioöreskakan. Här börjar vi ana det första fröet till Polarbröds stora framgång.
LÄS OCKSÅ: Hon köpte sitt drömjobbUnder 60-talet experimenterade Margaretas pappa, Gösta Nilsson, med receptet till den usprungliga tioöreskakan. Han tog fram en lite sötare variant av brödet och kallade det för Älvsbykakan. Det skulle visa sig vara ett lyckokast och efterfrågan på det nya brödet ökade.
– På den tiden gjordes allt för hand och varje brödkaka skickades in i ungen med en brödspade. Det var ganska långt ifrån hur vi jobbar idag.
Men enligt Margareta börjar Polarkakans moderna historia först några år senare, 1971, när hennes mamma Greta och systern Elisabet åkte ner till Stockholm för att sälja in smörgåsen Polarsandwich. Pappa Gösta hade då jobbat fram en teknik för att frysa brödet direkt efter bakning och sedan tina det så att det var färskt vid försäljning. Responsen lät inte vänta på sig och alla pusselbitar för Polarbröds framgångsrecept började falla på plats.
[caption id="attachment_24893" align="aligncenter" width="470"]
Margareta Jonsson har jobbat i med Polarbröd i med och motgång.[/caption]Efter resan ner till Stockholm började bageriet växa ur sina gamla lokaler. Det blev till slut ohållbart och verksamheten flyttade till ett nytt bageri. I samma veva fick Margareta ta på sig rollen som kamrer och det blev hennes inskolning i företaget.
– Jag fick ta hand om den stora räkenskapsboken där allt fanns uppskrivet för hand. Det var inget heltidsjobb men jag fick en bra inblick i hur ekonomin fungerade och det har jag haft nytta av när jag senare fick ta större ansvar i företaget.
Polarkakan sålde som smör i butikerna i Stockholm och SAS erbjöd en renklämma till sina flygresenärer. Den stora efterfrågan krävde nya investeringar och det var dags för generationsskifte i företaget. Bolaget ombildades och Margareta och hennes systrar fick träda in som delägare. Man tog lån på mer än åtta miljoner och satsade i ett nytt modernt bageri, men övergången från manuell till högteknologisk produktion blev svårare än man trott. Första året med den nya anläggningen gick man 1,3 miljoner kronor back.
LÄS OCKSÅ: Hon utmanar världsjättarna
– De frågade mig hur vi skulle göra och då svarade jag att vi fick avstå från att genomföra några avskrivningar. Finns det inte några pengar så gör det inte. Det var en svår tid med alla lån och ingen visste riktigt hur det skulle gå. Men det löste sig på något sätt.
För att öka intäkterna utvecklades nya produkter.Men det var inte slut på problemen och 1978 blev något av ett ödesår för företaget. Den nya lokalen var för dyr och de var tvungna att investera i fler produktionslinjer för att få lönsamhet i verksamheten.
– Vi fick 2,90 för en förpackning Polarkaka och renklämmorna kostade 89 öre. Jag hade svårt att förstå hur det skulle gå ihop.
Som tur var ökade efterfrågan och något år senare satsade man ytterligare sju miljoner i produktionsanläggningen.
I början på 80-talet stuvade man om i bolagsstrukturen och maken Kjell blev vd för moderbolaget medan Margareta fick rollen som vd för försäljningsbolaget.
Sedan dess har företaget fortsatt att växa. 2016 lämnade Kjell och Margareta över rodret för verksamheten till sina döttrar och för att i stället agera affärsänglar med riskkapitalsatsningar inom Polarrenen AB.
– Tanken från början var att det skulle bli ett nav för att utveckla företag i Norrbotten. Så har det väl varit till viss del, men det har inte varit helt enkelt. Vi har lärt oss mycket under vägen, men idag har vi trappat ner på verksamheten, säger Margareta.
De har investerat en hel del i förnybar energi som vindkraftverk och även stöttat nya it-bolag. Vi lämnar kontoret och går över till bageriets lokaler.
När vi kliver in i den toppmoderna anläggningen kan jag inte låta bli att undrar hur Margaretas farfars far skulle reagerat om han fått se den toppmoderna anläggningen. Allt är automatiserat och går på löpande band.
I ena änden av produktionskedjan fylls stora kar med mjöl och andra ingredienser som får jäsa. När degen är klar börjar själva tillverkningsprocessen med kavling, stansning och bakningen i de heta ugnarna.
[caption id="attachment_24895" align="aligncenter" width="470"]
Kjell Jonsson och Patrik Grahn visar fabriken.[/caption]Brödet fortsätter sin bana genom produktionsanläggningen, packas i påsar och staplas till slut på pallar och skickas in i frysen.
Tiden rinner iväg och efter rundvandringen i fabriken är jag tvungen att ta ett hastigt avsked för att hinna med flyget söder ut igen. Men i ryggsäcken har jag med mig en renklämma som jag kan stärka mig med på flyget hem.
