Nya EU-regler: Måste du märka dina AI-bilder och texter?
Använder du AI för att skapa bilder, filmer eller texter till företagets marknadsföring? Sedan den 2 augusti 2026 gäller nya EU-regler om AI-märkning. Fast lugn, du behöver inte sätta en AI-stämpel på allt du publicerar. Här reder vi ut vad som gäller.
AI har gjort det möjligt för småföretagare att skapa reklam, bilder och innehåll som tidigare krävde både byråer och stora budgetar. Men – nu har EU infört nya regler som ska göra det lättare att skilja mellan äkta och AI-skapat innehåll.
Reglerna finns i EU:s AI-förordning, även kallad AI Act. Framför allt handlar de om att människor ska förstå när de möter AI eller innehåll som kan misstas för verkligheten.
En stora missuppfattningen är att allt som skapats med AI måste märkas. Så är det inte. Så låt oss grotta ner oss i lagen.
Måste du ha AI-märkning? Här är 8 vanliga exempel
| Du gör detta | Måste du märka enligt AI-förordningen? |
| 1. Ber AI skriva ett vanligt Facebook-inlägg om företagets tjänster | Nej, normalt inte |
| 2. Använder AI för att förbättra en text du själv skrivit | Nej, normalt inte |
| 3. Skapar en AI-bild av en påhittad produktmiljö till en annons | Inte automatiskt. Beror på om bilden utgör en deepfake |
| 4. Skapar en uppenbart tecknad AI-illustration | Nej, normalt inte |
| 5. Skapar en verklighetstrogen bild där en känd person verkar rekommendera din produkt | Ja, normalt. Även andra regler kan aktualiseras |
| 6. Publicerar en AI-video där en verklig person säger något personen aldrig sagt | Ja, normalt |
| 7. Publicerar en AI-skriven artikel om en samhällsfråga | Ja, i vissa fall. Undantag finns vid mänsklig granskning eller redaktionell kontroll med redaktionellt ansvar |
| 8. Låter en AI-chatbot svara på kundernas frågor | Kunden ska normalt informeras om att den pratar med AI |
Det finns alltså ingen enkel regel som säger att en bild måste märkas bara för att den är fotorealistisk eller skapad med ett AI-verktyg. Avgörande för företagets skyldighet att informera är bland annat om bilden eller filmen omfattas av förordningens definition av en deepfake: AI-skapat eller manipulerat innehåll som liknar verkliga personer, föremål, platser eller händelser och felaktigt kan uppfattas som äkta.
Vad gäller för AI-skrivna texter?
Här är reglerna betydligt snällare än många kanske tror. Om du använder AI för att skriva produktbeskrivningar, kundmejl, vanliga reklaminlägg eller texter till företagets hemsida behöver du normalt inte märka dem enligt AI-förordningens särskilda krav för publicerad text.
Däremot finns ett märkningskrav för AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. Det kan exempelvis handla om samhällsfrågor och nyhetsrapportering.
Viktigt undantag: Har texten genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och någon tar det redaktionella ansvaret för publiceringen gäller inte just det märkningskravet.
Det betyder inte att du kan publicera vad som helst. Du ansvarar fortfarande för att innehållet är korrekt och följer andra lagar, exempelvis marknadsföringslagen.
Hur ska du märka AI-innehåll?
När märkning krävs ska det vara tydligt för mottagaren att innehållet är AI-genererat eller manipulerat.
För en deepfake-bild eller video kan du exempelvis skriva "AI-genererad bild" eller "Video manipulerad med AI" i direkt anslutning till innehållet.
Det finns inget generellt krav på att använda en viss stor AI-symbol. Förordningen skiljer också mellan synlig information till människor och teknisk, maskinläsbar märkning. Den senare skyldigheten ligger framför allt på leverantörerna av AI-systemen.
Enbart dold metadata eller en allmän AI-policy på hemsidan ersätter alltså inte informationen till läsaren när sådan krävs.
Glöm inte Facebooks och Instagrams egna regler
En sak till! Även om EU:s AI-förordning inte kräver märkning kan plattformen där du publicerar ha egna regler.
Facebook, Instagram, TikTok och andra plattformar har egna system och villkor för AI-genererat eller manipulerat innehåll. Därför kan du behöva använda deras märkning även när EU-lagen inte kräver någon synlig etikett.
Vårt råd: Kontrollera alltid plattformens aktuella regler innan du publicerar realistiska AI-bilder, AI-filmer eller syntetiska röster.
Checklista: Innan du publicerar med AI
- Text: Är det vanlig reklam eller information om en samhällsfråga? Har en människa granskat innehållet och tagit ansvar?
- Bild och film: Kan innehållet vilseleda någon att tro att en AI-skapad person, plats eller händelse är verklig?
- Märkning: Om information krävs, framgår det tydligt för mottagaren?
- Plattformen: Har Facebook, Instagram eller någon annan kanal ytterligare krav?
Du behöver alltså inte börja märka vartenda kundmejl, blogginlägg eller AI-skapat reklammaterial.
Däremot behöver du ha koll på när innehållet kan vilseleda människor. Och när du är osäker kan en enkel upplysning om att bilden eller filmen är AI-genererad vara en klok lösning.
Reglerna om transparens började tillämpas den 2 augusti 2026.