Avtal, Affärsjuridik & IP
Nytt EU-förslag kan förändra internet totalt
20 juni,
2018
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
3 minuters läsning
Idag röstade EU-utskottet ja till nya regler som kan komma att innebära internetfilter och ”länkskatt”. Vi reder ut vad som gäller – och hur det kan påverka dig som småföretagare.
Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor röstade idag igenom nya upphovsrättsregler som presenterats av kommissionen.
Dels handlar det om den så kallade ”Artikel 11” som går ut på att plattformar och hemsidor måste betala licensavgifter (en så kallad ”länkskatt”) till mediehus när de citerar ur deras texter eller postar skärmdumpar och bilder och länkar till dem.
Dessutom röstades “Artikel 13” igenom. Den innebär att upphovsrättsskyddat material inte får publiceras, då väntar böter. För att undgå detta kan plattformarna behöva installera ett filter eller anställa folk för att se till att inget otillåtet publiceras.
Det här skulle kunna bli en stor utmaning för små aktörer, menar journalisten Emanuel Karlsten som är insatt i frågor kring internet och sociala medier.
– Problemet för småföretagare blir att leva upp till de här kraven. Reglerna kommer knådas ganska mycket så kanske kommer de allra minsta inte behöva göra lika mycket som de allra största men Google som tagit fram ett filter till Youtube betalade 50 miljoner dollar. Det är väldigt svårt för en liten företagare att göra, säger han.
Daniel Westman, som forskar i IT-rätt vid Stockholms universitet berättar att man i förslagen har försökt avgränsa artikel 13 till större aktörer.
– Man har även definierat bort Wikipedia och uppslagsverk, och om du skulle ha en egen blogg med kommentarsfunktion kommer den troligtvis definieras bort, säger han,
Samtidigt påpekar han att det här kan göra det svårt för småföretagare att använda andra plattformar för att nå ut.
– De aktörer som till exempel Youtube, där småföretagare kan lägga upp material, får ett större ansvar för vad användarna lägger upp. Installerar de filter kan det komma att blockera sådant som är fullt laglig. Då får man klaga i efterhand, men det innebär att det blir svårare att få ut sitt innehåll, säger Daniel Westman.
Det handlar både om ett yttrandefrihetsperspektiv och en näringsfrihetsfråga, anser han.
– Vissa småföretag är i väldigt stor utsträckning beroende av att deras innehåll kan komma ut i de här kanalerna, säger Daniel Westman.
För privatpersoner kan det komma att förändra hur vi använder internet, menar Emanuel Karlsten.
– Det här dödar en etablerad kultur av att vi skärmdumpar när vi ser en lustig rubrik eller fotar av eller filmar en konsert och delar med oss av våra vardagsupplevelser. Att vi kan dela med oss fritt av det vi ser och upplever, säger han.
Samtidigt är ett annat perspektiv att småföretagare som idag har svårt att hävda sig när deras material sprids olagligt på nätet nu kan få förbättrade möjligheter.
– Sen är nog de som kommer lägga in sina verk för blockering i första hand större aktörer, som skivbolag, spår Daniel Westman.
I grunden är det en principiell fråga att man väljer att hindra något på förhand och då riskerar att stoppa för mycket, istället för att ta bort det i efterhand.
– Det är inga lätta frågor och ofta legitima intressen från båda håll. Hur mycket kan man acceptera att saker stoppas på felaktig grund? säger Daniel Westman.
Ärendet kommer nu att behandlas av parlamentet i plenum där parlamentarikerna kommer rösta om förslaget ska godtas eller om man ska skriva om det för en ny omröstning i höst. Går det igenom blir detta ett direktiv för mer enhetlig reglering, ingen förordning som GDPR.
– Det här innebär en skyldighet för staterna att införa lagstiftning så det kommer se lite annorlunda ut i varje land, säger Daniel Westman.
Det var 14 parlamentariker som röstade för ärendet och nio emot. Två parlamentariker lade ned sina röster. Max Andersson, miljöpartistisk EU-parlamentariker och den ende svenska ledamoten i utskottet, röstade nej till förslaget.
Av: Ebba Arnborg
Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor röstade idag igenom nya upphovsrättsregler som presenterats av kommissionen.
Dels handlar det om den så kallade ”Artikel 11” som går ut på att plattformar och hemsidor måste betala licensavgifter (en så kallad ”länkskatt”) till mediehus när de citerar ur deras texter eller postar skärmdumpar och bilder och länkar till dem.
Dessutom röstades “Artikel 13” igenom. Den innebär att upphovsrättsskyddat material inte får publiceras, då väntar böter. För att undgå detta kan plattformarna behöva installera ett filter eller anställa folk för att se till att inget otillåtet publiceras.
Det här skulle kunna bli en stor utmaning för små aktörer, menar journalisten Emanuel Karlsten som är insatt i frågor kring internet och sociala medier.
– Problemet för småföretagare blir att leva upp till de här kraven. Reglerna kommer knådas ganska mycket så kanske kommer de allra minsta inte behöva göra lika mycket som de allra största men Google som tagit fram ett filter till Youtube betalade 50 miljoner dollar. Det är väldigt svårt för en liten företagare att göra, säger han.
Svårt för småföretagare
Daniel Westman, som forskar i IT-rätt vid Stockholms universitet berättar att man i förslagen har försökt avgränsa artikel 13 till större aktörer.
– Man har även definierat bort Wikipedia och uppslagsverk, och om du skulle ha en egen blogg med kommentarsfunktion kommer den troligtvis definieras bort, säger han,
Samtidigt påpekar han att det här kan göra det svårt för småföretagare att använda andra plattformar för att nå ut.
– De aktörer som till exempel Youtube, där småföretagare kan lägga upp material, får ett större ansvar för vad användarna lägger upp. Installerar de filter kan det komma att blockera sådant som är fullt laglig. Då får man klaga i efterhand, men det innebär att det blir svårare att få ut sitt innehåll, säger Daniel Westman.
Det handlar både om ett yttrandefrihetsperspektiv och en näringsfrihetsfråga, anser han.
– Vissa småföretag är i väldigt stor utsträckning beroende av att deras innehåll kan komma ut i de här kanalerna, säger Daniel Westman.
För privatpersoner kan det komma att förändra hur vi använder internet, menar Emanuel Karlsten.
– Det här dödar en etablerad kultur av att vi skärmdumpar när vi ser en lustig rubrik eller fotar av eller filmar en konsert och delar med oss av våra vardagsupplevelser. Att vi kan dela med oss fritt av det vi ser och upplever, säger han.
En principiell fråga
Samtidigt är ett annat perspektiv att småföretagare som idag har svårt att hävda sig när deras material sprids olagligt på nätet nu kan få förbättrade möjligheter.
– Sen är nog de som kommer lägga in sina verk för blockering i första hand större aktörer, som skivbolag, spår Daniel Westman.
I grunden är det en principiell fråga att man väljer att hindra något på förhand och då riskerar att stoppa för mycket, istället för att ta bort det i efterhand.
– Det är inga lätta frågor och ofta legitima intressen från båda håll. Hur mycket kan man acceptera att saker stoppas på felaktig grund? säger Daniel Westman.
Ärendet kommer nu att behandlas av parlamentet i plenum där parlamentarikerna kommer rösta om förslaget ska godtas eller om man ska skriva om det för en ny omröstning i höst. Går det igenom blir detta ett direktiv för mer enhetlig reglering, ingen förordning som GDPR.
– Det här innebär en skyldighet för staterna att införa lagstiftning så det kommer se lite annorlunda ut i varje land, säger Daniel Westman.
Det var 14 parlamentariker som röstade för ärendet och nio emot. Två parlamentariker lade ned sina röster. Max Andersson, miljöpartistisk EU-parlamentariker och den ende svenska ledamoten i utskottet, röstade nej till förslaget.
Av: Ebba Arnborg
