Skydda företaget med aktieägaravtal – ladda ner mall här
Kompanjonsavtal eller aktieägaravtal, benämningen spelar mindre roll. Det handlar om samma sak – att säkerställa ordningen om en delägare till exempel vill hoppa av.
Det ska sägas med en gång: Det finns inga krav på att skriva aktieägaravtal. Men fördelarna överväger helt klart insatsen. För det är mycket oförutsett som kan inträffa när man startar företag ihop.
LÄS OCKSÅ: SÅ SKRIVER DU EN FULLMAKT
Det är lite som när man gifter sig – då när man är som mest förälskad har man inte lust att tänka på att kärleken faktiskt kan falna och att någon vill dra sig ur.
Det är kanske det främsta skälet till att man ska skriva ett aktieägaravtal medan allt är frid och fröjd och att tillsammans klargöra hur och till vem en delägare ska få lov att sälja sina andelar och om man får lov att starta en ny konkurrerande verksamhet till exempel.
En annan sak som är viktig att klargöra är vad som händer om en av delägarna skulle skilja sig eller rentav gå bort.
I ett aktieägaravtal kan man skriva in att alla delägare ska ha äktenskapsförord där företaget står som enskild egendom. Då slipper man riskera att hamna i en situation där man plötsligt har en ex-partner som delägare.
Man måste som sagt inte skriva aktieägaravtal, men om man ska söka kapital utifrån till exempel så kan investerare kräva att aktieägaravtal finns på plats, bland annat.
13 punkter – frågorna ni inte får missa
- LOJALITET. Grundbulten för allt samarbete. Vilka är era respektive roller? Vad förväntar ni er av varandra i engagemang? Hur kan ni ta ut semester? Skriv anställningsavtal och klargör så detaljerat som möjligt.
- STYRELSENS ARBETE. Hur många ledamöter ska det vara, hur ska de väljas in, vilken närvaro krävs för att beslut ska anses gälla och så vidare?
- STYRELSEORDFÖRANDE. Hur utses denna person?
- STÖRRE BESLUT. Att kräva total enighet i alla beslut kommer göra det svårt att driva företaget framåt. Men i vissa beslut kan det vara särskilt viktigt. Det gäller till exempel frågor om hur ni ska dela vinsten, ändringar i bolagsordningen, större investeringar och så vidare.
- FIRMATECKNING. Vem/vilka är firmatecknare?
- RÄTT TILL INFORMATION. Oberoende av rollfördelning kan det vara bra att säkerställa att alla delägare har rätt till all typ av information.
- FINANSIERING. Här ingår egentligen flera olika delar såsom hur verksamheten ska finansieras och vad som händer om verksamheten faktiskt inte utvecklas som man hoppats på – ska varje delägare skjuta till pengar då och i så fall hur mycket?
- KONKURRERANDE VERKSAMHET. Vad händer om någon av delägarna börjar ägna sig åt konkurrerande verksamhet vid sidan av? Eller om någon säljer sina andelar – ska den personen då sättas i karantän en viss tid innan hen får dra igång en konkurrerande verksamhet?
- ÖVERLÅTELSE. Hur ska det gå till rent praktiskt om någon vill överlåta sin ägarandel?
- VÄRDERING. För att underlätta vid eventuella aktieförsäljningar kan man låta värdera bolaget varje år till exempel.
- SJUKDOM/DÖDSFALL. Säg att någon blir långvarigt sjuk och inte kan bidra till den gemensamma verksamheten. Eller rentav att någon går bort. Vad händer då? Här kan man till exempel skriva in att det ska finnas försäkringar på plats så att övriga delägare vid ett dödsfall kan lösa ut dödsboets andel.
- ÄKTENSKAPSFÖRORD. Som tidigare nämnt kan det vara en bra punkt att ha med i aktieägaravtalet.
- AVTALSBROTT. Vad händer om någon bryter mot något i aktieägaravtalet? Kan övriga delägare då tvångsinlösa dennes andelar? Eller ska man ha vite – eller både och? Fundera igenom.
