Försäljning
Snacka smart! Tankeläsarens bästa tips
Yasemin Bayramoglu
2 november,
2017
•
Uppdaterades 18 december,
2024
•
6 minuters läsning
Bra kommunikation är grunden till allt – bra relationer så väl hemma som på jobbet och för affärerna. Men vi blir allt sämre på att kommunicera, menar mentalisten Henrik Fexeus, som vill lära oss att lyssna, förstå och förhandla.
Tycker du att du är lite bättre än de flesta på att förstå och läsa av dina medmänniskor? Då är du som i princip alla andra. Har vi något gemensamt så är det att vi i regel tycker att vi är lite bättre än människor i gemen.
Poängen är bara att vi är långt ifrån så bra som vi tror.
I själva verket misstolkar vi andra mycket mer än vi någonsin kan föreställa oss.
Det menar Henrik Fexeus, tankeläsaren och mentalisten, som just kommer ut med sin bok Fingertopps-känsla, där han vill lära oss att bli bättre på att kommunicera.
– Det började med att jag ville presentera ett helhetsgrepp för hur man kan läsa av signaler och berätta om varför man egentligen aldrig behöver kallprata. Men det jag lärde mig under researchen gjorde att jag har förändrat relationen till mina barn – och att jag har gift mig, säger Henrik.
Två av de saker han fann är:
1) den omedvetna delen av vår kommunikation är mycket viktigare än man hittills anat.
2) Vi har aldrig varit så dåliga på att kommunicera som nu.
Kommunikation kräver träning. Men ju mer tid vi lägger på att kolla av facebook-konton och mejlboxar, desto färre blir de riktiga samtal som vi ansikte mot ansikte med andra människor. Det här har gått så långt att läget börjar bli kritiskt. Vi måste helt enkelt börja prioritera vår tid till förmån för de personliga mötena.
Något som kan upplevas som utmanande för många.
– Jobbiga möten tar vi ännu hellre i text, men i text är risken för missuppfattningar stor, säger Henrik och menar att unga ligger extra mycket efter i sin sociala kompetens.
– Många unga har inte fått träning i personliga möten. De tycker att det är obehagligt och klarar knappt ens att prata med varandra i telefon.
Detta i sin tur gör att den empatiska förmågan, som vi tränar när vid de personliga mötena, sjunker snabbt nu. Det är ett samhällsfenomen, menar Henrik.
I det personliga mötet läser vi av så många fler signaler än vi någonsin kan få oss till livs i ett mejl eller ett sms. Vi kan uppfatta viktig information utan att egentligen veta att vi fått den till oss.
Genom det personliga mötet minskar man alltså risken för misstolkningar. Sedan gäller det att förstå hur vi fungerar när vi tar emot information.
– Det händer något, sedan tolkar du vad det var som hände och den tolkningen utlöser i sin tur känslor. Allt det här går jättefort, men det som är viktigt att förstå är att händelser i sig inte utlöser några känslor, utan det är våra tolkningar av händelser som gör det.
Vill man förändra det kan man inte påverka händelserna, utan får fundera på vad det kan finnas för fler anledningar till att någon sa
eller gjorde på ett visst sätt. Förhoppningsvis förstår man då att det kan finnas fler rimliga förklaringar.
– Man måste förstå att man väljer en tolkning, säger Henrik.
Hör man till dem som hellre mejlar än tar det där mötet öga mot öga går man också miste om kroppsspråket. För den som är duktig på att kommunicera är det här något som sker automatiskt hela tiden. För andra handlar det om att medvetandegöra och att träna på det.
– Man märker ganska snabbt om man tappar någon eller om man är på fel spår. Det kan vara att den man pratar med bryter ögonkontakten, en rycker lätt på axlarna eller spänner läpparna. Det bästa då är bara att bekräfta det. Backa. Säg ”du kanske inte håller med mig” eller ”vad tänker du om det?”.
Att bolla över frågan till den andre kan över huvud taget vara ett bra grepp. Särskilt om man sitter i möte med en tänkbar kund.
– Om du frågar ”vad skulle du behöva för att säga ja” kan kunden svara ”det här och det här”. Men frågar man då ”så om jag fixar det, säger du ja då?” kan svaret ändå bli nej. Behovet kan vara något helt annat än det som uttrycks, det finns andra underliggande behov.
Genom att träna på sin kommunikation och lära sig om hur vi fungerar som sociala varelser förbättrar vi inte bara oddsen för bra relationer på jobbet och bättre affärer. Utan också för känslan av lycka generellt. Den är nämligen tätt kopplad till de nära samtalen. Dålig kommunikation leder till motsatsen – att man vantrivs på jobbet, upplever mer stress och kan bli deprimerad.
I sin bok tar Henrik upp något som kommunikationsexperten Robert Bolton lyft fram: 80 procent av dem som misslyckas med sitt jobb gör det för att de inte lyckas skapa bra relationer.
Nu skulle antagligen tidsplaneringen paja ur helt om man skulle boka ett personligt möte med alla och inte avhandla något alls per mejl eller telefon. Men tänk så här: Varje personligt möte är ett tillfälle att träna upp/upprätthålla din förmåga. Och den där träningen med lite extra motstånd tränar förmågorna extra bra – förutsett att man inte bara går in som vore det en boxningsmatch …
Tycker du att du är lite bättre än de flesta på att förstå och läsa av dina medmänniskor? Då är du som i princip alla andra. Har vi något gemensamt så är det att vi i regel tycker att vi är lite bättre än människor i gemen.
Poängen är bara att vi är långt ifrån så bra som vi tror.
I själva verket misstolkar vi andra mycket mer än vi någonsin kan föreställa oss.
Det menar Henrik Fexeus, tankeläsaren och mentalisten, som just kommer ut med sin bok Fingertopps-känsla, där han vill lära oss att bli bättre på att kommunicera.
– Det började med att jag ville presentera ett helhetsgrepp för hur man kan läsa av signaler och berätta om varför man egentligen aldrig behöver kallprata. Men det jag lärde mig under researchen gjorde att jag har förändrat relationen till mina barn – och att jag har gift mig, säger Henrik.
Två av de saker han fann är:
1) den omedvetna delen av vår kommunikation är mycket viktigare än man hittills anat.
2) Vi har aldrig varit så dåliga på att kommunicera som nu.
Kommunikation kräver träning. Men ju mer tid vi lägger på att kolla av facebook-konton och mejlboxar, desto färre blir de riktiga samtal som vi ansikte mot ansikte med andra människor. Det här har gått så långt att läget börjar bli kritiskt. Vi måste helt enkelt börja prioritera vår tid till förmån för de personliga mötena.
Något som kan upplevas som utmanande för många.
– Jobbiga möten tar vi ännu hellre i text, men i text är risken för missuppfattningar stor, säger Henrik och menar att unga ligger extra mycket efter i sin sociala kompetens.
– Många unga har inte fått träning i personliga möten. De tycker att det är obehagligt och klarar knappt ens att prata med varandra i telefon.
Detta i sin tur gör att den empatiska förmågan, som vi tränar när vid de personliga mötena, sjunker snabbt nu. Det är ett samhällsfenomen, menar Henrik.
I det personliga mötet läser vi av så många fler signaler än vi någonsin kan få oss till livs i ett mejl eller ett sms. Vi kan uppfatta viktig information utan att egentligen veta att vi fått den till oss.
Genom det personliga mötet minskar man alltså risken för misstolkningar. Sedan gäller det att förstå hur vi fungerar när vi tar emot information.
– Det händer något, sedan tolkar du vad det var som hände och den tolkningen utlöser i sin tur känslor. Allt det här går jättefort, men det som är viktigt att förstå är att händelser i sig inte utlöser några känslor, utan det är våra tolkningar av händelser som gör det.
Vill man förändra det kan man inte påverka händelserna, utan får fundera på vad det kan finnas för fler anledningar till att någon sa
eller gjorde på ett visst sätt. Förhoppningsvis förstår man då att det kan finnas fler rimliga förklaringar.
– Man måste förstå att man väljer en tolkning, säger Henrik.
Hör man till dem som hellre mejlar än tar det där mötet öga mot öga går man också miste om kroppsspråket. För den som är duktig på att kommunicera är det här något som sker automatiskt hela tiden. För andra handlar det om att medvetandegöra och att träna på det.
– Man märker ganska snabbt om man tappar någon eller om man är på fel spår. Det kan vara att den man pratar med bryter ögonkontakten, en rycker lätt på axlarna eller spänner läpparna. Det bästa då är bara att bekräfta det. Backa. Säg ”du kanske inte håller med mig” eller ”vad tänker du om det?”.
Att bolla över frågan till den andre kan över huvud taget vara ett bra grepp. Särskilt om man sitter i möte med en tänkbar kund.
– Om du frågar ”vad skulle du behöva för att säga ja” kan kunden svara ”det här och det här”. Men frågar man då ”så om jag fixar det, säger du ja då?” kan svaret ändå bli nej. Behovet kan vara något helt annat än det som uttrycks, det finns andra underliggande behov.
Genom att träna på sin kommunikation och lära sig om hur vi fungerar som sociala varelser förbättrar vi inte bara oddsen för bra relationer på jobbet och bättre affärer. Utan också för känslan av lycka generellt. Den är nämligen tätt kopplad till de nära samtalen. Dålig kommunikation leder till motsatsen – att man vantrivs på jobbet, upplever mer stress och kan bli deprimerad.
I sin bok tar Henrik upp något som kommunikationsexperten Robert Bolton lyft fram: 80 procent av dem som misslyckas med sitt jobb gör det för att de inte lyckas skapa bra relationer.
Nu skulle antagligen tidsplaneringen paja ur helt om man skulle boka ett personligt möte med alla och inte avhandla något alls per mejl eller telefon. Men tänk så här: Varje personligt möte är ett tillfälle att träna upp/upprätthålla din förmåga. Och den där träningen med lite extra motstånd tränar förmågorna extra bra – förutsett att man inte bara går in som vore det en boxningsmatch …
Så bygger du bättre relationer
- Låt andra prata. Att känna sig lyssnad på bygger förtroende. Låt din samtalspartner prata till punkt. Pausa ett par sekunder innan du säger något. Kanske har den andre mer att säga.
- Lyft fram andras styrkor. Att prata väl om andra stärker dig på sikt.
- Tänk på tonfallet. Nedåtgående tonfall i slutet av en mening signalerar auktoritet, lugn och trygghet.
- Var tydlig. Om du vill att en kollega ska göra något specifikt, var specifik själv. Prata inte om ”någon borde”. Säg vad du vill och menar.
- Säg vad du känner. Handlar också om tydlighet. Linda inte in känslor i annat som ”är det inte lite högt?”. Säg som det är i stället: ”jag tycker det här är för högt”. Speciellt viktigt är det att prata om hur man upplevt saker när man hamnar i konflikt. Innan man börjar reda ut vad som sagts.
- Bekräfta andras känslor. Också speciellt viktigt i konfliktlägen. Genom att bekräfta andras känslor skapar du trygghet och lägger grunden för ett bättre samtal.
- Koppla på vardagsempatin. Om någon svarar som du inte förväntat, bli inte sur direkt utan fundera över vad som kan ligga bakom. Ta reda på fakta. När man försöker vara empatisk utan att ha tillräcklig information är risken för feltolkningar extra hög.
- Dubbelkolla. Utgå inte från att du alltid förstår rätt. Försäkra dig om att det är så.
- Riktigt arg? Vänta! Vid ilska rusar adrenalinet. Och det sitter i under 20 minuter. Inse att ni då inte kan ha ett produktivt samtal.
